Denna uppsats syftar till att mäta hur ofta ämnen och muntliga källor förekommer. Två nyhetsförmedlare har undersökts. Den ena drivs via public service, Rapport, och den andra är ett kommersiellt företag, Tv4 Nyheterna. De två aktörernas resultat jämfördes för att kunna urskilja likheter och skillnader i hur de valde att utforma sina sändningar. Grundtanken som ledde till denna studie var att se om nyhetsförmedlarnas olika organisationer, historia och finansieringssystem leder till att vissa ämnen och muntliga källor tas upp mer eller mindre än i rivalens sändningar. Målet var att mäta, alltså att omvandla sändningarna till siffror som kan tolkas. Därför ansåg jag att en positivistisk infallsvinkel var lämplig. Därför valde jag kvantitavit innehållsanalys som metod. Själva kodningen genomfördes via ett kodschema som definierar de olika alternativen. Resultatet ger en bild av att likheterna mellan de två nyhetsförmedlarna är större än skillnaderna, men såklart existerar det skillnader. En av de kanske största skillnaderna mellan de två finns när man tittar på ämnesfördelningen under utrikesnyheter. Rapport, driven av public service, tar upp inrikesnyheter oftare än vad Tv4 Nyheterna gör. DettaPage 4 of 46är bara en av många skillnader. För att sammafatta, skulle jag vilja påstå att de olika finansieringssystemen leder vissa skillnader men det hela präglas ändå av enighet. / This study aims to measure how often news items and oral sources occur. Two news programs have been examined. One is operated via public service, Rapport, and the other is a commercial company, Tv4 Nyheterna. The results of the two were compared in order to be able to distinguish similarities and differences in how they choose to shape their programs. The idea that led to this study was to see if the news programs different organizations, history and funding systems lead to certain topics and oral sources being addressed more or less than in the rival's broadcasts. The aim was to measure, that is, to convert the broadcast into numbers that can be interpreted. Therefore, I considered a positivistic approach appropriate. Therefore, I chose quantitative content analysis as a method. The coding itself was performed via a code scheme that defines the various options. The result gives the impression that the similarities between the two news programs are greater than the differences, but of course there are differences. One of the perhaps biggest differences between the two is when you look at the distribution of topics under foreign news. Rapport, driven by public service, gives domestic news more space than what Tv4 Nyheterna does. This is just one of many differences. To sum up, I would like to say that the different financing systems lead to some differences, but the whole thing is still characterized by unity.

Inledning: Revisionsbranschen kan ses som en del av en profession med en tanke om att bidra till samhällsmässigt intresse genom att objektivt och oberoende förmedla ekonomisk information. En profession är beroende av kompetent och kvalificerad personal för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. För att utföra deras jobb ges stort utrymme för att själva bestämma över tillvägagångssättet för arbetet. Å andra sidan kan revisionsföretagens intressen ses som kommersiella med en tanke om att alla företag är vinstdrivna och styr för att uppnå affärsmässiga mål. Dessa två perspektiv kan ses som motstridiga och står i konflikt till varandra, men som båda måste tas hänsyn till och är viktiga för byråns överlevnad. Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse för hur revisionsbyråer använder incitament för att hantera problematiken kring kommersialism och professionalism. Metod: En kvalitativ studie har genomförts på tre företag i revisionsbranschen. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studien visar att företagen fungerar som en hybrid och styr för både kommersialism och professionalism beroende på den givna situationen, genom både finansiella och icke-finansiella incitament. Vi kan även se att företagens starka socialiseringsprocess bidrar till ett community för att säkerställa att kommersialism och subjektiva intressen inte kan ta över. / Introduction: The auditing industry can be seen as part of a profession with the idea of contributing to societal interest by objectively and independently conveying financial information. A profession is dependent on competent and qualified employees in order to maintain good audit quality. In order to do their job, there is room for themselves to decide on the approach to the work. On the other hand, the interests of the audit firms can be seen as commercial, with the idea that all companies are profit-driven and govern to achieve business goals. These two perspectives can be seen as contrasts and in conflict with each other, but both must be taken into account and are important for the agency's survival. Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of how audit firms use incentives to handle the problems of commercialism and professionalism. Method: A qualitative study has been conducted on three companies in the auditing profession. The empirical data has been collected through semi structured interviews. Conclusions: The study shows that the companies work as a hybrid and control both commercialism and professionalism depending on the given situation, through both financial and non-financial incentives. We can also see that the companies' strong socialization process contributes to a society to ensure that commercialism and subjective interests cannot take over.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatter och diskurser i svenska medier kring  Kulturrådets litteraturstöd från 2009 och fram till och med 2021. Det empiriska materialet består av 22 artiklar  hämtade från dags- och kvällspress. Genom att använda diskursanalys som teori och metod problematiseras flera  debatter. Frågor som ställs är: Vilka föreställningar om litteraturstödet kommer till uttryck i debatten? Vilka  positioner intar de olika rösterna i debatten? Vilka diskurser framträder i litteraturstödsdebatten och vad  kännetecknar dessa? Metod och teori utgår från Hedemarks användning av diskursteori. I analysen framträder tre  diskurser: en armlängdsdiskurs, en kvalitetsdiskurs samt diskursen mångfald och kommersiell likriktning.  Analysen avslöjade att kulturskribenter som politiker ofta har en framträdande position och ett stort inflytande  över innehållet i debatterna, och att dessa upplever att de styrande ignorerar principen om armlängds avstånd till  kulturskapande. Debattörerna är oense om kvalitetsbedömning men även om hur mycket innehållet ska beaktas  vid beslut om stöd. De professionella i form av bibliotekarier deltog inte alls. Vi menar att denna osynlighet är ett  resultat av att bara vissa släpps in i debatten, men också att det i slutänden är upp till varje enskilt bibliotek hur  förmedlingen av litteraturstödda titlar går till. / The aim of this thesis is to analyse debates and discourses in Swedish media about the support of  literature from the Swedish cultural council from 2009 and up to and including 2021. The empirical material  consists of 22 articles derived from the daily press, and by using discourse analysis as theory and methodology,  several debates are problematized. Questions posed in this study are: What views of the support of literature are  expressed in the debates? What positions do the different voices occupy in the debate? What discourses emerge  and what characterises these? The theoretical and methodological framework is based on Hedemark’s use of  discourse theory. In the analysis three discourses appear: an arm's length discourse, a quality discourse and a  diversity and a commercial one-dimensionality discourse. The analysis revealed that cultural writers as well as  politicians often have a prominent position and a great influence over the content of the debates, and that they are  of the perception that the government ignores the principle of arm’s length distance to cultural creation. The  debaters are arguing over quality judgment, but also how much importance should be considered regarding the  content when deciding which titles to support. The professionals, e.g., librarians, however, did not participate in  the debates. We believe that this invisibility is a result of only some being admitted into the debate, but also in the  end, it is up to each library how the dissemination of literature-supported titles takes place.

This study aims to explore how individuals who are operating Swedish elite football clubs manage the tension between non-profit and commercial logics, and whether organizational form is important when managing them. The respondents in this study are individuals with positions at the very highest organizational level, and predetermined themes that concern the tension within Swedish elite football were used in the design of the interview guide. The results were then analysed from a new institutional perspective. The outcome showed that elite football clubs tend to use similar strategies when managing the logics regardless of organizational form. / Denna studie ämnar undersöka hur individer som är verksamma inom svenska elitfotbollsföreningar hanterar spänningen mellan ideella och kommersiella logiker och om organisationsform har betydelse för hanteringen av dem. Respondenterna i denna studie är individer med befattningar på allra högsta organisatoriska nivå och förutbestämda teman som berör spänningen inom svensk elitfotboll användes vid utformandet av intervjuguiden. Resultaten analyserades sedan ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Utfallet visade att elitfotbollsföreningar tenderar att använda likartade strategier vid hanteringen av logikerna oberoende av organisationsform.