När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ”alla människor” tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med en grupp tjejer på en skola i en sydsvensk småstad, som genomfördes i november 1999.   För att belysa detta område har jag valt att utgå från tre huvudteman- urbäddning, återinbäddning och könsidentitet  i syfte att försöka synliggöra och förstå vilken betydelse och mening TV-sport kan ha för unga idrottsaktiva kvinnor. Genom att använda begrepp från bl a Giddens och Thompson tittar jag på hur urbäddning och återinbäddning av TV-sport ser ut för en ung kvinnlig publik. Jag kommer fram till att tjejerna använder idrott och TV-sport när de själva konstruerar sin könsidentitet, som delvis bygger på de manliga värderingarna som återfinns både i samhället och medierna. De unga kvinnorna använder en manlig värderingsnorm, när de bedömer både sina egna och andras sportprestationer, samtidigt som de är kritiska till hur TV återger kvinnligt idrottande. När det gäller den egna könsidentiteten sker en viss förskjutning av det manliga värderingssystemet om hur de själva uppfattar sig själva som idrottande kvinnor. I spänningsfältet mellan den kollektiva och den individuella könsidentiteten skapas ett dubbelt förhållningssätt, som dessa tjejer växlar mellan när de diskuterar idrott och identitet.  Idrotten är en viktig del av den livsstil och smak som utvecklas och skiljer ut de här tjejerna från andra ungdomar, i deras vardag. Gruppen positionerar sig som del i en idrottsaktiv kultur. Den TV-sport och idrott som cirkulerar inom den här samtalskulturen utgör ett riktmärke för grupp- och könsidentitet, som t ex att veta vilka som leder serien eller vann senaste matchen. Vidare visar studien att kunskaper om TV-sport används för att få kontakt och samtala med killar. TV-sporten möjliggör därmed en könsöverskridande kommunikationsprocess. Jag kommer också fram till att förebilder från TV-n och den egna idrottskulturen har betydelse för hur dessa tjejer själva idrottar och att de införlivar TV-sport och använder den i sin egen idrottsutövning. Hur skapandet av könsidentiteter och dess konstruktioner blir till är endast en spegelbild av samhället genom TV-sporten. Medierna verkar i samhället och identiteter skapas av en rad olika faktorer, varav TV-sport endast utgör en av dessa faktorer. Jag valde att begränsa mig till hur kön presenteras genom TV-sport och hur detta kan påverka och ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation, och det är mot denna bakgrund den analytiska slutsatsen bör förstås: Slutsats skapandet av en könsidentitet sker i samverkan med en rad olika faktorer där TV-sport endast utgör en del av vad som formar könsidentiteten. TV-sportens framställningsform ingår somen del av det som unga kvinnor tar del av och använder när de själva formar sin egen identitet, som får mening och betydelse för dem i den kultur de verkar och ingår i.

<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.

Denna uppsats undersöker TV-serien Star Treks värderingar ur ett politiskt ideologiskt perspektiv. Star Trek är en amerikansk science fiction-serie som skapades av Gene Roddenberry i mitten av 1960-talet. Frågeställningarna behandlar om det finns politiskt relaterade värderingar framställda i Star Trek, vilken politisk ideologi som mest liknar värderingarna i serien, och om det går att tolka det som om Star Trek har en ideologisk värdegrund. Med hjälp av dagordningsteori, kritisk medieteori och teorier om budskap diskuteras TV-bolagens makt över seriens innehåll. De politiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism har valts för att kunna jämföras med analysmaterialet. Sex avsnitt från originalserien analyserades med hjälp av en hermeneutik och kvalitativ metod för att bäst kunna få insikt i materialet. Den faktiska analysen har skett med den narratologiska aktantmodellen samt närläsning baserad på kritisk medieteori, där citat bryts ut och tolkas. Resultaten har delats in i tre kategorier, nämligen ekonomi, människosyn och samhällsstruktur för att underlätta sammanställandet. Undersökningen visar att det finns både positivt och negativt framställda värderingar i Star Trek.Ingen politisk ideologi framställs som denenda rätta, men tendensen är att konservatism är minst propagerat för, medan den demokratiska varianten av socialism verkar förespråkas mest. Att resultatet blev splittrat kan härledas till att medieföretagen har stort inflytande över innehållet och att det är svårt att konsekvent framhäva en politisk ideologi i en TV-serie som Star Trek. Detta till följd av formatet på serierna och att de amerikanska TV-bolagen sätter speciella kommersiella krav på produktionen. Det reflekteras också över att politiska värderingar i ett underhållningmedium kan vara effektiva eftersom de politiska budskapen inte har fokus utan intas indirekt. / This thesis examines the values in the TV-series called Star Trek from a political perspective. Star Trek is an American science fiction-series that was created byGene Roddenberry during the mid-1960s. The queries are about whether or not political values are expressed in Star Trek, what political ideology is coherent with those, and if it is possible to interpret this as if Star Trek has an actual politically ideological fundament. Media power over content has been discussed, and because of this there has been made use of critical media theories together with theory of agenda setting and message. The political ideologies of conservatism, liberalism and socialism have been chosen to be compared with the material of analysis.Seven episodes of the original series have been chosen to get a good view of the material by the use of hermeneutic and qualitative research methodology.The analysis was done with the narratological actant model plus a method based on critical media theory, where quotes are being extracted and interpreted. The results have been categorised as either relating to economics, view of mankind or structure of society. The examination shows that there are both positively and negatively described values in Star Trek. No distinct political ideology is being clearly advocated, but there are tendencies for negative views of conservative values aswell as a positive coherence with democratic socialism. The results were difficult to conclude, and this could point towards that the media companies have big influence over their transmitted contents, and that it is difficult to consistently highlight politically ideological values in a television series like Star Trek. This is because the format of TV-series set by american commercial interests puts certain demands on productions. There are reflections about that political values in a medium of entertainment could be effective since the political messages are not in focus but received indirectly.