Studien har haft som syfte att studera föräldrar till elever i gymnasieskolans syn på deras barns förmåga att ta ansvar för sina studier. I uppsatsen undersöktes vad föräldrarna uppfattar som vägledande när det gäller deras barns utveckling av ansvarsförmåga för studierna, mer specifikt hur de uppfattar sin barns förmåga att ta ansvar för deras studier samt vilka för- och nackdelar denna ansvarsförmåga kan innebära. Den undersökningsmetod som användes har varit kvalitativ med öppna, semistrukturerade frågor. Sju föräldrar till elever på svenska gymnasieprogram har intervjuats. Resultatet visar att föräldrarna upplever att det är skolan och lärarna som bär det största ansvaret för att se till att eleverna utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina studier. Vidare anser föräldrarna att det ofta är högre betygsnivåer som på ett eller annat sätt driver elevernas ansvarsförmåga framåt. Föräldrarna uttrycker att grundtanken för att få eleverna att vilja ta större ansvar för sina studier anses vara motivation och intresse. Föräldrarna anser elevers förmåga att ta ansvar är av stor betydelse för kommande vuxen- och yrkesliv. Slutligen ser föräldrarna även arbetet med att utveckla elevers förmåga att ta ansvar, som något problematiskt. Föräldrarna anser också att det är av yttersta vikt, att skolan arbetar på ett individuellt plan med varje elevs förmåga till att ta ansvar, då elevernas mognad är väldigt olika, och föräldrarna tycker denna spelar stor roll vid utveckling av färdigheter att ta ansvar.

Innan ikraftträdandet av dagens brottsbalk, från år 1965, återfanns det tillräknelighetsbestämmelser i 1864 års strafflag. Vid reformarbetet av strafflagen och införandet av den nuvarande brottsbalken anförde lagstiftaren att tillräknelighetskravet skulle slopas med beaktande av det påkallade samhällsskyddet. Särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare och deras ansvarsförmåga har sedan dess varit föremål för diskussion. Flera statliga offentliga utredningar har kritiserat dagens icke existerande krav på tillräknelighet eller ansvarsförmåga som brottsförutsättning och lagt fram reformförslag på nya bestämmelser. I uppsatsen utreds hur bedömningen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare, i skuldprövningen, görs enligt gällande rätt för att sedermera utreda om ett tillräknelighetsrekvisit bör återinföras i svensk rätt.  Uppsatsen åsyftar att utreda skälen bakom särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare med beaktning av några av de grundläggande straffrättsliga principerna om bestraffning. Närmare bestämt utreds principerna om konformitet, skuld, humanitet och proportionalitet. Vidare undersöks argumenten för respektive mot ett återinförande av ett tillräknelighetsrekvisit i svensk rätt. Syftet med uppsatsen är slutligen att utreda huruvida det föreligger ett behov att återinföra ett tillräknelighetsrekvisit och hur det i sådana fall bör utformas. I uppsatsen tillämpas en rättsdogmatisk metod för att utreda gällande rätt. Inom ramen för den rättsdogmatiska metoden förs ett de lege ferenda resonemang i slutfasen av uppsatsen. Vid granskningen av skälen bakom särbehandlingen av allvarligt psykiskt störda lagöverträdare i förhållande till de straffrättsliga principerna anför författaren i analysen att de straffrättsliga principerna i viss mån upprätthålls enligt nuvarande reglering. Emellertid framhävs brister i efterlevnaden av dessa principer, särskilt beträffande skuldprövningen av allvarligt psykiskt sjuka. Tydande är att den nuvarande regleringen inte tar hänsyn till konformitetsprincipen eftersom vare sig lagstiftaren eller domstolarna beaktar ansvarsförmågan hos de allvarligt psykiskt störda lagöverträdarna. I uppsatsen redogörs den historiska bakgrunden till slopandet av tillräknelighetskravet och de reformförslag som lagts fram efter brottsbalkens införande. Reformförslagen tyder på ett intresse av återinförandet av ett tillräknelighetskrav i svensk rätt. Argument för ett återinförande inkluderar viktiga principer som individuellt ansvar och rättssäkerhet, vilket kan säkerställa rättvis skuldbedömning och undvika godtyckliga beslut. Rättspraxis visar på svårigheter i att särskilja uppsåtsbedömningens medvetenhetskrav från andra skuldaspekter. Återinförande av tillräknelighetsrekvisitet kan skapa en tydligare rättslig ram, minska osäkerhet och främja internationell harmonisering. Trots invändningar, väger fördelarna tyngre, och således behövs det en förändring av brottsbegreppet. Den nu tvådelade prövningen skulle ändras till en tredelad prövning där tillräknelighetskravet prövas efter brottets objektiva sida, men innan brottets subjektiva sida, vilket ger klarhet och undanröjer överlappningar. Tillräknelighetskravet skulle införas som en ny bestämmelse i brottsbalken, implementerat som 1 kap. 2 a § BrB, i linje med Psykansvarskommiténs förslag.   Nyckelord: tillräknelighet, allvarlig psykisk störning, ansvarsförmåga, skuld, de lege ferenda.

<p>Enterprise learning is a pedagogic concept that implies that the students, in correlation with development of theoretical, subject specific knowledge, also develops enterprise competences that will be useful in their everyday life and on the labour market. Enterprise learning has grown over the last ten years, as well in school practicing as within research. In the mathematics subject, a strong educational tradition has delayed the introduction of enterprise learning. At the examined school, <em>enterprise mathematics</em> has been introduced during the spring term of 2010. This examination focuses on which of the enterprise competences that are developed and how they are developed. It also investigates whether the <em>desire to learn</em> is increased as a result of the new pedagogic concept. The empiric material has been gathered through interviews with students and teachers, as well as through observation. The result shows unambiguously that the students, above all develops <em>responsibility,</em> but also other enterprise competences. Students that experience mathematics as either easy or difficult are the ones who seem to appreciate these changes mostly in their learning processes.</p>

Enterprise learning is a pedagogic concept that implies that the students, in correlation with development of theoretical, subject specific knowledge, also develops enterprise competences that will be useful in their everyday life and on the labour market. Enterprise learning has grown over the last ten years, as well in school practicing as within research. In the mathematics subject, a strong educational tradition has delayed the introduction of enterprise learning. At the examined school, enterprise mathematics has been introduced during the spring term of 2010. This examination focuses on which of the enterprise competences that are developed and how they are developed. It also investigates whether the desire to learn is increased as a result of the new pedagogic concept. The empiric material has been gathered through interviews with students and teachers, as well as through observation. The result shows unambiguously that the students, above all develops responsibility, but also other enterprise competences. Students that experience mathematics as either easy or difficult are the ones who seem to appreciate these changes mostly in their learning processes.