<p>Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.</p><p>De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien.</p><p>Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Läkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden. Etiken och moralen samt det sociala ansvarstagandet blir således också ifrågasatt. Problemdiskussionen har väckt intresse för oss att öka förståelsen för vad som kan vara den största drivkraften inom läkemedelsindustrin. Drivkrafter går att härleda genom teorier inom etik, moral, socialt ansvarstagande, ekonomi och behov.</p><p>Problemdiskussionen har resulterat i en problemformulering och syfte enligt nedanstående.</p><p>- Vilket incitament uppfattas enligt läkare väga tyngst inom läkemedelsindustrin, nyttomaximering eller vinstmaximering?</p><p>- Syftet med studien är att öka förståelsen för hur läkare uppfattar ekonomiska drivkrafter kontra etiska och moraliska drivkrafter, inom läkemedelsindustrin, och kartlägga vilken drivkraft som uppfattas väga tyngst.</p><p>Vi har angripit problemet med en deduktiv ansats, då vi utgått från teorier för att skapa två intervjuguider, som vi sedan använt för att samla in data genom kvalitativa djupintervjuer på fem läkare och en läkemedelrepresentant. Vi gjorde detta i syfte att öka förståelsen för deras uppfattningar av läkemedelsindustrins största incitament. Men även för att öka förståelsen för deras uppfattningar av etik, moral, behov och socialt ansvarstagande inom branschen.</p><p>Studiens resultat visar på att alla fem läkare är av uppfattningen att drivkraften att maximera vinsten är störst, jämfört med drivkraften att nyttomaximera och primärt skapa hälsomässig nytta. De ekonomiska intressena prioriteras först. Enligt läkarna blir det på bekostnad av etik och moral samt det sociala ansvarstagandet, något som de uppfattar att det behövs mer av inom läkemedelsindustrin.</p>

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering. De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien. Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.

Sammanfattning Läkemedelsindustrins mission är att förlänga människoliv samt bota sjukdomar. Människans hälsa är det som är i fokus, enligt läkemedelsindustrin. Det uppfattas dock råda en viss konflikt huruvida läkemedelsindustrin följer missionen. Forskning har visat på att dubbelt såmycket pengar finansierar marknadsföringen jämfört med forskning och utveckling, i syfte att sälja mer läkemedel. Läkemedel somliga läkare ifrågasätter om de ens behövs på marknaden. Etiken och moralen samt det sociala ansvarstagandet blir således också ifrågasatt. Problemdiskussionen har väckt intresse för oss att öka förståelsen för vad som kan vara den största drivkraften inom läkemedelsindustrin. Drivkrafter går att härleda genom teorier inom etik, moral, socialt ansvarstagande, ekonomi och behov. Problemdiskussionen har resulterat i en problemformulering och syfte enligt nedanstående. - Vilket incitament uppfattas enligt läkare väga tyngst inom läkemedelsindustrin, nyttomaximering eller vinstmaximering? - Syftet med studien är att öka förståelsen för hur läkare uppfattar ekonomiska drivkrafter kontra etiska och moraliska drivkrafter, inom läkemedelsindustrin, och kartlägga vilken drivkraft som uppfattas väga tyngst. Vi har angripit problemet med en deduktiv ansats, då vi utgått från teorier för att skapa två intervjuguider, som vi sedan använt för att samla in data genom kvalitativa djupintervjuer på fem läkare och en läkemedelrepresentant. Vi gjorde detta i syfte att öka förståelsen för deras uppfattningar av läkemedelsindustrins största incitament. Men även för att öka förståelsen för deras uppfattningar av etik, moral, behov och socialt ansvarstagande inom branschen. Studiens resultat visar på att alla fem läkare är av uppfattningen att drivkraften att maximera vinsten är störst, jämfört med drivkraften att nyttomaximera och primärt skapa hälsomässig nytta. De ekonomiska intressena prioriteras först. Enligt läkarna blir det på bekostnad av etik och moral samt det sociala ansvarstagandet, något som de uppfattar att det behövs mer av inom läkemedelsindustrin.

Uppsatsen undersöker en eventuell korrelation mellan arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning i samtliga svenska kommuner. Frågeställningar som ska besvaras är “Finns det en korrelation mellan arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning?” samt “Vad kan ett eventuellt samband bero på, för kvinnlig respektive manlig arbetslöshet?”. Arbetets beroende variabel är antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning per 100 000 invånare och oberoende variabel arbetslöshet, vilken kommer att uppdelas mellan kön. Ett antal kontrollvariabler, såsom medianinkomst och eftergymnasial utbildning, kommer även att användas. Tidigare forskning, vilken kommer att behandlas i framställningen, har visat samband mellan arbetslöshet och brottslighet; däremot finns det få studier som är inriktade på just grov kvinnofridskränkning. Resultat från vår studie tyder på att det föreligger en positiv korrelation mellan mäns arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning, samt en negativ korrelation mellan kvinnors arbetslöshet och antal anmälda fall av grov kvinnofridskränkning.

This essay will examine Russia’s president Vladimir Putin and two of his speeches. The first speech is the one he held after the annexation of Crimea 2014 and the second speech is the one he held on the night of the invasion of Ukraine 2022. The speeches will be analyzed with the help of the rational choice theory while using a qualitative theory-consuming case study. Further the analysis uses two tools from the rational choice theory, self-interest and utility maximization. The aim is to get an explanation of Vldaimir Putin through the view of rational choice theory. The conclusion shows that Vladimir Putin is rational when applying his self-interest and utility maximization in the speeches. He is well aware of how he portrays himself to get the public's attention.

När en konkursförvaltare förvaltar ett konkursbo, måste han välja vilka frågor i konkursen som är värda att driva och vilka frågor som riskerar att kosta mer än den potentiella nyttan av en framgångsrikt driven fråga. Alla beslut som förvaltaren ställs inför, ska fattas med beaktande av den allmänt formulerade bestämmelsen i 7 kap. 8 § konkurslagen (1987:672) om att tillvarata borgenärernas gemensamma rätt och bästa. Utifrån den bestämmelsen finns det olika åsikter inom doktrinen avseende vilken metod förvaltaren ska tillämpa för att uppnå bestämmelsens ändamål. Förespråkare för metoden tillgångsmaximering menar att vissa frågor som förvaltaren ställs inför, ska beslutas av konkursborgenärerna och inte av konkursförvaltaren. Dessa frågor betecknas medlemsfrågor och avser i regel åtgärder som inte tillför konkursboet ökade till-gångar, men som likväl kan gynna borgenärerna. Förespråkare för metoden utdelningsmaxime-ring menar att det ingår i förvaltarens åligganden att ta beslut även i dessa medlemsfrågor. Rättsutvecklingen inom konkursrätten har medfört dels att konkursboet numer ses som en juri-disk person och inte enbart en förmögenhetsmassa, dels att konkursförvaltarens koppling till borgenärerna har försvagats och numer är indirekt. Rättsutvecklingen talar därför för att förval-taren ska agera som konkursboets företrädare och tillvarata borgenärernas intressen indirekt, genom att tillgångsmaximera konkursboet. Metoden gynnar främst resursstarka borgenärer med kunskap inom konkursrätt. Det faktum att förvaltaren har fått en mer självständig roll och med ett vidgat ansvarsområde utöver de strikt borgenärsorienterade frågorna, talar däremot för att metoden utdelningsmaximering bör tillämpas. Ytterligare stöd för utdelningsmaximering är att kraven för vem som får vara konkursförvaltare har skärpts, vilket innebär att förvaltaren kan anses lämplig att fatta adekvata beslut även i medlemsfrågor, samt att metoden ger förvaltaren större möjligheter att påverka borgenärernas utdelning positivt. Metoden gynnar främst resurs-svaga borgenärer utan kunskap inom konkursrätt och förefaller vara marginellt mer lämpad utifrån ändamålet i 7 kap. 8 § konkurslagen. Att fastställa den ena eller den andra metoden som gällande rätt, vore emellertid att begränsa förvaltaren i sitt uppdrag, eftersom borgenärers behov kan variera. Det finns således ett värde i att kunna välja metod. För att avgöra vad som är en borgenärers rätt och bästa, måste först borgenärens behov fastställas. En resurssvag borgenär kan ha en avsevärd nytta av att låta för-valtaren avgöra medlemsfrågorna, medan en resursstark borgenär kan gynnas av ett större in-flytande i konkursen. Skulle borgenärernas behov krocka, torde förvaltaren vara väl lämpad att fatta beslut även i frågan om vilken metod som ska tillämpas.

Detta kandidatexamensarbete utvärderar och jämför en befintlig solcellsanläggning med installerat energilager samt en smart växelriktare i Farsta, Stockholm. Jämförelsen ställer denna anläggning mot ett konventionellt solcellssystem med enbart solceller. Studiens syfte är att identifiera mängden egenanvänd solenergi, ta fram optimeringsförslag samt belysa eventuella kostnadsbesparingar. Den smarta växelriktaren har möjliggjort datainsamling via en webbaserad användarportal, portalen loggar och sparar anläggningens energi- och effektdata.   Studien påvisar att systemet inte bidrar med en betydande ökning av egenanvändningen av solenergi, ty batteriets inställningar ofta medför att batteriet är fulladdat under dagens soltimmar. Det smarta systemets mest fördelaktiga funktion är att kapa fastighetens effekttoppar vilket skapar möjlighet till nedsäkring.   Hur stor del av effekttopparna som kan kapas är starkt beroende av batteriets inställningar. Under studien har två olika scenarier testats. Det mest essentiella är att batteriet alltid kan kapa de högsta effekttopparna samtidigt som det aldrig laddas ur helt. Nyttan maximeras när batteriet aktiveras vid förbrukningar över 24 kW. Säkringsanalyserna från studien visar att fastighetens minsta möjliga huvudsäkringar som kan brukas är 35 A, dock rekommenderas nyttjande av huvudsäkringar om 50 A då en säkerhetsmarginal är önskvärd. Den rekommenderade nedsäkringen ger möjlighet att teckna ett billigare elavtal. Slutsatsen är att säkringsabonnemanget TID relativt effektabonnemanget L0,4S ger en kostnadsbesparing om 33 547 kronor per år. / This bachelor thesis is evaluating and comparing an existing photovoltaic system including an energy storage and a smart bidirectional converter in Farsta, Stockholm. This smart system will be compared with a conventional PV plant. The aim of the report is to identify the amount of self-consumed solar energy, give optimizing suggestions and shed light on possible cost savings. The smart converter has given the possibility to collect data from a web-based portal. The portal logs and stores the energy and power data of the system.   The study proves that this smart system does not contribute with an increased amount of self-consumed solar energy, since the battery settings implies a fully charged battery during the day. The most advantageous benefit in the smart system is to cut power peaks, which gives opportunities to use smaller main fuses in the real estate.   The magnitude of the power peaks that can be reduced is depending on the settings of the battery. Two different scenarios have been examined in the study. The most essential is that the battery is always able to cut the highest power peaks without being fully discharged. The maximum utility occurs when the battery is activated when the consumption is higher than 24 kW. Fuse analysis proves that the lowest possible main fuses that could be used in the real estate is 35 A. Though, this study recommends main fuses of 50 A since a safety margin is desired. This gives opportunities to sign a more beneficial electricity contract. Conclusively, the fuse rating contract that can be used is 33 547 SEK cheaper per year than the power rating contract that is used in the real estate today.

<p>Denna uppsats belyser förutsättningar för samarbete om en gemensamt ägd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrån egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs är kontraproduktivt och ohållbart för resursens bevarande på lång sikt. Därför måste aktörerna ändra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.</p><p>Här belyses de förutsättningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krävs för att gemensam handling mellan egoister kan ingås, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras på ett långsiktigt hållbart sätt. Egoistiska, eller självintresserade, konkurrerande aktörer gör långsiktiga nyttovinster på att samarbeta.</p><p>Som exempel används två imaginära vinstdrivande företag på en konkurrensutsatt marknad. Företagen får nyttovinster i form av ökad produktivitet och kostnadsminskningar genom att samarbeta om en gemensamt ägd inköpsavdelning, jämfört med individuellt agerande. Ett företag fungerar i denna uppsats som representant för urtypen av en vinstmaximerande självdriven egoist. Inköpsavdelningar har traditionellt sett varit drivna som en privat ägd resurs. Här belyses att nyttovinster kan göras genom att ombilda flera privat ägda inköpsavdelningar till en gemensamt ägd resurs. Men detta kräver att aktörerna omformulerar sina nyttofunktionella motiv till handling. Uppsatsen beskriver hur detta kan gå till, vilka svårigheter samarbete kan innebära och hur aktörerna kan överkomma svårigheterna.</p><p>”Mind-Map” modellerna i avsnitten 5.2 och 5.3 har visst sammanfattande värde. De visar hur uppsatsens teorier bygger på varandra. ”Mind-Map” modellerna visar följderna från egoistisk och liberal-utilitaristisk rationalitet som motiv till handling vid utnyttjandet av en gemensamt ägd resurs. För att en gemensam handling ska komma till stånd kan aktörerna inte motivera sina handlingar från egoistisk vinstmaximering, utan snarare liberal-utilitaristisk ”satisficing”.</p><p>Uppsatsens antaganden är uppbyggda som så att avsnitten 2, 3 och 4 utgör grundantagandena. Hur de antagandena appliceras introduceras i avsnitt 5. I avsnitt 6 kommer ytterligare antaganden allt eftersom modellen anpassar sig efter en inköpssituation.</p>

The purpose appears to examine the Swedish Moderate Party and their political development regarding migration politics between 2010 and 2022 with the aim to discover if voting maximization and adjust politics from that view, or if holding on to earlier beliefs exceed. Election manifesto, party programs and post-roll analyzes from the Moderate Party will constitute the material and be analyzed with the help of rational choice and utility maximization through four different political strategy arenas. In the discussion a comparison of the result of the analysis with the migration politics in a party program from 2011 by The Swedish Democrats, which the Moderate Party has lost several voters to in the last couple of years, to see if the migration politics of the Moderate Party has developed closer to The Swedish Democrats standing point.