Problembakgrund & Problemdiskussion: Internets betydelse har ökat i samhället de senaste åren vilket har medfört att bankers verksamhet i stor utsträckning har blivit internetbaserad. Efter dess uppkomst har antalet användare av banktjänster på internet ökat snabbt och i samband med detta har man även kunnat se en ökning av internetbedrägerier, främst på bankers internettjänster. Oroligheter på finansmarknaden har bidragit till att förtroendet för bankerna och deras tjänster har minskat och det har även framkommit att kunderna upplever att det är riskfyllt att utföra sina bankärenden på internet. Problemformulering: Vilka faktorer påverkar studenternas upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Hur påverkas studenternas upplevda användbarhet av deras upplevda användarvänlighet och upplevda risk med internetbaserade banktjänster? Syfte: Syftet med denna studie är att fylla en kunskapslucka genom att undersöka studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster. Detta ämnar vi genomföra genom att utveckla en modell för att testa samband som tidigare forskningsresultat genererat för att se om liknande relationer kan påvisas under de förutsättningar som finns för denna studie. Delsyften är att undersöka vad studenternas upplevda risk består av och hur den upplevda användarvänligheten och den upplevda risken påverkar studenternas upplevda användbarhet med internetbaserade banktjänster. Teoretisk referensram: Den teori som denna studie bygger på består till stor del av tidigare forskning som bland annat innefattar upplevd risk, tillit och acceptans av teknologi. Teorin har genererat hypoteser som sammanställts för att utveckla en undersökningsmodell som utgjort grunden för hypotesprövningen. Metod: Denna studie bygger på en deduktiv ansats och en kvantitativ metod där datainsamling skett med hjälp av enkätutdelning. Urvalet som gjordes i samband med denna studie kan klassas som ett bekvämlighetsurval. Tack vare detta kunde totalt 149 enkäter samlas in. Resultat & Analys: Resultatet indikerar att studenter vid Umeå universitet har en relativt låg riskupplevelse med internetbaserade banktjänster. Däremot sågs skillnader inom urvalet vilket innebär att vi kan konstatera att vissa respondenter upplever tjänsterna som mer riskfyllda. Det kan fastställas att studenters upplevda risk med internetbaserade banktjänster påverkas av deras tillit till tjänsterna, hur innovativa studenterna anses och hur användarvänliga tjänsterna upplevs. Hur användbara studenterna upplever att tjänsterna är påverkas av hur användarvänliga de upplevs och till viss del hur riskfyllda tjänsterna anses.      Slutsats: Vår problemformulering har besvarats då vi fann att tillit, innovativitet och upplevd användbarhet är faktorer som påverkar studenters upplevda risk. Vi konstaterade även att studenter finner den finansiella risken och säkerhetsrisken högst vilket innebär att delsyftet att undersöka vad studenternas upplevda risk består av är uppnått. Studenternas upplevda användbarhet påverkas av den upplevda användarvänligheten och vi såg även en tendens till att den upplevda risken skulle vara en påverkande faktor. Med detta har det andra delsyftet uppnåtts.

Mobila betaltjänster blir ett allt mer aktuellt ämne och den svenska marknaden är inget undantag. Idag erbjuds ett flertal mobila betaltjänster och därmed är det av stor vikt att undersöka vad som gör dem framgångsrika. I denna rapport har den mobila betaltjänsten Swish studerats. Denna undersökning har haft som avsikt att besvara en frågeställning rörande vilka faktorer som har en påverkan gällande acceptans, attityder och intentioner kring användandet av Swish. Vi avser även att undersöka eventuella samband mellan olika faktorer. I undersökningen har två grupper studerats, vilka är användare och icke-användare av Swish. I hopp om att besvara frågeställningen har Teknologiacceptansmodellen använts och även metoder som lämpar sig väl tillsammans med denna modell. Studiens empiri har samlats in via en elektronisk enkät, vilken utformats med hjälp av inspiration från tidigare studier samt egna tankar kring vad som kan ge intressanta resultat gällande Swish. Faktorn som enligt våra resultat haft starkast samband med Intention till användning och därmed acceptans och Faktisk användning, är för gruppen användare Upplevd användbarhet. För gruppen icke-användare visar faktorn Socialt inflytande starkast samband med Intention till användning och därmed även acceptans. / Mobile payment services is a topic that is becoming more widespread and the Swedish market is no exception. Today the market offers a number of mobile payment services, and thus it is of great importance to examine what makes them successful. In this report the mobile payment service Swish has been studied. This study has had the intention to answer a question regarding which factors that are affecting the acceptance, attitudes and intentions for the use of Swish. We also had the intention to examine possible relationships between the factors. In this study we have chosen to examine two groups, users and non-users of Swish. In hope of being able to answer the question, the Technology acceptance model was used and also methods that are suitable for this model. The study's empirical data was collected through an electronic survey, which was designed with inspiration from earlier studies and our own ideas about what could give interesting results regarding Swish. According to our findings Perceived usefulness is the factor that had the strongest relationship with Intention to use and thus acceptance and Actual usage for the group that we called users. For the group of non-users we have found that the factor Social influence had the strongest connection with Intention to use and acceptance.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå hur lärare i företagsekonomi uppfattar elevers motivation och elevers motstånd till arbete med bokföringsprogram i undervisningen. Denna studie bygger på en kvalitativ forskningsmetod. De empiriska materialen har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer av fem lärare i företagsekonomi, som använder bokföringsprogram i sin undervisning. Denna studie föreslår en sammanslagning av Technology Acceptance Model (TAM) och Basic Psychological Needs Theory (BPNT) i motivationen för att beskriva och förstå elevernas positiva eller negativa beteendemässiga intention till arbete med bokföringsprogram. Studien visar att lärare uppfattar att koppling till verkligheten, positiv återkoppling, tillgänglighet till bokföringsprogrammet och bokföringsprogrammets automatiska funktioner spelar en motiverande roll för eleverna i arbete med bokföringsprogrammet. Å andra sidan visar studien att lärare uppfattar att faktorer som svårigheter att komma igång med programmet, bristen på lärarnas digitala kompetens och elevernas svaga teoretiska kunskaper om bokföring utgör motståndsfaktorer för elever i arbetet. Utifrån studiens resultat kan slutsatser dras om att uppfylla elevers behov av autonomi, kompetens och samhörighet främjar upplevd nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket leder till främjandet av inre motivation för arbete med det. Å andra sidan, minskning av elevers upplevda kompetens leder till att minska sin upplevda nytta och upplevda användarvänlighet för bokföringsprogrammet, vilket försvagar deras inre motivation för arbete med det.

Problematiska delen som organisationer har är att veta hur man på bästa sätt ska implementera nya teknologier. Teknologiacceptans blev en känd term av den mest applicerade teoretiska modellen inom informationssystem Technology acceptance model – TAM. Teknologiacceptans innebär det positiva beslutet att använda sig av en teknologi och inom denna studie kommer fokus ligga på socialt inflytande inom teknologiacceptans. Socialt inflytande innebär mellanmänsklig övervägande faktor vid beslut, vilket tar hänsyn till att beslutet att acceptera ny teknologi görs oftast tillsammans i grupp eller hur individens beslut gör så att de passar in i gruppen eller hur beslutet påverkar andra personer. En undersökning gjordes för att undersöka följande frågeställning: Hur påverkar socialt inflytande teknologiacceptansen för obligatoriska system? Frågan har undersökt genom en enkät som användes för att få en överblick i problemområdet vilket sedan blev grunden för intervjufrågorna. Totalt deltog 12 stycken personer inom enkäten och 4 stycken inom intervjun. Sammanfattningen av resultatet bildades rekommendationer som organisationer kan tänka på innan de påbörjar införandet av ny teknologi inom organisationen.

Digitaliseringens framfart i banksektorn och dess påverkan på teknologin har medfört att allt fler bankärenden hanteras digitalt via internettjänster. Till följd av digitala banktjänster har en ny dörr öppnats för bedragare. Bedrägerier och ID-kapningar har medfört att bankkunder blir skeptiska gentemot digitala banktjänster eftersom kunder upplever hot mot deras integritet. Denna studies ambition är att studera förtroende, servicekvalitet och teknologisacceptans, som tidigare framhävts som betydande variabler i påverkan på integritetsrisken. Till skillnad från tidigare forskning har denna studie byggt upp en forskningsmodell som bygger på förtroende, servicekvalitet och teknologiacceptans för att undersöka integritetsrisken i samband med digitala banktjänster. Utifrån forskningsmodellen har tre hypoteser utformats för att vidareutveckla kunskapen inom forskningsområdet. En positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv forskningsansats präglar denna studie, där en kvantitativ forskningsansats i form av internetenkäter valdes för att samla in empiriska data. Studiens resultat, baserat på 101 respondenter, påvisar att förtroende och teknologiacceptans har en påverkan på integritetsrisken, dock visar resultatet att servicekvalitet inte har någon påverkan på integritetsrisken. / Rapid development in technology due to digitalization has altered a myriad of people’s lives, as it provides the customers an opportunity to perform banking activities online. As a result of digital transition from traditional banking to online banking, fraud has occurred more frequently. Owing to this, banking customers have become skeptical about online banking and are more aware of its impact on their integrity. The purpose of this study is to examine trust, service quality and technology-acceptance in regard to the perceived integrity risk. Contrary to previous research, this study has constructed a research model built on trust, service quality and technology-acceptance, factors that have been perceived as having an impact on the integrity risk in conjunction with online banking. Utilizing the research model, three hypotheses have been created to further explore the research area. A positivistic research philosophy and a deductive research approach was implemented in this study. Furthermore, a quantitative research method in the form of questionnaires was used to gather and collect empirical data. The results, based on 101 respondents, show that trust and technology-acceptance have an impact on the integrity risk, however it also shows that service quality does not have an impact on the integrity risk.

An increasing amount of organisations are moving their IT-operations to cloud computing systems which fundamentally changes the role of IT within the organisations. This affects how end users perceive the IT-artefacts and how they interact with them. Research regarding IS-Strategy invariably return to the subject that is IT-implementation and discuss what organisations can do to promote a smoother transition towards new IT-artefacts. We use acquainted research from IS-strategy, intrinsic and extrinsic motivation and technology acceptance to help us gain a broader understanding of end user adoption. The nature of cloud computing systems differs from older technologies, regarding the opportunities they provide organisations with. We imply that there is a lack of understanding of how theories and concepts originating from these research areas can be combined to study a cloud computing implementation. This interpretative case study focuses on shedding new light on how the unique capabilities of cloud computing systems affect IT-implementation as we know it. Our data were collected through interviews conducted at an IT-consulting company. The data analysis revealed that end user adoption is dependent on intrinsic and extrinsic motivation to find perceived usefulness and perceived ease of use. The analysis also shows that users whom are less willing to adopt are more dependent on an IS-strategy that promotes the use of supportive extrinsic motivation. We also discuss an unexpected finding: perceived purpose of use. We propose that the perceived purpose of use is a construction by individuals, originating from the lack of understanding the organisations explicit purpose for implementing and using the cloud computing system. This finding aims to explain why the use of the different functions is fragmented within our research. This study contributes with a new concept and rich insights that reveals the key relations that affects end user adoption and their conceptualization of a collaborative cloud computing system.