Denna uppsats undersöker den etiska vardagen på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor. Hur arbetar journalisterna med pressmeddelanden och liknande och hur funderar de kring textreklam? Medlemmar av Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa de för branschen upprättade gemensamma spelreglerna för press, radio och tv. Det innebär bland annat att undvika textreklam, sponsring och ”otillbörligt gynnande av enskilt företag”. Kommersialiseringen av samhället påverkar dock innehållet i tidningarna och därmed journalisternas arbete. Vi utförde kvalitativa intervjuer med elva journalister och redaktörer på Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters fasta bilagor i Stockholm. Intervjuerna hade en gemensam intervjuguide som bas. Tidningsmedarbetarna gav exempel på den etiska diskussionen i deras arbetsvardag, med fokus på pressmeddelanden, gratisprylar och textreklam. Genom våra intervjuer kom vi fram till att journalisterna har svårt att förhålla sig till vad de kallar för ”livsstilsjournalistik”, den typen av lättare förströelse de ska erbjuda läsarna. Genomgående nämns ”journalistiska metoder och bearbetning” som förhållningssätt.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

<p>Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska. Utan Murakamis beständiga/ fixerade symboler som retar den så tillsynes naturliga harmonin i det rörliga/ dynamiska hav av övriga ekonomiskt knutna symboler hade jag definitivt inte förstått att dem är rörliga.</p>

<p>Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad. De debattartiklar som varit av intresse för studien har utgivits under en tidsperiod som sträckt sig mellan den 12 februari 2009 och den 12 mars 2009, det vill säga från den dagen då kulturutredningens betänkande lämnades in och en månad framåt. Varför en studie av detta slag varit av intresse är på grund av att debatten kan tyckas handlar om mer än bara estetik. Men vad? Vad är det som diskuteras i kulturdebatten egentligen?</p>

Syftet med denna studie är att studera vad det diskuteras om i den mediala debatten kring den kulturutredning som lades fram den 12.e februari i år, 2009. Sedan utredningen lagt fram sina förslag till en ny kulturpolitik har diskussionerna varit livliga i media och ofta har de genomsyrats av hård kritik. Diskussionerna baseras många gånger på utredningens förslag om en myndighetssammanslagning och decentralisering av kulturarbetet. Genom studien görs begrepp så som mångfald och kvalitet sig gällande men framförallt berörs aspekter som har med styrning och kommersialism att göra. Materialet som studiens analys baseras på är insamlat från Sveriges största riksstäckande tidningar, Aftonbladet, Dagens nyheter, Expressen och Sveriges dagblad. De debattartiklar som varit av intresse för studien har utgivits under en tidsperiod som sträckt sig mellan den 12 februari 2009 och den 12 mars 2009, det vill säga från den dagen då kulturutredningens betänkande lämnades in och en månad framåt. Varför en studie av detta slag varit av intresse är på grund av att debatten kan tyckas handlar om mer än bara estetik. Men vad? Vad är det som diskuteras i kulturdebatten egentligen?

Med denna uppsats måste jag verkligen betona att jag ökat min förståelse för Takashi Murakami och hans konstnärskap. Gradvis tog jag mig in i hans konstnärskap. Till en början är det väldigt lätt att fastna vid spektakulära uttryck i hans konst och grubblerier kring hur hans varor blivit konst, men glappet däremellan är alldeles för stort för att sådana tankar skall kunna mynna ut i något fruktbart. Men genom att först försöka förstå sig på hans verksamhet mot ljuset av den ekonomiska kontexten framhävdes gradvis detaljerna kring hur hans varor blivit konst. Jag kom fram till att hans konst egentligen handlar om symboler i relation till andra symboler, där spänningen ligger i att Murakamis är beständiga/ fixerade medan de övriga är rörliga/ dynamiska. Utan Murakamis beständiga/ fixerade symboler som retar den så tillsynes naturliga harmonin i det rörliga/ dynamiska hav av övriga ekonomiskt knutna symboler hade jag definitivt inte förstått att dem är rörliga.

Sponsrade läromedel blir allt vanligare i svenska skolor, men än så länge saknas forskning kring användningen av dem. Vi var intresserade av hur lärare ser på sponsrade läromedel, och valde därför att genomföra kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma gymnasielärare. I vår analys av det insamlade materialet har vi utgått från två för oss närliggande perspektiv på kunskap: det pragmatiska och det sociokulturella. Den samlade bilden av hur lärarna ser på sponsrade läromedel är komplex, och lärarna skiljer sig åt i uppfattning kring huruvida sponsrade läromedel är en tillgång eller ett hot mot den svenska skolan. Överlag uppfattas läromedlen ändå som något positivt, och som en möjlighet att få större samhällsanknytning i undervisningen. Sponsrade läromedel ses också som en möjlighet för eleverna att öva sin källkritiska förmåga. Samtidigt efterlyser de flesta av de intervjuade lärarna diskussioner och gärna någon form av riktlinjer kring hur sponsrade läromedel ska hanteras.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen förändrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en förmåga att förmedla sitt värde varvid ett högre affärsmannaskap efterfrågas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella värderingar som motstridiga professionella värderingar, vilka inom forskningen förutsätts för att revisorerna ska kunna tillhandahålla samhället med tillförligtlig information. Studien avser att bidra till forskningen gällande professionalism och kommersialism, genom att identifiera en uppsättning kommersiella strategier för att studera deras samband till revisionskvalitet. Syfte: Syfte med studien att förklara sambandet mellan affärsmannaskap hos revisorer och revisionskvalitet. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod med en deduktiv ansats där teori och litteratur gällande professionalism, kommersialism och strategiforskningen nyttjas för att bygga vår teoretiska modell. Utifrån två klassiska matriser identifierades en uppsättning kommersiella strategier vilka utgjorde affärsmannaskapet. Data samlades in via en enkätundersökning som riktade sig till 3156 auktoriserade och godkända revisorer i Sverige i syfte att testa våra hypoteser utifrån studiens syfte. Resultat: Resultaten visar på att kommersiella, affärsmässiga strategier både kan understödja och motverka revisorsprofessionen med avseende på revisionskvalitet. Till skillnad från tidigare studier ges indikationer om att kommersiella strategier är tillämpbara i samverkan med att professionella värderingar inom revisionsbranschen upprätthålls och ger förutsättningar för att producera en kvalitativ revision. / Background: The market for auditing has changed since the deregulation of statutory audit in Sweden. At the same time there is an ongoing discussion about how the audit profession lacks the ability to communicate it’s value to clients and stakeholders. Therefore there is a demand for a higher level of business orientation. Mean while, the traditional view of commercial values are considered as contradictory to the professional values which are assumed to be complied by an auditor. In our study we intend to identify commercial strategies which can be implied by auditors, and to study their relationship to audit quality in order to contribute to the research concerning professionalism and commercialism in the audit profession. Purpose: The purpose of this study is to explain the relationship between auditors’ business orientation and audit quality. Method: A quantitative method is applied where existing literature and theories regarding professionalism, commercialism and strategic research är used to design our theoretical model. By using two well established matrices (Ansoff Matrix and Kotler’s 4Ps) commercial strategies were identified which formed the concept of business orientation. Data was collected by a survey which was sent to 3156 auditors in Sweden in purpose to test our hypotheses. Results: The results of the study indicates that auditors’ business orientation, through commercial strategies, can have a positive effect on audit quality. Unlike previous studies our results indicates that commercial strategies applied by auditors’ are applicable in conjunction with professional values in the audit profession, and thereby creates conditions to produce a qualitative audit.

No description available.

Bakgrund: Revisorns oberoende tycks ständigt bli ifrågasatt vid kriser och skandaler. Revisionsbranschen har på senare år kommersialiserats och revisorns professionella ansvar innefattar numera andra områden än de traditionella, vars inverkan på revisorns oberoende det råder delade meningar om. Röster har också höjts om att själva begreppet oberoende bör bytas ut och ersättas av ett annat. Kopplat till oberoendefrågan ifrågasätts även huruvida begreppet klient eller kund bör användas som benämning för det granskade företaget, där klient kan kopplas till professionalism och kund till kommersialism. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska hur revisorns oberoende uppfattas utifrån ett klient- och kundfokus. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod med i huvudsak en induktiv ansats. Empiri har samlats in genom dels semi-strukturerade intervjuer med revisorer från Big 4, dels en dokumentstudie med material från organisationer och myndigheter. Empirin har sedan analyserats genom begrepps- och innehållsanalys. Slutsats: Oberoendet beskrivs utifrån begrepp såsom självständighet, opartiskhet, förtroende, objektivitet, professionell skepticism och integritet. Den enskilda revisorn tycks ha en mer utförlig uppfattning av oberoendets innebörd än vad som kommuniceras utåt, vilket tyder på att det behövs en tydligare definition för att skapa förståelse från samhällets sida. I motsats till vad teorin säger pekar praktiken på att det råder en samstämmighet mellan kundbegreppet och professionalism. / Introduction Auditor independence is often questioned in times of crisis and scandals. The profession has in recent years been exposed to commercialization which has led to the auditor having other responsibilities except for the traditional ones, whose effects on auditor independence are still in debate. There are also those who thinks that the concept of independence should be replaced. Related to the debate of auditor independence is the question whether the auditee should be named client or customer, where client can be associated with professionalism and customer with commercialism. Purpose The purpose of this study is to explore how auditor independence is perceived based on a client and customer focus. Method The study has a qualitative researching method with mainly an inductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with auditors from the Big 4 and through a document study with data from organisations and authorities. The empirical data has been analyzed through concept and content analysis. Conclusion Independence is described as independency, impartiality, confidence, objectivity, professional skepticism and integrity. The individual auditor seems to have a more detailed perception of the meaning of independence than what is communicated to the society, which indicates the need of a more detailed description to help create an understanding. In contrast to theory, praxis shows a consensus between the use of customer and professionalism.