I denna uppsats granskar jag dataspelsmediet, ett medium för interaktivt berättande, för att undersöka hur konstverk kan aktivera sin publik, om de tolkningar som konst inbjuder till kan ses som en sorts interaktivitet. Jag kommer att presentera olika teorier och koncept för att undersöka spel i allmänhet och dataspel i synnerhet: ludologi, ergodisk litteratur och cybertext, samt spel och lek som modell för kulturellt meningsskapande enligt Jacques Derrida. Jag tar upp rumsliga installationsverk som ett exempel på konstverk som ger betraktaren möjlighet till egna val, och tolkar två installationer utifrån de teorier jag presenterat. Jag diskuterar i slutsatsen vilka aspekter av dessa teorier som kan överföras till konst, hur de kan användas till analys och produktion av konstverk.

The elderly population ratio in China had a continuous increasing trend in the past decade, which means that Chinese society has gradually entered an “aging society”. Lack of corresponding pension policies, huge population base and change in family structures all let the government bear huge pension pressure. The implementation of reverse mortgages in China can effectively solve this problem and alleviate the government's financial pressure. Reverse mortgage is an emerging industry in China, which is a loan available to homeowners, 62 years or older, that allows them to convert part of the equity in their homes into cash. In order to analyze the feasibility of reverse mortgage in China, we use both quantitative and qualitative model to study the impact factors of reverse mortgage. Firstly, we build a three-party game matrix model among the government, customers (old people) and financial institutions to study how changes in different influencing factors affect the decision-making of each participant. Then, we introduce asymmetric information factors and build a two-party incomplete information game theory model between customers and financial institutions. Then, we refine the impact factors mentioned above to study the relationship among different factors and make a pricing function for financial institutions. Based on the above models, we can provide some relevant suggestions for financial institutions about how to price the annual pension amount and determine the penalty amount if the customer provide a fake health certificate. / Äldrebefolkningen i Kina har ökat stadigt under det senaste årtiondet, vilket innebär att det kinesiska samhället gradvis omvandlas till "ett åldrande samhälle". Brist på lämplig och tydlig pensionspolitik, stor befolkning och förändring i familjestrukturer leder till att regeringen bär ett stort tryck att dela ut pensionen. Genomförandet av omvändinteckning i Kina kan effektivt minska regeringens ekonomiska börda och lösa detta problem. Omvändinteckning är en växande industri i Kina som är ett lån till hemägare som är 62 år eller äldre, vilket innebär att de kan omvandla en del av deras eget kapital i sina hem till kontanter. För att analysera genomförbarheten av omvändinteckning i Kina har vi använt både kvantitativa och kvalitativa modeller för att studera de faktorer som påverkar omvändinteckning. För det första bygger vi en trepartsspel-matris modell mellan regeringen, kunderna (äldre) och de finansinstituten för att studera hur förändringar i olika faktorer påverkar beslutsfattandet för varje deltagare. Därefter introducerar vi flera asymmetriska informationsfaktorer och bygger en ofullständig tvåparti-informationsspelteori modell mellan kunderna och finansinstitutionerna. Därefter förfina vi de ovanstående konsekvensfaktorerna för att studera förhållandet mellan olika faktorer och skapa en prissättning för finansinstituten. Baserat på ovanstående modeller kan vi ge några relevanta förslag till finansinstitut om hur man prissätter det årliga pensionsbeloppet och bestämmer bötesbeloppet om kunden lämnar in ett falskt hälsointyg.

Denna studie avser analysera hur de grafiska delarna i den spelifierade tjänsten Myskistar kan tolkas och därefter undersöka deras relation med tjänstens spelelement. Uppsatsen är tänkt att öka förståelsen för hur visuella element kan uppfattas i en spelifierad tjänst och vad elementen säger i relation till spelteori. Uppsatsens teoretiska ramverk består av ett urval med begrepp från semiotisk teori, grafisk teori och spelteori. Detta ramverk ämnar förklara vårt resultat för att besvara frågeställningarna. Undersökningen är begränsad till att undersöka 18 spelrelaterade grafiska element som en användare av tjänsten kan erhålla. Studien görs genom en semiotisk tolkande analys och knyts sedan samman med grafisk teori för att besvara hur de grafiska elementen kan tolkas. Därefter kopplas analysresultaten samman med spelteori för att besvara vad de grafiska elementen säger i relation till spelelementen. Studiens resultat visar att de grafiska elementen både kan vara förklarande och förvirrande för betraktaren. Grafiken krävde i stor utsträckning en tillhörande bildtext för att skapa ett tydligt meddelande. Övergripande sett stärktes spelelementens funktion med hjälp av visuella element och innehållet blev tydligare. Därmed förstärktes spelets regler och detta kan i sin tur skapa ett större engagemang hos användaren. Men det visuella kunde också påverka de grundläggande spelelementens budskap och därmed påverka tjänsten negativt. Studien har slutligen funnit att vissa grafiska element kan locka en viss typ av spelare.

<p>Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden. The development of prices is also a result of the monopoly situation which exists in the sales link of broadcasting rights, where the sport organizations and the companies holding the original rights, have learnt to make the most of their market power. </p><p>Purpose: The purpose of this paper is to analyse the TV market concerning the broadcasting rights to sporting events. This is done starting from Robert Axelrod's theory of co-operation. The thesis is that different TV companies, through an implicit kind of co-operation, could be able to counteract the monopoly situation, which exists in the retail link of broadcasting rights. This might be done in a way that lowers the price of the rights to a level closer to the marginal cost. </p><p>Method: The basis of this paper is mainly Robert Axelrod's theory of co- operation, used in a qualitative study starting from a scientific hermeneutic point of view. The frame of reference is built on an already existing theory applied on a problem, which gives the paper a deductive character. The material has been gathered from literature, newspapers and the Internet completed with interviews with representatives of the studied TV channels on the Swedish market. </p><p>Results: The results show that it can be rational for TV channels to co-operate concerning the broadcasting rights of sporting events. An absolute condition for achieving a mutual co-operation is that the discount rate is high enough and that the parties can put aside any possible jealousy. But there are problems if the parties value their own rights considerably less than those of their competitors. If they exploit the opponent and he answers by making a counter defection, the counter defection will not seem deterrent. This makes it more difficult to achieve a mutual co-operation. It is difficult to give a verdict on the opportunities of co-operation on the Swedish market, as we do not know exactly how the parties value the different rights. Listing the rights gives a negative influence on the possibilities of achieving a mutual co-operation between certain TV channels, because it destroys the possibilities of certain channels to retaliate. At the same time the possibility of mutual co-operation increases between the channels which are not involved in the restrictions. This happens because the parties are fewer and it leads to an increased degree of interaction. If co-operation is achieved the prices of the broadcasting rights can be cut down which would reduce the deadweight loss which arises as a result of the monopoly situation in the sales link.</p> / <p>Bakgrund: Sportögonblick förmedlade genom TV-mediet berör och kan ge många oförglömliga upplevelser. Sport kan vara synonymt med spänning och dramatik eller enbart tjäna som underhållning. Genom TV-utsändningar från olika sportevenemang har miljontals tittare världen över kommit i åtnjutande av idrottsprestationer av yttersta världsklass. TV-utsänd sport får ofta höga tittarsiffror, så även i Sverige. Priserna på sändningsrättigheter kopplade till sport har under det senaste decenniet stigit kraftigt, mycket till följd av en allt större konkurrens mellan olika TV-bolag, både internationellt och i Sverige. Prisutvecklingen är också ett resultat av den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigheter, där idrottsorganisationer och rättighetsbolag, som äger de ursprungliga rättigheterna, har lärt sig att utnyttja sin marknadsmakt. </p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera TV-marknaden när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. Detta görs utifrån en spelteoretisk ansats, i form av Robert Axelrods samarbetsteori, som bygger på studier av upprepade spel av fångarnas dilemma. Tesen är att olika TV-bolag genom en implicit form av samarbete, som går ut på att TV-bolagen i framtiden enbart bjuder på de sändningsrättigheter de har idag, skulle kunna motverka de negativa effekter som den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigeter genererar, på ett sådant sätt att priset på rättigheterna sjunker till en nivå som ligger närmare marginalkostnaden för produktion. </p><p>Metod: Uppsatsen utgår från Robert Axelrods samarbetsteori, som har använts i en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt vetenskapsideal som utgångspunkt. Referensramen bygger på redan befintlig teori, som appliceras på en problemställning, vilket gör att uppsatsen är deduktiv till sin karaktär. Material har inhämtats med hjälp av litteratur, tidningar och Internet, och har därtill kompletterats med kortare intervjuer med företrädare för de studerade TV-kanalerna på den svenska marknaden. </p><p>Resultat: Resultatet visar att det kan vara rationellt för TV-kanaler att samarbeta när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. En absolut förutsättning för att uppnå ömsesidigt samarbete är att diskonteringsfaktorn är tillräckligt hög och att parterna kan lägga eventuell avundsjuka därhän. Men det finns problem, om parterna till exempel värderar sina egna rättigheter betydligt lägre än konkurrenternas. Om de exploaterar motståndaren och denne svarar med ett motavhopp, verkar motavhoppet inte avskräckande. Detta försvårar möjligheterna att uppnå ömsesidigt samarbete. Det är svårt att uttala sig om förutsättningarna för samarbete på den svenska marknaden, då vi inte vet exakt hur parterna värderar olika rättigheter. En listning av rättigheter inverkar negativt på möjligheterna att nå ömsesidigt samarbete mellan vissa TV-kanaler, eftersom den omintetgör vissa kanalers möjligheter att utöva vedergällning. Samtidigt ökar dock möjligheterna till ömsesidigt samarbete mellan de kanaler som inte omfattas av restriktionerna eftersom aktörerna blir färre till antalet, vilket leder till att interaktionsgraden ökar. Om ett samarbete kommer till stånd, kan priserna på rättigheterna pressas, vilket skulle reducera den allokeringsförlust som uppkommer till följd av monopolsituationen i försäljningsledet.</p>

Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden. The development of prices is also a result of the monopoly situation which exists in the sales link of broadcasting rights, where the sport organizations and the companies holding the original rights, have learnt to make the most of their market power. Purpose: The purpose of this paper is to analyse the TV market concerning the broadcasting rights to sporting events. This is done starting from Robert Axelrod's theory of co-operation. The thesis is that different TV companies, through an implicit kind of co-operation, could be able to counteract the monopoly situation, which exists in the retail link of broadcasting rights. This might be done in a way that lowers the price of the rights to a level closer to the marginal cost. Method: The basis of this paper is mainly Robert Axelrod's theory of co- operation, used in a qualitative study starting from a scientific hermeneutic point of view. The frame of reference is built on an already existing theory applied on a problem, which gives the paper a deductive character. The material has been gathered from literature, newspapers and the Internet completed with interviews with representatives of the studied TV channels on the Swedish market. Results: The results show that it can be rational for TV channels to co-operate concerning the broadcasting rights of sporting events. An absolute condition for achieving a mutual co-operation is that the discount rate is high enough and that the parties can put aside any possible jealousy. But there are problems if the parties value their own rights considerably less than those of their competitors. If they exploit the opponent and he answers by making a counter defection, the counter defection will not seem deterrent. This makes it more difficult to achieve a mutual co-operation. It is difficult to give a verdict on the opportunities of co-operation on the Swedish market, as we do not know exactly how the parties value the different rights. Listing the rights gives a negative influence on the possibilities of achieving a mutual co-operation between certain TV channels, because it destroys the possibilities of certain channels to retaliate. At the same time the possibility of mutual co-operation increases between the channels which are not involved in the restrictions. This happens because the parties are fewer and it leads to an increased degree of interaction. If co-operation is achieved the prices of the broadcasting rights can be cut down which would reduce the deadweight loss which arises as a result of the monopoly situation in the sales link. / Bakgrund: Sportögonblick förmedlade genom TV-mediet berör och kan ge många oförglömliga upplevelser. Sport kan vara synonymt med spänning och dramatik eller enbart tjäna som underhållning. Genom TV-utsändningar från olika sportevenemang har miljontals tittare världen över kommit i åtnjutande av idrottsprestationer av yttersta världsklass. TV-utsänd sport får ofta höga tittarsiffror, så även i Sverige. Priserna på sändningsrättigheter kopplade till sport har under det senaste decenniet stigit kraftigt, mycket till följd av en allt större konkurrens mellan olika TV-bolag, både internationellt och i Sverige. Prisutvecklingen är också ett resultat av den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigheter, där idrottsorganisationer och rättighetsbolag, som äger de ursprungliga rättigheterna, har lärt sig att utnyttja sin marknadsmakt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera TV-marknaden när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. Detta görs utifrån en spelteoretisk ansats, i form av Robert Axelrods samarbetsteori, som bygger på studier av upprepade spel av fångarnas dilemma. Tesen är att olika TV-bolag genom en implicit form av samarbete, som går ut på att TV-bolagen i framtiden enbart bjuder på de sändningsrättigheter de har idag, skulle kunna motverka de negativa effekter som den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigeter genererar, på ett sådant sätt att priset på rättigheterna sjunker till en nivå som ligger närmare marginalkostnaden för produktion. Metod: Uppsatsen utgår från Robert Axelrods samarbetsteori, som har använts i en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt vetenskapsideal som utgångspunkt. Referensramen bygger på redan befintlig teori, som appliceras på en problemställning, vilket gör att uppsatsen är deduktiv till sin karaktär. Material har inhämtats med hjälp av litteratur, tidningar och Internet, och har därtill kompletterats med kortare intervjuer med företrädare för de studerade TV-kanalerna på den svenska marknaden. Resultat: Resultatet visar att det kan vara rationellt för TV-kanaler att samarbeta när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. En absolut förutsättning för att uppnå ömsesidigt samarbete är att diskonteringsfaktorn är tillräckligt hög och att parterna kan lägga eventuell avundsjuka därhän. Men det finns problem, om parterna till exempel värderar sina egna rättigheter betydligt lägre än konkurrenternas. Om de exploaterar motståndaren och denne svarar med ett motavhopp, verkar motavhoppet inte avskräckande. Detta försvårar möjligheterna att uppnå ömsesidigt samarbete. Det är svårt att uttala sig om förutsättningarna för samarbete på den svenska marknaden, då vi inte vet exakt hur parterna värderar olika rättigheter. En listning av rättigheter inverkar negativt på möjligheterna att nå ömsesidigt samarbete mellan vissa TV-kanaler, eftersom den omintetgör vissa kanalers möjligheter att utöva vedergällning. Samtidigt ökar dock möjligheterna till ömsesidigt samarbete mellan de kanaler som inte omfattas av restriktionerna eftersom aktörerna blir färre till antalet, vilket leder till att interaktionsgraden ökar. Om ett samarbete kommer till stånd, kan priserna på rättigheterna pressas, vilket skulle reducera den allokeringsförlust som uppkommer till följd av monopolsituationen i försäljningsledet.

I propose a simple approach to trade cooperation in economic shocks. A two-country, two-good trade model provides a stage setting. In a dynamic model, international demand for traded goods is allowed to be subject to sudden shocks. Numerical simulations predict that negative, sustained demand shocks may spark trade wars. Negative demand shocks that are short relative to the period it takes for governments to detect violations render instead incentives in free trade agreements more robust. I find that the multilateral policy response to the 2008 crisis - to temporarily enhance multilateral information mechanisms - may have worked to strengthen this effect. / I den här uppsatsen analyseras incitament i handelsavtal under ekonomiska chocker utifrån grundläggande spelteori. Jag finner att långa lågkonjunkturer påverkar incitamenten på ett sätt som kan få parterna att frångå avtalet och starta ett tullkrig. Korta lågkonjunkturer stärker i stället incitamenten i avtalet. Jag argumenterar för att brytpunkten mellan en tullkrigsutlösande lågkonjunktur och en incitamentstärkande lågkonjunktur kan regleras genom att tillfälligt stärka informationsmekanismerna kring avtalet och att de multilaterala åtgärderna i krisens spår kan ha haft den effekten.

In this work, we are interested in expressing and studying certain formal properties of multi-agent games. In particular, we are interested in the case in which a team of agents with imperfect information is playing against the environment. This is modeled by a non-deterministic game, where the agents can only partially distinguish its states, to varying degrees. We will study these games under the lens of the multi-agent knowledge-based subset construction (MKBSC), which, when applied to a game, reduces the degree of imperfect information the agents have. An appropriate language to express interesting and complex properties in these type of games is the epistemic μ-calculus, an extension of classicepistemic logic with a recursive operator. We define two semantics forthis language, one corresponding to a global view of the game, and onecorresponding to a local one. We state a claim relating these two semantics,while proving an analogous statement for epistemic logic. / I detta arbete är vi intresserade av att uttrycka och studera vissa formellaegenskaper hos spel med flera agenter. Särskilt intresserade är vi av falletdär ett lag av agenter med ofullständig information samarbetar mot miljön.Detta modelleras av ett icke-deterministiskt spel, där agenterna endast delviskan särskilja dess tillstånd, i varierande grad. Vi kommer att studera dessa isammanhanget av den kunskapsbaserade multiagent-konstruktionen (MKBSC),som när den tillämpas på ett spel minskar graden av ofullständig informationagenterna har.Ett lämpligt språk för att uttrycka intressanta och komplexa egenskaper idenna typ av spel är den epistemiska μ-kalkylen, en utvidgning av klassiskepistemisk logik genom en rekursiv operator. Vi definierar två semantikerför detta språk, ett som motsvarar ett globalt perspektiv på spelet, och ettmotsvarande ett lokalt perspektiv. Vi formulerar ett påstående som rör dessatvå semantiker för μ-kalkylen, och bevisar ett analogt påstående för epistemisklogik.

A key obstacle for training an autonomous agent in real air-to-air combat is the lack of available training data, which makes it difficult to apply supervised learning techniques. Self-play is a method that can be used where an agent trains against itself or against versions of itself without imitation data or human instruction. Agents training only against themselves learn brittle strategies that do not generalize very well, which is why training against a distribution of strategies is necessary to improve robustness. In this thesis, we study two problems. First, what is a robust strategy, and how do we evaluate it? Secondly, how do we increase the robustness of strategies learned in a self-play setting by adapting the training distribution? The problems are significant to study because self-play is a very promising method of training not only for air combat but in any non-cooperative problem setting where a simulator can be used to gather training data with no human in the loop. Specifically, in the aircraft industry, the cost of gathering samples is incredibly high. To evaluate the robustness of a population of strategies we turned to evolutionary game theory and connected theα-rank algorithm to what we perceive as robustness. Theα-rank induces a strict ordering over the set, which we then take as an evaluation of the robustness of the strategies. We validated that a highα-rank correlated well with performing well in an out of population evaluation. To study how the robustness of a population correlated with training distributions, we trained populations against four different training distributions. We used the uniform, δ-uniform, andα-rank distributions that rely on no information, information on the training process, and information on the robustness of agents, respectively. We also designed a novel amortizedα-rank training distribution that combines the information behind the δ-uniform and α-rank distributions, and we showed that it induced superior robustness properties in the learned strategies. Our efforts indicate that even better training distributions can be produced, which is useful when looking at using self-play in the future. / Ett stort hinder vid träning av en autonom agent för riktig luftstrid är bristen på träningsdata vilket gör det svårt att applicera övervakad inlärning. Självspelande är en metod där agenter tränar mot sig själva eller mot versioner av sig själva utan tillgång till data att imitera och utan mänsklig instruktion. Agenter som tränar enbart mot sig själva lär sig dock sköra strategier som inte generaliserar tillräckligt väl. Därför krävs träning mot en distribution av strategier för att en agent ska kunna bli robust. I denna uppsats studerar vi två problem. Ett, vad är en robust strategi och hur utvärderar vi den? Två, hur ökar vi robustheten hos strategier som tränats fram via självspelande genom att anpassa träningsdistributionen? Problemen är relevanta att studera på grund av att självspelande är en lovande metod som kan användas inte bara för luftstrid utan för ett brett spektrum av icke-kooperativa problemområden där en simulator kan användas för att genomföra datainsamling utan en människa i loopen. Speciellt inom flygplansindustrin är kostnaden för insamling av riktig träningsdata extremt hög. För att utvärdera robustheten i en population av strategier vände vi oss tillevolutionär spelteori och koppladeα-rank-algoritmen till vad vi uppfattar som robusthet.α-rank, som vi tolkar som en utvärdering av robusthet, induceraren strikt ranking över en mängd av strategier. Vi validerade att en högα-rankkorrelerade väl med goda resultat vid en utvärdering av strategierna i en annan population. För att studera hur robustheten i en population korrelerade med användandet av olika träningsdistributioner tränade vi populationer mot fyra olika tränings-distributioner. Vi använde den uniforma distributionen, den δ-uniforma distributionen ochα-rank-distributionen, som baseras på ingen information, information om träningsprocessen respektive information om agenternas robusthet. Videsignade även en amorteradα-rank-distribution, som kombinerar informationen bakom den δ-uniforma distributionen ochα-rank-distributionen, och vi visade att träning mot den nya distributionen resulterade i mer robusta strategier. Våra resultat indikerar att det är möjligt att skräddarsy ännu bättre träningsdistributioner, vilket är användbart när vi tittar på att utnyttja själv-spelande i högre grad i framtiden.

Global Ocean Governance (GOG) är till för att styra och organisera aktörers nyttjande av havens resurser som inte täcks av nationell lagstiftning på ett hållbart sätt. Men efter årtionden av staters förbiseende av regimen för ett hållbart nyttjande som främst FNs Generalförsamling (UNGA) ämnat skapa, har regimen inte fungerat. Även om stater rationellt skulle gynnas av att samarbeta för ett hållbart nyttjande av havens resurser genom ett moratorium av bottentrålfiske i internationellt vatten, har detta inte skett. Det är alltså tydligt att regimen inte fungerar. Frågan är varför - det vill säga hur regimen brister i att säkerställa ett hållbart nyttjande av havens resurser. För att ta reda på hur regimen brister krävs en undersökning av regimens (in)effektivitet.Det finns ingen konsensus mellan regimteoretiker av vad som utgör en (in)effektiv regim och hur en regims effektivitet kan mätas. Denna studies huvudsakliga bidrag till den vetenskapliga forskningen är att bidra med information om vad som utgör en effektiv respektive ineffektiv regim. Denna studies syfte är inte att ta reda på denna fråga, men att genom analysen om hur regimen av ett moratorium av bottentrålfiske i internationellt vatten brister, bidra till den vetenskapliga forskningen utifrån teorikonsumtion.Genom Greenes (1996) kriterier för vad som utgör en (in)effektiv regim har jag undersökt hur regimen, dess skapande institutioner samt regimens omgivning, brister. Ett viktigt resultat av min analys är att UNGA brister på grund av sin försiktighet att styra staters beteende genom en global regim, det vill säga betoningen av dess resolutioner i frågan om ett moratorium mot bottentrålfiske i internationellt vatten är bristfälliga. / The main task of Global Ocean Governance (GOG) is to govern and organize actor’s exploitation of the resources that the seas that are not covered by national jurisdiction provide, in a sustainable manner. But after decades of state’s ignorance towards theregime on a sustainable use of the resources of the seas that the United Nation’s General Assembly (UNGA) has been aiming to create, the regime has shown to be dysfunctional.Even if states would benefit rationally from cooperation for a sustainable use of the resources that the seas provide through a moratorium on bottom trawling of the high seas, such cooperation is not in place. It is clear that the regime is dysfunctional. The question is why – that is, in what way the regime is insufficient in providing a sustainable use of the resources of the high seas. In order to analyse why the regime is flawed, an evaluation of the regime’s (in)efficiency is required.There is no consensus among regime theorists of what makes an (in)effective regime and how a regime’s effectiveness can be measured. The main scientific contribution of this study is to contribute with information on what criteria makes an effective or an ineffective regime. The purpose of this study is not to examine this question per se, but to, through the analysis of how the regime on a moratorium of bottom trawling in the high seas is lacking, provide to the scientific regime discussion through theory consumption.Through Greene’s (1996) criteria on what makes a regime (in)effective, I have analysed how the regime, it’s creator’s, and the surroundings of the regime, fails. A key- finding of my analysis is that UNGA fails because of its caution to steer state’s behaviour through a regime, that is, the stress of its resolutions for a moratorium on bottom trawling in the high seas are lacking.

The purpose of this essay is to study the political horse-trading in 1933 have laid the foundation for political bloc solutions and have become a common occurrence in Swedish politics. Both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 where solutions to help the nation out of severe economic crises, reduce unemployment and avoid extra election.  The high unemployment in the 1990s affected a generation who now had something in common with their grandparents who lived through the 1930s.  This essay describes the selected newspapers reporting on both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 in Kalmar. This essay also describes the selected parties view of the two agreements in Kalmar.