Den föreliggande studie syftade till att studera universitetsstudenters åsikter om användningen av ChatGPT i studier. Studien fokuserade på tre frågeställningar: i vilken omfattning studenter använder ChatGPT, deras moraliska bedömning av användningen samt eventuella skillnader mellan studenter. En kvantitativ forskningsansats användes i studien och datamaterialet baserades på en enkät som delades ut via digitala plattformar till universitetsstudenter. Enkätsvaren analyserades sedan med hjälp av beskrivande statistik analys för att identifiera och förstå samband mellan olika variabler. Resultatet visade att en majoritet av studenterna, 81%, använder ChatGPT i sina studier. De flesta studenter anser att ChatGPT är ett värdefullt komplement som hjälper dem att förstå komplexa problem, sammanfatta information och spara tid. Trots dessa fördelar framhöll många studenter vikten av ett ansvarsfullt användande för att undvika risker som fusk och minskat lärande. En betydande del av studenterna upplevde en osäkerhet kring de moraliska aspekterna av att använda ChatGPT, men valde ändå att använda verktyget på grund av dess praktiska fördelar. Studien fann inga statistiskt signifikanta skillnader i användningen av ChatGPT baserat på ålder, kön eller föräldrarnas utbildningsnivå. Däremot var studenter från tekniska och samhällsvetenskapliga program något mer benägna att använda AI-verktyget, vilket med stöd av Bourdieus teori om kapital och habitus kan indikera att studenter med högre kulturellt kapital och vana vid tekniska hjälpmedel är mer öppna för nya innovationer. Det fanns även en statistiskt signifikant skillnad i användningen av ChatGPT baserat på studenternas moraliska uppfattning om AI-verktyget, vilket visar på en koppling mellan moraliska bedömningar och användningen av ChatGPT. Slutligen betonar studien vikten av att utveckla studenternas kritiska tänkande och att använda ChatGPT på ett ansvarsfullt sätt för att inte negativt påverka inlärningen. Lärarnas inställning till ChatGPT påverkade också studenternas användning, vilket leder till rekommendationen att utbildningsinstitutioner bör lära studenterna om ansvarsfull användning av ChatGPT och ha etiska diskussioner för att upprätthålla akademisk integritet. En intressant aspekt som framkom var att majoriteten av studenterna redan använder ChatGPT, men frågan är var befinner sig lärarna i denna utveckling?

Textilindustrin är ett av världens största industrier, där Sverige är ett av de länder i Europa som är sämst vid återinsamling av textilier. En stor mängd textilier i Sverige avyttras nämligen genom att slängas i hushållssoporna istället för att återvinnas. Konsumtionen av textilier i Sverige beräknas dessutom att öka och så även det textila avfallet. Det förekommer således ett gap då forskningens fokus har varit på förvärv och förbrukning av produkter, där producentansvar med fokus på att förbättra avfallshanteringen av produkter kräver en god kommunikation mellan samtliga aktörer in en produkts livscykel. Alla produkter måste tillslut avyttras, men det innebär nödvändigtvis inte att produkten nått sitt slutgiltiga stadie, istället står konsumenter inför ett etiskt övervägande vid avyttring. Människors etiska beteende baseras på moraliska bedömningar som i sin tur består av etiska ideologier. I denna studie har påverkande faktorer använts tillsammans med olika etiska ideologier, vilka är baserade på bedömningar, för att undersöka om dessa kan förklara ett avyttringsbeteende inom kontexten av textilier. I denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med ett urval från sju län i Sverige för att erhålla en förståelse för hur etiska ideologier kan förklara konsumenters avyttringsbeteende av avlagda textilier. Vi utvecklade en modell som testades mot verkligheten men krävde en modifiering för att vara förenlig med studiens resultatet. Respondenterna vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna exceptionist och absolutist hade i enlighet med studiens resultat en uppfattning om permanentavyttring som i större utsträckning påverkades av social samsyn. Respondenter vilka kategoriserades inom de etiska ideologierna subjektivist och situationist, hade istället en uppfattning om permanentavyttring vilken i högre grad påverkades av situationsanpassade faktorer. De varierande incitamenten vilka var sprungna ur deras uppfattning av permanentavyttring, för samtliga respondenter, avgjorde deras slutgiltiga avyttringsbeteende. I studiens resultat går det alltså utläsa att olika etiska ideologier kan förklara konsumenters beteende. Konsumenter kan däremot kategoriseras inom olika etiska ideologier och inneha samma beteende inom avyttring, där incitamenten till avyttringsbeteendet varierar.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.