<p>I det dagliga mötet med elever ställs lärare inför utmaningar som kräver att läraren besitter en förmåga att ta ställning, både etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma då läraren tvingas göra avvägningar mellan olika etiska och moraliska hänsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsätter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik. Den kunskapen kan erhållas genom etiska diskussioner inom den pedagogiska verksamheten. Studiens övergripande syfte är således att belysa lärares yrkesetik. Syftet uppnåddes genom att studera vilka etiska överväganden lärare gör, när de resonerade kring moraliska dilemman samt hur dessa överväganden kunde tolkas i förhållande till utvalda etiktraditioner. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats brukats med intervjuer som metod för insamlande av data. Resultatet av studien visade att lärare vid moraliska dilemman strävar efter en kongruent lösning. Vidare fann vi att i ett specifikt dilemma, varierade lärarnas överväganden och handlingsalternativ. Resultatet visar dessutom att konsekvensetiken är möjlig att skönja i lärarnas överväganden, då konsekvenserna motiverar lärarnas hantering av situationen. Samtidigt påvisar resultatet att en etiktradition inte utesluts för en annan.</p><p>In the daily meeting with students teachers face challenges that demand that they possess an ability to take a position, both ethically and morally. These challenges might be of a kind that they result in conflict. This conflict becomes a dilemma as the teacher is forced to balance between different ethical and moral considerations in order to handle the situation. The handling of a dilemma requires good ethical knowledge. This ethical awareness presupposes a considerable knowledge of the professional ethics. That knowledge can be obtained through ethical discussions within the educational programme. The overall aim of the study is thus to shed light on the professional ethics of teachers. The purpose is achieved by studying the ethical considerations teachers are making when reasoning about moral dilemmas and how these considerations can be interpreted in relation to ethical theories. In order to respond to the purpose, a qualitative approach has been undertaken with interviews as a means to collect data. The result shows that teachers strive for a congruent solution. Furthermore, the results illustrate that in one specific dilemma the considerations and alternatives for action of the teachers were varying. In addition the results show that the teleological ethics are discernable in the considerations of teachers as the consequences motivate the teachers handling of the situation. At the same time the outcome shows that one doctrine is not excluded in favour for another.</p>

I det dagliga mötet med elever ställs lärare inför utmaningar som kräver att läraren besitter en förmåga att ta ställning, både etiskt och moraliskt. Dessa utmaningar kan vara av det slaget att de resulterar i en konflikt. Denna konflikt blir ett dilemma då läraren tvingas göra avvägningar mellan olika etiska och moraliska hänsyn, i syfte att hantera situationen. Hanteringen av ett dilemma fodrar en god etisk medvetenhet. En etisk medvetenhet förutsätter ett ansenligt kunnande inom professionens yrkesetik. Den kunskapen kan erhållas genom etiska diskussioner inom den pedagogiska verksamheten. Studiens övergripande syfte är således att belysa lärares yrkesetik. Syftet uppnåddes genom att studera vilka etiska överväganden lärare gör, när de resonerade kring moraliska dilemman samt hur dessa överväganden kunde tolkas i förhållande till utvalda etiktraditioner. För att besvara syftet har en kvalitativ ansats brukats med intervjuer som metod för insamlande av data. Resultatet av studien visade att lärare vid moraliska dilemman strävar efter en kongruent lösning. Vidare fann vi att i ett specifikt dilemma, varierade lärarnas överväganden och handlingsalternativ. Resultatet visar dessutom att konsekvensetiken är möjlig att skönja i lärarnas överväganden, då konsekvenserna motiverar lärarnas hantering av situationen. Samtidigt påvisar resultatet att en etiktradition inte utesluts för en annan. In the daily meeting with students teachers face challenges that demand that they possess an ability to take a position, both ethically and morally. These challenges might be of a kind that they result in conflict. This conflict becomes a dilemma as the teacher is forced to balance between different ethical and moral considerations in order to handle the situation. The handling of a dilemma requires good ethical knowledge. This ethical awareness presupposes a considerable knowledge of the professional ethics. That knowledge can be obtained through ethical discussions within the educational programme. The overall aim of the study is thus to shed light on the professional ethics of teachers. The purpose is achieved by studying the ethical considerations teachers are making when reasoning about moral dilemmas and how these considerations can be interpreted in relation to ethical theories. In order to respond to the purpose, a qualitative approach has been undertaken with interviews as a means to collect data. The result shows that teachers strive for a congruent solution. Furthermore, the results illustrate that in one specific dilemma the considerations and alternatives for action of the teachers were varying. In addition the results show that the teleological ethics are discernable in the considerations of teachers as the consequences motivate the teachers handling of the situation. At the same time the outcome shows that one doctrine is not excluded in favour for another.

I denna studie uppmärksammas lärares resonemang om bedömning i etik med fokus på moraliska dilemman. Studiens empiriska data består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar som So-lärare i skolåren 4-6. Resultatet från analysen presenteras utifrån tre olika delar. Den första delen behandlar lärares syn på etik och bedömning av ett moralisk dilemma. Den andra delen visar att lärarna har olika uppfattningar när det kommer till bedömning av ett moraliskt dilemma där elevsvaret går emot skolans värdegrund. Den tredje delen uppmärksammar de svårigheter lärarna ställs inför när de bedömer elevers etiska förmågor. De resonerar om elevers resonemangsförmåga samt vad som egentligen kan godtas som ett etiskt begrepp. / This study draws attention to how teachers reason when assessing moral dilemmas. The study's empirical data consist of four qualitative semi-structured interviews with teachers working with pupils in primary school years 4-6. The result from the analysis is presented in three parts. The first part is about teachers' view of ethics and the assessment of moral dilemmas. The second part shows that the teacher have slightly different perceptions when it comes to assessing a moral dilemma where the pupil argues against the value of the school. The third part draws attention to the difficulties the teachers experince when assessing the pupils' ethical knowledge. They argue about how developing a reasoning must be for certain grade and what they can accept as an ethical concept.

Ett problemområde inom rap är att utövarna av genren tenderar att skildra kriminella levnadsvanor, och döms för exempelvis grova våldsbrott samtidigt som genren har expanderat kraftigt i Sverige sedan den introducerades på 90-talet. Denna uppsats utforskar människors förhållningssätt till rap, och främst universitetsstudenter som kan uppskatta genren även om dem lever ett liv som inte är nära de områden i Sverige där den vanligare förekommer. Utifrån insamling av data från fyra intervjudeltagare, samt relevant tidigare forskning har jag kommit fram till att det finns flera aspekter i rappen som kan leda till att människor kan förhålla sig positivt till genren. Det finns tillfällen då människor inte ens behöver sätta sig in i låttexten tillhörande ett specifikt verk gällande gangsterrap för att kunna uppskatta verket i sin helhet. Det är möjligt att skilja på verk och person, att uppskatta genren även om man tar avstånd från dess potentiellt kriminella textskildring, samt att även om denna skildring kan vara en del av ett verk är det möjligt att uppskatta texten likväl utifrån vad som uttrycks i texterna.

Denna uppsats undersöker användningen av skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg för att främja elevers medvetenhet och reflektion kring moraliska dilemman och etiska frågor. Genom en kvalitativ metod har studien analyserat hur lärare kan använda skönlitterära verk för att stimulera elevers etiska tänkande och diskussioner. Resultaten klarlägger att informanterna anser att skönlitteratur kan vara ett effektivt verktyg för att utveckla elevers empati, förståelse och reflektion över komplexa moraliska frågor. Genom strategier som rollspel, diskussioner och relaterande av litterära karaktärers situationer till elevernas egna liv, kan lärare skapa en interaktiv och engagerande lärandemiljö. Studien betonar vikten av att välja relevanta skönlitterära verk som eleverna kan relatera till, för att maximera deras engagemang och förståelse.

Detta arbete redogör för effekterna tillgången eller avsaknaden av omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser har på spelarens beslutsprocess i narrativa prohibition dilemman. Då det finns avsaknad av konsensus om dess effekter i ämnesområdet och en frånvaro av objektiva studier för att undersöka de aktuella ståndpunkterna, är studien nödvändig för att förbättra kunskapen inom området och för att generera objektiva resultat av dess effekter på spelare. För att undersöka problemformuleringen skapades två likadana textbaserade spel, där skillnaden mellan dem var att den ena gav spelaren omfattande karaktärsinformation och information om beslutens direkta konsekvenser i spelet narrativa prohibition dilemman, medan den andra artefakten saknade den informationen. Respektive artefakt testades på en separat testgrupp för att generera resultat om dess respektive effekt på testgruppen som spelade den. Resultaten var blandade i de olika testgrupperna. Det gick dock att finna tendenser i resultaten i de olika grupperna. När spelare inte hade omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens konsekvenser, var de mer benägna att välja de beslut de kände var rätt utifrån deras egna värderingar när de inte kunde härleda beslutens konsekvenser. När de kunde härleda beslutens konsekvenser valde de ofta det val vilket gav dem den mest fördelaktiga utkomsten. När spelaren hade tillgång omfattande karaktärsinformation samt information om beslutens direkta konsekvenser motiverades deras beslut av att väga fördelarna och nackdelarna av respektive beslutsalternativ mot varandra, utifrån en strategisk och/eller moralisk basis, där de tog det alternativ som gav dem den mest optimala utkomsten. I fall där spelarna hade en emotionell investering i besluten valde de oftast oavsett mängden tillgänglig information vid beslutet att välja det beslut som kändes rätt. Något som även framkom i studien var att bättre resultat för att besvara problemformuleringen och explorativt undersöka ämnesområdet, skulle vara att göra ett liknande test av artefakterna på grupper av definierade spelartyper. Det skulle ge en bättre översikt av respektive utgångspunkts påverkan på specifika spelartyper och generera tydligare samt mer användbara resultat att besvara problemformuleringen med.

Denna forskningsrapport har som mål att undersöka och analysera de omfattande etiska faktorer som påverkar beslutsprocessen vid ingripande i naturen. I synnerhet undersöker vi de moraliska och praktiska dilemman som kan uppstå vid sådana beslut och som ofta är komplexa och svåra att hantera.  Syftet med rapporten är att öka förståelsen för hur etiken spelar och bör spela en roll inom miljövården, specifikt i relation till synen på naturens värde och beslutsfattarnas etiska ställningstaganden. Genom att genomföra en vetenskaplig studie med hjälp av systematisk litteraturstudie och intervjuer, har vi kunnat få en bredare bild av svaret på vår undersökningsfråga: " Var bör gränsen för hur långt människan får påverka naturen? " Det finns en skillnad i fokus mellan innehållsanalysen och intervjun, där den första utvecklas i riktning mot att ha en mer praktisk inriktning medan den andra har en mer etisk inriktning. Detta skapar en uppfattning av olika riktningar i det skrivna materialet. De olika metoderna som användes i forskningen, nämligen systematisk litteraturstudie och intervjuer, genererade olika insikter. Snarare än att hitta en entydig lösning, har vi dock funnit att olika metoder och kunskapsläget kring ämnet genererar olika insikter, vilket tyder på att det inte finns ett enkelt svar.  Genom att analysera och diskutera de erhållna resultaten i denna rapport hoppas vi kunna bidra till en mer nyanserad och informerad debatt kring de etiska aspekterna av ingripande i naturen. Vi betonar vikten av att fortsätta forska och utveckla kunskapen inom detta område för att bättre kunna hantera de komplexa och ibland motsägelsefulla frågorna som uppstår vid beslutsfattandet kring naturens bevarande och användning. / This research report aims to investigate and analyze the extensive ethical factors that influence the decision-making process in nature intervention. Specifically, we examine the moral and practical dilemmas that can arise in such decisions, which are often complex and difficult to manage.  The purpose of this report is to enhance understanding of the role that ethics plays and should play in environmental conservation, particularly in relation to perspectives on the value of nature and the ethical positions taken by decision-makers. By conducting a scientific study using a systematic literature review and interviews, we have been able to obtain a broader understanding of the answer to our research question: "Where should the limit be placed on human intervention in nature?" There is a difference in focus between content analysis and interviews, with the former tending to have a more practical orientation and the latter having a more ethical orientation. This creates an impression of divergent directions in the written material. The various methods used in the research, namely the systematic literature review and interviews, yielded different insights. However, rather than finding a definitive solution, we have discovered that different methods and the state of knowledge in the field generate different insights, indicating that there is no simple answer.  By analyzing and discussing the obtained results in this report, we hope to contribute to a more nuanced and informed debate on the ethical aspects of nature intervention. We emphasize the importance of continued research and knowledge development in this area to better address the complex and sometimes contradictory issues that arise in decision-making regarding the conservation and utilization of nature.

BACKGROUND: Today’s societal changes, including high rate of change and increasing information flows, are increasing the demand on the individual mental capacity. It becomes increasingly difficult to analytically process all the different dilemmas and everyday decisions as individuals have a limited mental capacity available to make these decisions. Thus, it has been suggested that ego-depleted relies more heavily on intuition, which is less burdensome, when making decision. However little is known about to what extent intuitive decisions differ from analytic. Are ego-depleted individuals more or less likely to maximize outcome in moral dilemmas involving conflicting values? Do ego depleted individuals become more or less willing to cooperate? Do ego depleted individuals become more or less altruistic? Is our intuition more or less in accordance with Homo Economicus?AIM: Starting from a Dual Process perspective on decision-making the aim of this study is to examine how ego depletion affects moral judgment and pro-social decisions.METHOD: A laboratory experiment involving 115 subjects, using real monetary incentives, was conducted among students at Linköping University. Subjects were randomized into one of two treatments. Everything was identical across treatments except for the initial ego-depletion manipulation. Using a standard paradigm for ego-depletion subjects in treatment 1 were put under high cognitive load while subjects in treatment two were put under low cognitive load. Subjects faced 16 questions divided into four different decision tasks: Moral dilemmas, Public Goods game, two types of Dictator Game where the type of sacrifice subjects could make in order to contribute money to charity was varied.RESULTS: Subjects in the high cognitive load treatment made fewer consequentialists moral judgments compared to other subjects (p = 0.075). The effect is especially strong when looking only at high-conflict dilemmas such as Crying Baby. No difference between treatments was found for the public goods games. In the dictator game involving monetary sacrifice subjects donated less money to charity when put under high cognitive load. However the finding was not significant (p = 0.292). No difference was found in the dictator game involving effort as personal sacrifice since almost everyone chooses to donate to charity.CONCLUSION: According to The Dual Process perspective this essay shows that intuitive thinking does not evidently lead to that they makes decision that more or less is in accordance with Homo Economicus. The connection between ego depletion and pro-social decisions is more complex. Further research needs to investigate which different mental shortcuts that individuals uses in various types of pro-social decisions and why intuitive and analytical decision-making differ between different decisions. Further research within the area can identify potential mechanisms and policies that can support individuals’ capacity to make decisions in accordance with their own and society’s preferences.

Samhällsutvecklingen går i en riktning där människor arbetar i allt närmare samarbete med artificiella agenter. För att detta samarbete ska vara på användarens villkor är det viktigt att förstå hur människor uppfattar och förhåller sig till dessa system. Hur dessa agenter bedöms moraliskt är en komponent i denna förståelse. Malle m.fl. (2015) utförde en av de första studierna kring hur normer och skuld appliceras på människa respektive robot. I samma artikel efterfrågades mer forskning kring vilka faktorer hos agenter som påverkar de moraliska bedömningarna. Föreliggande studie tog avstamp i denna frågeställning och avsåg att undersöka hur moralisk godtagbarhet och skuldbeläggning skiljde sig beroende på om agenten var en person, en humanoid robot eller ett autonomt intelligent system utan kropp (AIS). Ett mellangrupps-experiment (N = 119) användes för att undersöka hur agenterna bedömdes för sina beslut i tre olika moraliska dilemman. Deltagares rättfärdigaden bakom bedömningar samt medveten hållning utforskades som förklaringsmodell av skillnader. Medveten hållning avser Dennetts (1971) teori kring huruvida en agent förstås utifrån mentala egenskaper. Resultaten visade att person och robot erhöll liknande godtagbarhet för sina beslut medan AIS fick signifikant lägre snitt. Graden skuld som tillskrevs skiljde sig inte signifikant mellan agenterna. Analysen av deltagares rättfärdiganden gav indikationer på att skuldbedömningarna av de artificiella agenterna inte grundade sig i sådan information som antagits ligga till grund för denna typ av bedömningar. Flera rättfärdiganden påpekade också att det var någon annan än de artificiella agenterna som bar skulden för besluten. Vidare analyser indikerade på att deltagare höll medveten hållning mot person i störst utsträckning följt av robot och sedan AIS. Studien väcker frågor kring huruvida skuld som fenomen går att applicera på artificiella agenter och i vilken utsträckning distribuerad skuld är en faktor när artificiella agenter bedöms.