<p>Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur.</p><p>För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts.</p><p>Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.</p>

<p>The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21^st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by <em>the New Theology</em> were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning. Med Jungs respektive Bubers tankar vill jag jämföra deras slutsatser och därefter finna svar på det transcendentas (det heligas) roll för människans helhet och möjlighet att vara människa.</p><p>Frågor som jag vill försöka besvara:</p><p>- Skiljer sig Jungs Själv och Bubers eviga Du från varandra?</p><p>- Vad blir den praktiska skillnaden ifråga om individuationen?</p><p>- Hur relaterar femtiotalets konflikt dem emellan till de föregående frågorna?</p><p>- Vad kan vi idag lära oss av denna konflikt?</p>

Ett företags kapitalstruktur har varit ett hett diskussionsämne de senaste 50 åren. Det forskars kontinuerligt än idag gällande företagets skuldsättningsgrad och det existerar ett stort omfång av erkända förklarande teorier. En intressant fråga är varför forskarna inte har hittat en teori som förklarar alla delar av företagets val av kapitalstruktur. Uppsatsen har två viktiga syften för att möjligtvis illustrera ett nytt perspektiv av kapitalstruktursvalet. Syftet utgår ifrån att undersöka om kapitalstrukturen är rätt definierad för att kunna förklaras eftersom det är skuldsättningsgraden som utgör den originella definitionen. Den andra delen av vårt syfte utgör frågeställningen om företagets styrning kan påverka valet av kapitalstruktur. För att uppsatsen skall uppnå sitt syfte har vi valt att genomföra en kvantitativ undersökning som baseras på företagens årsredovisningar. En tvärsnittsstudie har upprättats med utgångs året 2005 varav intervallet 2005 – 2001 har använts när ett antal faktorer beräknats. Undersökningens urvalsram är baserad på bolag som var noterade på Stockholmsbörsen och OMX listorna Mid, Small och Lage Cap. Totalt har 267 bolag undersökts. Utifrån vår analys har vi dragit ett antal intressanta slutsatser som möjligtvis kan komplettera dagens forskning. Vår egen Persson-Svensson definition av kapitalstrukturen har signifikant bekräftat de flesta av de samband den traditionella definitionen teoretiskt stöder. Samtidigt visade Persson-Svensson definitionen ett antal för oss nya signifikanta samband. Undersökningen har även bekräftat ett möjligt samband mellan företagsstyrningen och företagets val av kapitalstruktur.

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning. Med Jungs respektive Bubers tankar vill jag jämföra deras slutsatser och därefter finna svar på det transcendentas (det heligas) roll för människans helhet och möjlighet att vara människa. Frågor som jag vill försöka besvara: - Skiljer sig Jungs Själv och Bubers eviga Du från varandra? - Vad blir den praktiska skillnaden ifråga om individuationen? - Hur relaterar femtiotalets konflikt dem emellan till de föregående frågorna? - Vad kan vi idag lära oss av denna konflikt?

The nature of evil is clearly defined in catholic dogma and tradition but, though very rarely addressed, what is actually preached and transmitted in pastoral context often differs significantly from this line of thought. Based on the experience that the topic is often evaded or treated poorly, as well as on information concerning a recent increase in reports of demonic possession in western society, this study explored the schism within the church concerning evil. It was noted that embarrassment - as in the face of 21st century-enlightened-thought the Church still officially states the existence of the Devil and associated malevolent spirits - seems to have promoted an intellectual cover-up. While not desiring to inhibit freedom of thought or opinion, this work aimed at establishing clarity, coherence and truthfulness concerning teachings of the Church, and implications. It was argued that left in the dark as to the Church’s concept of spiritual reality, and ensuing controversy, the laity is not given fair opportunity to make existential choices, reach own conclusions or put forth important questions and issues for debate. The study was grounded in a systematic presentation of catholic dogma on evil, followed by a phenomenologically inspired method of analysis. Recent theological arguments put forth by the New Theology were related to extracts of an extensive interview with a catholic exorcist in Sweden (included in full). It was shown how the traditional Christian idea of Jesus Christ is inseparably bound up with, and based on, the concept of spiritual forces of light/good and darkness/evil, mutually repelling each other. It was concluded therefore that annihilation of the devil in one way or another, inevitably ends up by making the incarnation pointless, deconstructing not only traditional concepts of evil but the whole Christian idea in itself. The need for open discussion was stressed, including uncomfortable implications of belief in the existence of a spiritual evil.

This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin’s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin’s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the “historical function” not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate. First and foremost fate is what turns the suspicion of the perniciousness of this historical function into a certainty, actualizing its destruction as something obligatory in terms of divine violence, by deepening the analysis and revealing the fundamental relation between law and violence. By pointing out the function of violence within the sphere of law, Benjamin not only states that violence cannot be thought otherwise than in relation to this sphere, but also that the relation between law and violence has to be thought in terms of the “uncertainty of the legal threat”. The deepest meaning of both the “uncertainty” and “the legal threat” emerges from the “sphere of fate”, and by reflecting this notion this essay will try to outline the legal complex and the meaning of fate in terms of guilt, misfortune and judgement, and how it is constituted with reference to the notion of “bare life” – that is, the marked bearer of guilt. The complexity of the relation between violence and law shows itself in the circumstance that this “bearer” in terms of guilt also becomes the bearer of the relation itself, bearing the validity of law, or more precise, the being in force of law. This also conceptualizes law as a phenomenon of frontiers, in a double sense that will explain the meaning of guilt and fate in terms of infringement, but also the legal relation to violence understood as a line constituting an inside and an outside within the sphere of law itself. And this will also explain why the meaning of justification of violence – significantly related to fate and the phenomenon of this line – never can be understood ethically.

Sport by skole is n verlengstuk tot die opvoeding van die kind, en in die meeste goed funksionerende openbare skole vind sportafrigting wel plaas. Sekere kommerwekkende gebeure rakende die onderwysers se regsaanspreeklikheid tydens die afrigting van sport het hierdie studie genoodsaak. Die klem van hierdie studie fokus op die sekuriteit en veiligheid van nopvoeder, veral tydens die afrigting van sport. In die studie is daar na opvoeders verwys in hulle rolle as sportafrigters, wedstrydbeamptes en administrateurs by skole. Hierdie navorsing val binne die vakgebied Onderwysreg en die opvoeders se sekuriteit en veiligheid word onder andere vanuit n gemeenregtelike perspektief bespreek. Om die studie geldig te maak, is al die rolspelers wat by sportafrigting by die skole betrokke is, by die studie ingesluit. Die Grondwet, onderwyswetgewing, beroepsveiligheid en –gesondheidswetgewing, tersaaklike regspraak en die gemene reg is as regsdeterminante ontleed. Daar is veral in die bespreking van die gemene reg gefokus op deliktuele aanspreeklikheid as regsdeterminant. In die studie is n kwalitatiewe ondersoek na opvoeders se persepsies gedoen. Daar is gefokus op deelnemers in die onderwys in n spesifieke geografiese area is, en die hele spektrum van rolspelers is betrek. Een prominente bevinding van die studie is dat opvoeders gretig is om meer inligting oor die regsaspekte rakende sportafrigting te bekom. Dit is vir die meeste deelnemers n onbekende veld en hulle is van mening dat indien hulle meer ingelig is, dit n groot bydrae sal lewer tot hulle eie veiligheid en sekuriteit, sowel as dié van leerders. Die sentrale tema van die studie is die sekuriteit en veiligheid van die opvoeders. Die deelnemers is daarvan oortuig dat daar in die opleiding van afrigters groter klem geplaas moet word op die uitbou van regskennis. Opvoeders het n passie vir die afrigting van sport en die klem is op die ontwikkeling van die leerder. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Sport by skole is n verlengstuk tot die opvoeding van die kind, en in die meeste goed funksionerende openbare skole vind sportafrigting wel plaas. Sekere kommerwekkende gebeure rakende die onderwysers se regsaanspreeklikheid tydens die afrigting van sport het hierdie studie genoodsaak. Die klem van hierdie studie fokus op die sekuriteit en veiligheid van nopvoeder, veral tydens die afrigting van sport. In die studie is daar na opvoeders verwys in hulle rolle as sportafrigters, wedstrydbeamptes en administrateurs by skole. Hierdie navorsing val binne die vakgebied Onderwysreg en die opvoeders se sekuriteit en veiligheid word onder andere vanuit n gemeenregtelike perspektief bespreek. Om die studie geldig te maak, is al die rolspelers wat by sportafrigting by die skole betrokke is, by die studie ingesluit. Die Grondwet, onderwyswetgewing, beroepsveiligheid en –gesondheidswetgewing, tersaaklike regspraak en die gemene reg is as regsdeterminante ontleed. Daar is veral in die bespreking van die gemene reg gefokus op deliktuele aanspreeklikheid as regsdeterminant. In die studie is n kwalitatiewe ondersoek na opvoeders se persepsies gedoen. Daar is gefokus op deelnemers in die onderwys in n spesifieke geografiese area is, en die hele spektrum van rolspelers is betrek. Een prominente bevinding van die studie is dat opvoeders gretig is om meer inligting oor die regsaspekte rakende sportafrigting te bekom. Dit is vir die meeste deelnemers n onbekende veld en hulle is van mening dat indien hulle meer ingelig is, dit n groot bydrae sal lewer tot hulle eie veiligheid en sekuriteit, sowel as dié van leerders. Die sentrale tema van die studie is die sekuriteit en veiligheid van die opvoeders. Die deelnemers is daarvan oortuig dat daar in die opleiding van afrigters groter klem geplaas moet word op die uitbou van regskennis. Opvoeders het n passie vir die afrigting van sport en die klem is op die ontwikkeling van die leerder. / Thesis (M.Ed.)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Text in Afrikaans with summaries in Afrikaans and English / A pastoral Gestalt therapeutic intervention model was developed, implemented and evaluated in the research to facilitate the therapeutic process from guilt and shame to forgiveness. Guilt and shame can be traumatic self-conscious experiences which has an impact on abused late adolescent's physical, psychological, social, emotional, moral and religious development. It can determine the adolescent's behavior, their views of themselves and their interpersonal relationships. Guilt and shame arouses feelings of helplessness, anger, blame, bitterness and the need for retaliation, while forgiveness can relieve these impulses effectively and be utilized as a source for a recovering experience. In designing the intervention model, the researcher studied adolescents' emotional experience, behaviour and management of guilt, shame and forgiveness from a pastoral base theory within the Gestalt therapeutic perspective. The formation of the paradigm is based on a multidisciplinary approach which takes place on the interface between pastoral counselling and Gestalt therapy without the unique content and character of pastoral care or the Gestalt therapy being lost. By utilizing the intervention model abused late adolescents are assisted with the necessary awareness to focus on what is on their foreground in order to reach self-regulation of their emotional experience. The intervention model was developed as a prototype intervention based on Enright's forgiveness process model and components of both the pastoral base theory and the Gestalt therapeutic process of the Schoeman working model. The research was performed by using a mixed qualitative-quantitative approach. The qualitative approach entails the use of applied intervention in intervention research while the quantitative approach consists of measuring the respondents' experiences of guilt, shame and forgiveness, using three standardized rating scales before and after intervention. The researcher applied the intervention research design in a multiple case study with five respondents and a single-system design was incorporated into the intervention research. The measurement of respondents' experiences of guilt, shame and forgiveness after intervention, determined whether the changes took effect, attributable to their participation in the intervention. Following the research findings the conclusion was made that the pastoral Gestalt therapeutic intervention model can be used effectively to guide abused late adolescents who experience guilt and shame, to forgiveness. / In die navorsing is 'n pastorale Gestaltterapeutiese intervensiemodel ontwikkel, geimplementeer en geevalueer om die terapeutiese proses van skuld en skaamte na vergifnis te fasiliteer. Skuld en skaamte kan traumatiese selfbewuste ervaringe wees wat mishandelde laat-adolessente se fisieke, psigiese, sosiale, emosionele, morele en religieuse ontwikkeling beinvloed. Dit kan bepalend vir die adolessente se gedrag wees, asook hul siening van hulself en hul interpersoonlike verhoudinge. Skuld en skaamte wek gevoelens van magteloosheid, woede, blaam, bitterheid en die behoefte na vergelding, terwyl vergifnis hierdie impulse kan verlig en effektief benut kan word as 'n bron van die herstelervaring. In die antwerp van die intervensiemodel het die navorser die adolessente se emosionele ervaring, gedrag en hantering van skuld, skaamte en vergifnis vanuit 'n pastorale basisteorie binne die Gestaltterapeutiese perspektief bestudeer. Die vorming van die paradigma is geskoei op 'n multidissiplinere benadering wat op die tussenvlak tussen pastoraat en Gestaltterapie plaasvind, sander om die eiesoortige inhoud en karakter van die pastoraat of die Gestaltterapie verlore te laat gaan. Deur benutting van die intervensiemodel is mishandelde laat-adolessente begelei om met die nodige bewustheid te fokus op dit wat op hul voorgrond is ten einde selfregulering van hul emosionele belewenis te bereik. Die intervensiemodel is ontwikkel as 'n prototipe intervensie deur Enright se vergifnis prosesmodel en komponente van sowel die pastorale basisteorie as die Gestaltterapeutiese proses van die Schoeman-werkmodel te gebruik. Die navorsing is vanuit die gemengde kwalitatiewe-kwantitatiewe benadering onderneem. Die kwalitatiewe benadering het die gebruik van toegepaste intervensie in 'n intervensienavorsingsmodel behels en die kwantitatiewe benadering die meting van die respondente se ervaring van skuld, skaamte en vergifnis, met behulp van drie gestandaardiseerde metingskale, voor en na intervensie. Die navorser het die intervensienavorsingontwerp in 'n meervoudige gevallestudie met vyf respondente toegepas en 'n enkelsisteemontwerp in die intervensienavorsing gei"nkorporeer. Die meting van die respondente se ervaring van skuld, skaamte en vergifnis na intervensie, het bepaal of die veranderinge wat ingetree het, toegeskryf kan word aan hul deelname aan die intervensieprogram. Na aanleiding van die navorsingsresultate is die gevolgtrekking gemaak dat die pastorale Gestaltterapeutiese intervensiemodel effektief gebruik kan word om mishandelde laat-adolessente wat skuld en skaamte ervaar, na vergifnis te begelei. / Social Work / D.Diac. (Play Therapy)