<p>Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.</p>

<p>I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.</p>

Denna uppsats är en granskning av Robert Kanes libertarianska teori om viljeansträngningar, hur dessa kan lösa det problem som det så kallade turargumentet utgör för en libertariansk händelse-kausal teori och om hans teori ger en bra redogörelse för fri vilja, framför allt i samband med moraliska konflikter. Jag undersöker också Randolphs Clarkes kritik mot Kanes teori, som bland annat går ut på att de dubbla viljeansträngningarna är irrationella, att de inte behövs för att bemöta turargumentet och att Kanes teori inte tillför tillräckligt mycket för att ge en typ av fri vilja som vi inte redan skulle kunna ha i en deterministisk värld. Jag kommer fram till att Kanes teori kan bemöta turargumentet på ett ganska bra sätt, men att den inte tillför något som skulle kunna ge fri vilja även om fri vilja skulle vara omöjlig i en deterministisk värld. Som libertariansk teori misslyckas den alltså.

I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.

Samverkansformen partnering har under de senaste åren använts i stor utsträckning på den svenska byggmarknaden. Arbetssättet kom till Sverige i slutet av 1990- talet och har främst under de senaste fem åren etablerat sig hos beställare och byggentreprenörer. Trots det så är det fortfarande ett helt nytt begrepp för många. Då byggbranschen är relativt konservativ har det tagit tid att etablera partnering i branschen. Många var i början tveksamma och skeptiska till detta nya sätt att arbeta på. Det har visat sig vara få beställare om ångrar sig efter att ha genomfört ett projekt med partnering som samverkansform. Det har istället visat sig vara så fördelaktigt att beställarna fortsätter genomföra projekt utefter denna nya modell. Detta examensarbete har undersökt hur beställare ser på partnering idag. Genom intervjuer har det gjorts en sammanställning av hur byggbranschens beställare förhåller sig till partnering och hur långt fram de har kommit i användandet av samverkansformen. Från intervjuer och litteraturstudie framkommer det att partnering ställer stora krav på beställarna. De blir tvungna att engagera sig mer i ett projekt och de behöver höja sin byggtekniska kompetens. Det behövs utbildning i partnering bland beställare. Det blir tydligt då det har visat sig att de olika beställarna har sin syn på arbetssättet. Då det är projekt med karaktärer som är komplexa, stora, med höga risker och med pressade byggtider har det framkommit att partnering lämpar sig bäst. Beställarna ser ljust på framtiden och de menar att användandet av partnering kommer att öka. Det är en samverkansform där alla spelar med öppna kort och har ett gemensamt moraliskt ansvar. Detta nya arbetssätt har visat sig tilltala människor i branschen. / Partnering as a cooperation form has during the last years being widely used on the swedish construction market. This way of working went to Sweden at the end of the 90 decenary and it has during the five years past being a established of clients and buildignentrepreneurs. As the construction industry is quite conservative it has taken long time to establish partnering in the industry. At the beginning many people had a negative attitude to this new way of working. After completing projects with partnering as cooperation form it has been clear that most of the clients don’t regret their choise of using partnering. Instead partnering has been so successful so the clients continues to use this new way of working for their projects. This thes has examinated how clients attitude are to partnering today. Through interviews has a conclution been done as shows how the clients of the construction industry act to partnering, and also how far the have come in the using of the cooperation form. From interviews and literature study it shows that partnering puts high claims on the clients. They had to engage themselves in a project and they need to work up theirs technical knowledge for construction. It is necessary to educate the clients of how partnering works. This becomes clear as it has been showen that the clients has their own picture of this new way of working. When it comes to projects with characters which are complex, large, with high risks and with and a small project time it has been showed that partnering i the best way of working. The clients have a positive sight for the future and they mean that the using of partnering will increase. Partnering is a cooperation form in which everyones playes with their cards open and has got a morally responsabillity. This new way of working seems to appeal to people in the construction industry.

Sportswashing is a process of trying to improve a state’s reputation via sport. A state which systematically infringe on its citizens human rights has, more than likely, a bad reputation internationally, something that it tries to alter by drawing attention to sports related events.The desirable result which sportswashing is meant to accomplish is the minimisation of, or the distraction away from the human rights violation. Ultimately, the responsibility is on the sportswashing state, but according to earlier research sportswashing has two unintended consequences, namely 1) it corrupts sport and its innate values, 2) it makes people involved in sports in different ways complicit in human rights violations. Therefore, everyone has a moral responsibility to counteract sportswashing. The purpose of this master thesis is to establish how the responsibility for sportswashing should be distributed. The media and earlier research claims that athletes have a responsibility to counteract sportswashing. This paper formulates two questions regarding moral responsibility and sportswashing: 1) To what extent do athletes have a moral responsibility to counteract sportswashing? 2) to what extent do sports organizations have a moral responsibility to counteract sportswashing? To answer these questions 27 media articles were analysed by an analysis of argumentation, this to establish claims to why or why not athletes or sports organizations have a moral responsibility to counteract sportswashing. The following step of the analysis was the critical analysis of the claim’s logic plausibility, its tenability, and lastly its normative plausibility. The results indicate that sports organizations have the moral responsibility, although the athletes are not morally responsible for sportswashing, they are responsible for their participation in moral wrong that sportswashing produces. Therefore, if or when, sports organizations are unwilling to or unable to counteract sportswashing, athletes have a moral responsibility to put pressure on these organizations and oppose the social norms and values that condone sportswashing. The amount of responsibility that an athlete will receive will be based on the power to act, which is established by analysing an athlete’s power capital, i.e. economic power, cultural standing, political power, and lastly, discursive influence.

Abstract - A business to change the world - An analysis of norms Textbooks for International Economics, in Upper-secondary Schools, Sweden 1994-2008   In this paper textbooks, for International Economics in Upper Secondary Schools in Sweden1994-2008, are analyzed with regard to norms related to taking moral responsibility for environment and society. A method for making discourse analysis, previously illustrated by Östman (2008), is used to deconstruct the knowledge content regarding norms about taking responsibility in relation to different social roles.   The first question is: what different norms about taking responsibility can be found, in relation to different social roles? Different social roles that can be found in the studied material are: business-people, consumers, politicians/civil servants and citizens. Norms of taking responsibility in relation to the environment and society are studied in this paper in relation to these different roles.   The second question is whether a discursive change in the material can be found. One case of discursive change can be found which is related to the role of a business. This discursive change implies that the scope of taking responsibility is slightly moved towards a norm that opens for a possibility of taking moral responsibility.   Thirdly, the different norms are discussed in relation to different functions of education (Biesta 2008 &amp; Säfström 2005) and Education for Sustainable Development (ESD). An argument is that a subjectifying function of education is vital for en education that wants to make change, which is assumed as a central component of ESD.   One argument, as a result of this study, is that a “window of opportunity” can be found when using this method of discourse analysis to discover the scope of different norms for different roles to take responsibility for environment and society.

In this dissertation, I argue for what I call “practical perspective compatibilism”. According to this thesis, an agent with practical freedom is sufficiently free to be a moral agent and morally responsible for his or her actions. The concept of practical freedom is originally found in the writings of Kant. Kant argued that we can view the world from either a theoretical or a practical perspective. The theoretical perspective is that of causal explanation and prediction, whereas the practical perspective is that of choosing what to do and how to act. We see that we are free when we view things from a practical perspective. Determinism cannot threaten our practical freedom, since from a practical perspective we must choose what to do even if everything ultimately is determined. I argue that practical freedom is sufficient freedom-wise for moral agency and moral responsibility because morality is action-guiding. Right and wrong are concepts to be employed in deliberation and advice. This is a strong reason to regard factors irrelevant to deliberators and advisers as irrelevant when making judgements of right and wrong, and whether somebody had some other kind of freedom than practical freedom is irrelevant to deliberators and advisers. There are also prima facie reasons to regard moral responsibility as tied to rightness and wrongness, so that agents are blameworthy when they did wrong (or subjectively wrong, or what would have been wrong given their state of information and so on) and praiseworthy when they did right (subjectively right and so on). I also show that no classic arguments for incompatibilism about determinism and moral responsibility work when directed against practical perspective compatibilism. Finally, this thesis discusses metaethics in relation to compatibilism. Since competing theories imply the falsity of some respected metaethical positions, metaethical considerations lend further support to practical perspective compatibilism. / I den här avhandlingen argumenterar jag för en tes som jag kallar “praktisk-perspektiv-kompatibilism”. Enligt praktisk-perspektiv-kompatibilism är det så att en agent med praktisk frihet är tillräckligt fri för att vara en moralisk agent och moraliskt ansvarig. Praktisk frihet är ett koncept vi ursprungligen hittar hos Kant. Det används också av en del nutida Kantianer. Kant argumenterade för att vi kan betrakta världen från antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet är det vi har när vi gör förutsägelser och hittar kausala förklaringar, medan det praktiska är det vi har när vi väljer och handlar. Vi kan se att vi är fria när vi ser på tillvaron ur det praktiska perspektivet. Determinismen kan inte hota vår praktiska frihet, för vi måste välja våra handlingar oavsett om allting i slutändan är determinerat. I denna avhandling definierar jag praktisk frihet på följande sätt: En agent har minimal praktisk frihet om och endast om han måste välja sina handlingar, och han tror att hans vilja är effektiv när det gäller att realisera de handlingsalternativ han funderat över och väljer mellan. En agent har maximal praktisk frihet om och endast om han har minimal praktisk frihet, hans vilja verkligen är effektiv, han har full information om de alternativ han funderar över, och alla alternativ han inte tänkt på är sådana att hans egna värderingar inte ger honom ett övervägande skäl att välja ett av dessa alternativ snarare än det han faktiskt väljer. Jag argumenterar för att praktisk frihet så definierat är tillräckligt med frihet för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar eftersom moralen är handlingsvägledande. Det betyder att rätt och fel är koncept som ska användas i övervägning av olika handlingsalternativ och rådgivning. Tredje-persons-omdömen om ifall någon handlade rätt eller fel måste vara sådana att de hypotetiskt sett skulle kunna fungera som råd; egenskapen att vara rätt eller fel kan inte förändras beroende på om vi ger råd eller bara faller omdömen. Detta är ett starkt skäl för att betrakta faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare som irrelevanta när man faller omdömen om rätt och fel, och ifall någon hade en annan sorts frihet än den praktiska är irrelevant för övervägare och rådgivare. Vi har också prima facie skäl att betrakta moraliskt ansvar som knutet till rätt och fel, så att agenter är klandervärda när de gjorde fel (eller subjektivt fel, eller vad som skulle ha varit fel givet den information agenten hade osv) och berömvärda när de gjorde rätt (subjektivt rätt osv). Att det finns prima facie skäl för att betrakta praktisk frihet som tillräckligt för moraliskt ansvar utesluter förstås inte att det finns övervägande skäl för den motsatta ståndpunkten. Jag visar dock att inga klassiska argument för inkompatibilism om determinism och moraliskt ansvar fungerar när man riktar dem mot praktisk-perpsektiv-kompatibilism. Alla sådana argument förutsätter vad som skulle bevisas, nämligen att faktorer som är irrelevanta för övervägare och rådgivare är moraliskt relevanta, och att pålitliga moraliska intuitioner uppstår när vi betraktar agenter från ett teoretiskt snarare än praktiskt perspektiv. Slutligen diskuterar denna avhandling relationen mellan metaetik och kompatibilism. Praktisk-perspektiv-kompatibilism är kompatibel med samtliga metaetiska teorier, medan det finns flera metaetiska teorier som implicerar att inkompatibilismen är falsk, och åtminstone en som implicerar att vissa kompatibilistiska teorier också är falska. Enligt en speciell Kantiansk konstruktivistisk teori så finns det rätt- och felaktiga handlingar och moraliskt ansvar på grund av att det finns praktisk frihet. Om detta är den sanna metaetiska teorin, så följer det att praktisk frihet är tillräckligt för moraliskt agentskap och moraliskt ansvar, och att inte bara inkompatibilism men andra kompatibilistiska teorier också är falska. Beroende på vilken metaetisk teori som är den sanna, kan det alltså vara så att de föregående argumenten är överflödiga för att bevisa praktisk-perspektiv-kompatibilism. Det kan vara så att denna tes helt enkelt följer från den sanna metaetiska teorin.

Kan och bör vaccinationsvägrare hållas moraliskt klandervärda för sina val att inte vaccinera sig? I den här uppsatsen söker jag att påvisa att detta inte är fallet då vaccinationsvägrare inte uppfyller de kriterier som krävs för moraliskt klander. Detta sker genom en normativ analys av vanligt förekommande argument och principer som söker att fastställa individens egna ansvar i grupper vars handlingar leder till negativa utfall. Uppsatsen når slutsatsen att vaccinationsvägrare inte kan utgöra kandidater för moraliskt klander.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.