När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ”alla människor” tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med en grupp tjejer på en skola i en sydsvensk småstad, som genomfördes i november 1999.   För att belysa detta område har jag valt att utgå från tre huvudteman- urbäddning, återinbäddning och könsidentitet  i syfte att försöka synliggöra och förstå vilken betydelse och mening TV-sport kan ha för unga idrottsaktiva kvinnor. Genom att använda begrepp från bl a Giddens och Thompson tittar jag på hur urbäddning och återinbäddning av TV-sport ser ut för en ung kvinnlig publik. Jag kommer fram till att tjejerna använder idrott och TV-sport när de själva konstruerar sin könsidentitet, som delvis bygger på de manliga värderingarna som återfinns både i samhället och medierna. De unga kvinnorna använder en manlig värderingsnorm, när de bedömer både sina egna och andras sportprestationer, samtidigt som de är kritiska till hur TV återger kvinnligt idrottande. När det gäller den egna könsidentiteten sker en viss förskjutning av det manliga värderingssystemet om hur de själva uppfattar sig själva som idrottande kvinnor. I spänningsfältet mellan den kollektiva och den individuella könsidentiteten skapas ett dubbelt förhållningssätt, som dessa tjejer växlar mellan när de diskuterar idrott och identitet.  Idrotten är en viktig del av den livsstil och smak som utvecklas och skiljer ut de här tjejerna från andra ungdomar, i deras vardag. Gruppen positionerar sig som del i en idrottsaktiv kultur. Den TV-sport och idrott som cirkulerar inom den här samtalskulturen utgör ett riktmärke för grupp- och könsidentitet, som t ex att veta vilka som leder serien eller vann senaste matchen. Vidare visar studien att kunskaper om TV-sport används för att få kontakt och samtala med killar. TV-sporten möjliggör därmed en könsöverskridande kommunikationsprocess. Jag kommer också fram till att förebilder från TV-n och den egna idrottskulturen har betydelse för hur dessa tjejer själva idrottar och att de införlivar TV-sport och använder den i sin egen idrottsutövning. Hur skapandet av könsidentiteter och dess konstruktioner blir till är endast en spegelbild av samhället genom TV-sporten. Medierna verkar i samhället och identiteter skapas av en rad olika faktorer, varav TV-sport endast utgör en av dessa faktorer. Jag valde att begränsa mig till hur kön presenteras genom TV-sport och hur detta kan påverka och ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation, och det är mot denna bakgrund den analytiska slutsatsen bör förstås: Slutsats skapandet av en könsidentitet sker i samverkan med en rad olika faktorer där TV-sport endast utgör en del av vad som formar könsidentiteten. TV-sportens framställningsform ingår somen del av det som unga kvinnor tar del av och använder när de själva formar sin egen identitet, som får mening och betydelse för dem i den kultur de verkar och ingår i.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare målgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mängd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och många studier är gjorda om innehållet i olika barnprogram, men mycket litet är skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den här uppsatsen är att från ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehållet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berätta om vårt samhälles syn på sport, barn och kön. Genom att studera innehållet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehållsanalys samlats in. För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudområden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstå och synliggöra hur programinnehållet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport. Med hjälp av medieteorier från bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjälp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framställningsform. Kommunikation innefattar även en språklig dimension, som med begrepp hämtade från Deborah Tannen tillför de relationsskapande processer, som jag menar också finns i programmet och ger en motvikt till ideologibegreppets maktdiskurs. Ibland tjänar medierad sport de politiska och ekonomiska intressen som finns i ett samhälle, medan de i andra sammanhang inte alls har särskilt mycket med maktrelationer att göra. De maktrelationer som kommer till uttryck i Lilla Sportspegeln visar sig i förhållanden mellan generation och genus. I relationer mellan vuxna och barn är det de vuxna programledarna som har makten att definiera den sport som visas i reportagen. Genom olika programinslag fostras barnen till respekt för vuxna, av vuxna som själva internaliserat den sportideologi som de förmedlar såväl till de medverkande barnen i programmet, som till de tittande barnen i TV-publiken. Programmets vänskaplig atmosfär visar även exempel på hur goda relationer mellan barn och vuxna kan se ut, genom att de medverkande barnen till viss del respekteras av programledarna i inslagen. I relationer mellan kön delas den kollektiva identiteten i 2 separata delar, där killarnas könsidentitet innebär ett kollektivt idrottande tillsammans i en manlig gemenskap, medan tjejernas könsidentitet innebär att vara annorlunda som individer utan att tillhöra ett stort kollektiv av varken tjejer eller killar. Den kollektiva identiteten uttrycks även som ett medelklassideal, där barn förväntas ha möjligheter att självständigt välja en eller flera livsstilar inom idrotten.      Konklusion : Lilla Sportspegeln presenterar sport och idrott som en typiskt manlig verk-samhet. Ideologireproduktionen av sporten sker enligt samhällets manliga värderingsnormer, som överförs med hjälp av programinnehållet till den unga publiken, vilket också visar att barn numera är så viktiga för samhället att de tidigt ska fostras till sportideologins värderingsgrunder och inlemmas i sportkulturen. Det går även att uppfatta programmet som ett uttryck för att sporten förändrats och blivit mer jämlik, eftersom att tjejer också ges plats i programmet. Dock sker detta fortfarande på männens villkor, där tjejerna tvingas anpassa sig till en manlig struktur som definierar kvinnan som det andra och annorlunda, vilket därigenom stärker den manliga sportidentiteten och gemenskapen för ett manligt idrottskollektiv.

<p>Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden. The development of prices is also a result of the monopoly situation which exists in the sales link of broadcasting rights, where the sport organizations and the companies holding the original rights, have learnt to make the most of their market power. </p><p>Purpose: The purpose of this paper is to analyse the TV market concerning the broadcasting rights to sporting events. This is done starting from Robert Axelrod's theory of co-operation. The thesis is that different TV companies, through an implicit kind of co-operation, could be able to counteract the monopoly situation, which exists in the retail link of broadcasting rights. This might be done in a way that lowers the price of the rights to a level closer to the marginal cost. </p><p>Method: The basis of this paper is mainly Robert Axelrod's theory of co- operation, used in a qualitative study starting from a scientific hermeneutic point of view. The frame of reference is built on an already existing theory applied on a problem, which gives the paper a deductive character. The material has been gathered from literature, newspapers and the Internet completed with interviews with representatives of the studied TV channels on the Swedish market. </p><p>Results: The results show that it can be rational for TV channels to co-operate concerning the broadcasting rights of sporting events. An absolute condition for achieving a mutual co-operation is that the discount rate is high enough and that the parties can put aside any possible jealousy. But there are problems if the parties value their own rights considerably less than those of their competitors. If they exploit the opponent and he answers by making a counter defection, the counter defection will not seem deterrent. This makes it more difficult to achieve a mutual co-operation. It is difficult to give a verdict on the opportunities of co-operation on the Swedish market, as we do not know exactly how the parties value the different rights. Listing the rights gives a negative influence on the possibilities of achieving a mutual co-operation between certain TV channels, because it destroys the possibilities of certain channels to retaliate. At the same time the possibility of mutual co-operation increases between the channels which are not involved in the restrictions. This happens because the parties are fewer and it leads to an increased degree of interaction. If co-operation is achieved the prices of the broadcasting rights can be cut down which would reduce the deadweight loss which arises as a result of the monopoly situation in the sales link.</p> / <p>Bakgrund: Sportögonblick förmedlade genom TV-mediet berör och kan ge många oförglömliga upplevelser. Sport kan vara synonymt med spänning och dramatik eller enbart tjäna som underhållning. Genom TV-utsändningar från olika sportevenemang har miljontals tittare världen över kommit i åtnjutande av idrottsprestationer av yttersta världsklass. TV-utsänd sport får ofta höga tittarsiffror, så även i Sverige. Priserna på sändningsrättigheter kopplade till sport har under det senaste decenniet stigit kraftigt, mycket till följd av en allt större konkurrens mellan olika TV-bolag, både internationellt och i Sverige. Prisutvecklingen är också ett resultat av den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigheter, där idrottsorganisationer och rättighetsbolag, som äger de ursprungliga rättigheterna, har lärt sig att utnyttja sin marknadsmakt. </p><p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera TV-marknaden när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. Detta görs utifrån en spelteoretisk ansats, i form av Robert Axelrods samarbetsteori, som bygger på studier av upprepade spel av fångarnas dilemma. Tesen är att olika TV-bolag genom en implicit form av samarbete, som går ut på att TV-bolagen i framtiden enbart bjuder på de sändningsrättigheter de har idag, skulle kunna motverka de negativa effekter som den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigeter genererar, på ett sådant sätt att priset på rättigheterna sjunker till en nivå som ligger närmare marginalkostnaden för produktion. </p><p>Metod: Uppsatsen utgår från Robert Axelrods samarbetsteori, som har använts i en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt vetenskapsideal som utgångspunkt. Referensramen bygger på redan befintlig teori, som appliceras på en problemställning, vilket gör att uppsatsen är deduktiv till sin karaktär. Material har inhämtats med hjälp av litteratur, tidningar och Internet, och har därtill kompletterats med kortare intervjuer med företrädare för de studerade TV-kanalerna på den svenska marknaden. </p><p>Resultat: Resultatet visar att det kan vara rationellt för TV-kanaler att samarbeta när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. En absolut förutsättning för att uppnå ömsesidigt samarbete är att diskonteringsfaktorn är tillräckligt hög och att parterna kan lägga eventuell avundsjuka därhän. Men det finns problem, om parterna till exempel värderar sina egna rättigheter betydligt lägre än konkurrenternas. Om de exploaterar motståndaren och denne svarar med ett motavhopp, verkar motavhoppet inte avskräckande. Detta försvårar möjligheterna att uppnå ömsesidigt samarbete. Det är svårt att uttala sig om förutsättningarna för samarbete på den svenska marknaden, då vi inte vet exakt hur parterna värderar olika rättigheter. En listning av rättigheter inverkar negativt på möjligheterna att nå ömsesidigt samarbete mellan vissa TV-kanaler, eftersom den omintetgör vissa kanalers möjligheter att utöva vedergällning. Samtidigt ökar dock möjligheterna till ömsesidigt samarbete mellan de kanaler som inte omfattas av restriktionerna eftersom aktörerna blir färre till antalet, vilket leder till att interaktionsgraden ökar. Om ett samarbete kommer till stånd, kan priserna på rättigheterna pressas, vilket skulle reducera den allokeringsförlust som uppkommer till följd av monopolsituationen i försäljningsledet.</p>

Background: Sporting events conveyed by the TV medium affect people and can give many unforgettable experiences. Sport may be synonymous with excitement and drama or just serve as entertainment. Through TV broadcasts from different sporting events, millions of televiewers all over the world have enjoyed athletic feats of extreme top class. TV broadcast sport always attracts a great number of viewers, also in Sweden. The prices of broadcasting rights to sporting events have risen strongly during the last decade, much as a consequence of the increasing competition between different TV companies both internationally and in Sweden. The development of prices is also a result of the monopoly situation which exists in the sales link of broadcasting rights, where the sport organizations and the companies holding the original rights, have learnt to make the most of their market power. Purpose: The purpose of this paper is to analyse the TV market concerning the broadcasting rights to sporting events. This is done starting from Robert Axelrod's theory of co-operation. The thesis is that different TV companies, through an implicit kind of co-operation, could be able to counteract the monopoly situation, which exists in the retail link of broadcasting rights. This might be done in a way that lowers the price of the rights to a level closer to the marginal cost. Method: The basis of this paper is mainly Robert Axelrod's theory of co- operation, used in a qualitative study starting from a scientific hermeneutic point of view. The frame of reference is built on an already existing theory applied on a problem, which gives the paper a deductive character. The material has been gathered from literature, newspapers and the Internet completed with interviews with representatives of the studied TV channels on the Swedish market. Results: The results show that it can be rational for TV channels to co-operate concerning the broadcasting rights of sporting events. An absolute condition for achieving a mutual co-operation is that the discount rate is high enough and that the parties can put aside any possible jealousy. But there are problems if the parties value their own rights considerably less than those of their competitors. If they exploit the opponent and he answers by making a counter defection, the counter defection will not seem deterrent. This makes it more difficult to achieve a mutual co-operation. It is difficult to give a verdict on the opportunities of co-operation on the Swedish market, as we do not know exactly how the parties value the different rights. Listing the rights gives a negative influence on the possibilities of achieving a mutual co-operation between certain TV channels, because it destroys the possibilities of certain channels to retaliate. At the same time the possibility of mutual co-operation increases between the channels which are not involved in the restrictions. This happens because the parties are fewer and it leads to an increased degree of interaction. If co-operation is achieved the prices of the broadcasting rights can be cut down which would reduce the deadweight loss which arises as a result of the monopoly situation in the sales link. / Bakgrund: Sportögonblick förmedlade genom TV-mediet berör och kan ge många oförglömliga upplevelser. Sport kan vara synonymt med spänning och dramatik eller enbart tjäna som underhållning. Genom TV-utsändningar från olika sportevenemang har miljontals tittare världen över kommit i åtnjutande av idrottsprestationer av yttersta världsklass. TV-utsänd sport får ofta höga tittarsiffror, så även i Sverige. Priserna på sändningsrättigheter kopplade till sport har under det senaste decenniet stigit kraftigt, mycket till följd av en allt större konkurrens mellan olika TV-bolag, både internationellt och i Sverige. Prisutvecklingen är också ett resultat av den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigheter, där idrottsorganisationer och rättighetsbolag, som äger de ursprungliga rättigheterna, har lärt sig att utnyttja sin marknadsmakt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera TV-marknaden när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. Detta görs utifrån en spelteoretisk ansats, i form av Robert Axelrods samarbetsteori, som bygger på studier av upprepade spel av fångarnas dilemma. Tesen är att olika TV-bolag genom en implicit form av samarbete, som går ut på att TV-bolagen i framtiden enbart bjuder på de sändningsrättigheter de har idag, skulle kunna motverka de negativa effekter som den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigeter genererar, på ett sådant sätt att priset på rättigheterna sjunker till en nivå som ligger närmare marginalkostnaden för produktion. Metod: Uppsatsen utgår från Robert Axelrods samarbetsteori, som har använts i en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt vetenskapsideal som utgångspunkt. Referensramen bygger på redan befintlig teori, som appliceras på en problemställning, vilket gör att uppsatsen är deduktiv till sin karaktär. Material har inhämtats med hjälp av litteratur, tidningar och Internet, och har därtill kompletterats med kortare intervjuer med företrädare för de studerade TV-kanalerna på den svenska marknaden. Resultat: Resultatet visar att det kan vara rationellt för TV-kanaler att samarbeta när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. En absolut förutsättning för att uppnå ömsesidigt samarbete är att diskonteringsfaktorn är tillräckligt hög och att parterna kan lägga eventuell avundsjuka därhän. Men det finns problem, om parterna till exempel värderar sina egna rättigheter betydligt lägre än konkurrenternas. Om de exploaterar motståndaren och denne svarar med ett motavhopp, verkar motavhoppet inte avskräckande. Detta försvårar möjligheterna att uppnå ömsesidigt samarbete. Det är svårt att uttala sig om förutsättningarna för samarbete på den svenska marknaden, då vi inte vet exakt hur parterna värderar olika rättigheter. En listning av rättigheter inverkar negativt på möjligheterna att nå ömsesidigt samarbete mellan vissa TV-kanaler, eftersom den omintetgör vissa kanalers möjligheter att utöva vedergällning. Samtidigt ökar dock möjligheterna till ömsesidigt samarbete mellan de kanaler som inte omfattas av restriktionerna eftersom aktörerna blir färre till antalet, vilket leder till att interaktionsgraden ökar. Om ett samarbete kommer till stånd, kan priserna på rättigheterna pressas, vilket skulle reducera den allokeringsförlust som uppkommer till följd av monopolsituationen i försäljningsledet.

2014 var året då de Olympiska Spelen för första gången någonsin inte sändes i en public service-kanal. När Viasat och MTG (Modern Times Group) köpte rättigheterna till ett av världens största idrottsevenemang lyftes diskussionen om TV-rättigheter även hos gemene man. När priset för rättigheter stiger tvingas SVT att fundera över hur mycket exempelvis ett OS egentligen är värt. Hur och om går det att motivera att en publikt finansierad aktör lägger stora summor på en idrottsrättighet som kanske inte tilltalar den breda massan de finns till för att behaga. Klarar SVT av att upprätthålla det kravet om fler rättigheter försvinner från kanalen och public service? Hur påverkas SVT av aktörer så som Viasats möjlighet att spendera stora pengar på idrottsrättigheter? Vad blir konsekvenserna för SVT när de med all säkerhet inte kommer äga sändningsrättigheterna för de kommande fyra olympiska spelen?

Tittle: Motivation of secondary vocational school students to physical education and sport Author: Bc. Kristýna Hanková Department: Department of physical training Supervisor: doc. PhDr. Jiří Hrabinec, CSc, Katedra pedagogické fakulty a sportu Pedagogické fakulty Univerzity Karlovy v Praze, M. D. Rettigové 4, 116 39 Praha 1 Supervisor's e-mail adress: jiri.hrabinec@pedf.cuni.cz Abstract: This thesis deals with the problematics of motivation of students of secondary vocational school in relation to physical education and sport. The paper is devided into a theoretical and a practical part. The theoretical part explains the basic concepts of motivation in physical education and problems of adolescents and their specifics at this time. The practical part is focused on interpreting the results based on a designed questionnaire. The questionnaire survey was conducted among pupils of secondary vocational school Novovysočanská in Prague with the purpose of obtaining information about the motivation of these students to physical education and sport, the frequency of representation of spor active pupils compared to the physically inactive ones and their actual interest in physical education, sport and physical activity. Keywords: Motivation, students of secondary vocational school, physical education, sport,...