<p>Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.</p>

Alltsedan det i Sverige år 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste åren valt att använda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieägarna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och återköp sänder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare än återköp då företag ogärna sänker utdelningar och eftersom utdelningar är ett årligen återkommande fenomen. Återköp förväntas däremot inte följas av fler återköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med återköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt. Jag har studerat om det finns någon skillnad i överavkastningen beroende på om företaget genomför utdelningsökningar eller återköp. Totalt ingår 58 företag i studien som sträcker sig mellan år 2000 till 2005. Jag finner en skillnad i överavkastning månad 1 och 2 efter annonseringsdagen mellan de företag som genomfört utdelningsökningar och återköp. Förklaringen till denna skillnad ligger förmodligen i val av annonseringsdag. För övriga månader efter annonseringsdag finner jag inga skillnader mellan utdelningsökningar och återköp. Utdelningsökningar och återköp borde således kunna ses som substitut.

Titel: Aktiemarknadens mottagande av tillkännagivanden om utdelningar - En studie om aktieutdelningar under Covid-19. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i företagsekonomi. Författare: Joakim Isheden och Nicoleta Marcean Handledare: Jan Svanberg Datum: juni 2021 Syfte: Pandemin Covid-19 orsakade globala ekonomiska kristider år 2020 när många företag överraskades av betydligt försämrad konjunktur. En del av företagens hantering av situationen var att omvärdera sina utdelningsbeslut. Detta ger i sin tur utslag på aktiekursutvecklingen, något som olika teoribildningar förklarar på olika sätt. Signaleringsteori kan ställas mot utdelningsefterfrågeteori. Därutöver är det tänkbart att omständigheterna kring utdelningsbeslutet påverkar aktiemarknadens mottagande av det. Denna studie beskriver hur aktiekursutvecklingen påverkas av olika utdelningsbeslut samt utröner vilken teoribildning som bäst förklarar dess orsaker. Metod: Denna studie utförs inom den positivistiska vetenskapstraditionen och har ett kvantitativt tillvägagångssätt. 195 utdelningsbeslut på Stockholmsbörsen (NASDAQ) år 2020 analyseras och kategoriseras utefter sin karaktär och sitt institutionella sammanhang. Företagens aktiekursutveckling under totalt 257 dagar studeras med tillkännagivandet om utdelningsbeslut som mittpunkt. All sekundärdata har sammanställts från webbsidorna Nasdaq och Avanza och bearbetats av författarna, och har analyserats med hjälp av statistikprogrammen SPSS och Minitab. Resultat &amp; slutsats: Studien kommer i likhet med tidigare forskning fram till att det finns ett samband mellan positiva (negativa) utdelningsbeslut och positiv (negativ) aktiekursutveckling. Skillnaden mellan kategorierna är liten till obefintlig, vilket gör att kassaflödesaspekten framstår som central. Slutsatsen blir därav att förklaringen till det funna sambandet främst bör förstås som att företagen möter aktiemarknadens efterfrågan på utdelningar, snarare än att de signalerar sina framtidsutsikter. Vidare uppvisar den svenska aktiemarknaden genom informationsläckage brister i marknadseffektivitet. Examenarbetets bidrag: Studien bidrar med att ge en djupare förståelse över dynamiken mellan företagens utdelningsbeslut och aktiemarknadens mottagande. Jämförelsen mellan signaleringsteori och utdelningsefterfrågeteori, där den senare föredras, är en förklaringsansats till den spretiga empiri som tidigare forskning genererat på området. Denna studies resultat styrker tidigare forsknings slutsatser om att den svenska marknadseffektiviteten är svag på vissa områden, genom att visa att detta gäller för aktiemarknaden vid utdelningsbeslut. Förslag till vidare forskning: Orsakerna till och omfattningen av den svaga marknadseffektiviteten behöver klarläggas. Eventuellt kan analysmodeller utvecklas för att justera för informationsläckage. Generellt behövs mer empirisk forskning som fokuserar på orsakerna bakom sambandet mellan utdelningsbeslut och aktiekursutvecklingen. Tvärvetenskaplig forskning om korttidsstödets politiska och ekonomiska följdverkningar skulle gynna såväl det ekonomiska som detstatsvetenskapliga ämnesområdet. Nyckelbegrepp: Aktiekursutveckling, positiva utdelningsbeslut, frivilliga respektive framtvingade negativa utdelningsbeslut, signaleringsteori, utdelningsefterfrågeteori, annonseringsdag, trendutveckling, marknadseffektivitet. / Title: The Stock Market's reception of dividend announcements - A quantitative study of dividends during Covid-19. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Joakim Isheden and Nicoleta Marcean Supervisor: Jan Svanberg Date: 2021 - June Aim: The Covid-19 pandemic caused a global financial crisis in 2020, when many companies were surprised by significantly deteriorating economic conditions. Companies consequently re-evaluated their dividend policies. This led to a stock market reaction, whose motives are explained differently by various schools of thought. Signaling theory and catering theory each offer a leading perspective. Furthermore, the institutional context of a dividend announcement might impact the stock market reaction. This study describes how the stock market reacts to different kinds of dividend announcements and evaluates which of the schools of thought offers the most plausible explanations to this relationship. Method: This study is conducted within the positivist scientific tradition and has a quantitative approach. 195 dividend announcements from the year 2020, by companies listed on the Stockholm Stock Exchange (NASDAQ), are analyzed and categorized by type and institutional context. The corresponding stock price development over 257 days is studied with the announcement date as main point of interest. All secondary data has been collected and processed by the authors, from the websites Nasdaq and Avanza, and has been analyzed using the statistics programs SPSS and Minitab. Results &amp; conclusions: The study concludes, similar to previous research, that there is a connection between positive (negative) dividend announcements and positive (negative) stock price development. The difference between the categories is small to non-existent, which enhances the significance of the cash flow aspect. The conclusion drawn from this fact is that companies cater to the stock market’s demand for dividends, rather than signal their future prospects. Furthermore, the Swedish stock market exchange shows signs of weak market efficiency caused by information leakage. Contribution of the thesis: This study contributes to a deeper understanding of the dynamic between dividend announcements and stock market reaction. The comparison of signaling theory and catering theory of dividends, where the latter is preferred, is an attempt to explain the ambiguous empirical evidence within this research field. In line with previous research, this study suggests that Swedish market efficiency has weak areas and counts stock market reaction to dividend announcements as one of them. Suggestions for future research: The reasons behind and the extent of the weak market efficiency need clarification. Analysis models might be developed to adjust for information leakage. In general, more empirical research on the connection between dividend announcements and stock market reaction is needed, focusing on explanatory models. Interdisciplinary research within economics and political science on the consequences of short-term working allowance would benefit both fields. Key words: Stock price development, positive dividend announcements, voluntary and forced negative dividend announcements, signaling theory, catering theory of dividends, announcement date, trend development, market efficiency.