Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.

<p>Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.</p>

Studiens utgångspunkt var den makt som medier besitter i framställningen av nyheter, det vill säga den symboliska makt som förmedlas genom språket, bildar opinion, samt påverkar hur dess läsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara på följande frågor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framställdes?, vilka diskurser som dominerade framställningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna får för människors attityder, förhållningssätt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjälpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framträdde i analysen var; militär/säkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser. Den militära/säkerhetspolitiska diskursen var dominerande och använde sig av övriga diskurser för att legitimera militär närvaro och förstärka Afghanistans behov av fortsatta interventioner, där hot och säkerhet utgjorde de främsta argumenten. Slutsatsen blev således att den militära/säkerhetspolitiska diskursen reglerade behoven, samt med hjälp av övriga diskurser definierade Svenskar/Sverige och Afghaner/Afghanistan, där skillnader drogs mellan ”vi svenskar” och ”dom andra afghanerna” vilka tillskrevs olika mycket värde. Analysmaterialet reproducerade därmed ojämlika bilder av makt- och levnadsförhållanden vilket diskuterats i förhållande till socialt arbete, där ett kritiskt förhållningssätt till mediers rapportering ansågs som fundamentalt för ett framtida solidariskt socialt arbete.

<p>Det som undersökningen beskriver är hur EU:s säkerhetsstrategi påverkade de utrikespolitiska målen inför militära insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.</p><p>Vår <em>utrikespolitiska vilja</em> och dess <em>utrikespolitiska mål</em> motiverar vårt deltagande i militära insatser utomlands. Dessa mål skall vara vägledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemställning i denna uppsats som lyder:</p><p>På vilket sätt har bakomliggande säkerhetspolitiska resonemang till EUs säkerhetsstrategi påverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militära insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner från samma period?</p><p>Syftet var att undersöka målsättningarna i dokumentet <em>Ett</em> <em>säkert Europa i en bättre värld, en Europeisk säkerhetsstrategi (ESS)</em>, för att se hur dessa målsättningar påverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.</p><p>Som metod användes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska målen med ett <em>analysverktyg </em>indelat i s<em>äkerhets-</em>, <em>välfärds-</em> och <em>idémål</em>.</p><p>Resultatet visade att EU:s övergripande säkerhetsstrategi genomsyrade våra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att få effekt i välfärdsmålsättningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och där även med civil och militär integrering. Denna integrering var inte fullt tydlig i undersökningens studerade propositioner.</p><p>Den främsta och prioriterade effekten var att tillgodose de mänskliga rättigheterna vilket gör att signaleffekten var hög både för EU och Sverige i insatserna, både regionalt och strategiskt.</p> / <p>This essay examines how The EU Security Strategy affected the objectives of Swedish foreign politics before launching military operations in The Democratic Republic of Congo 2006, Chad/Central African Republic 2008 and in Somalia 2009. The intentions and goals of foreign politics determine Governmental bills and the objectives for the military operations that are sent overseas. These objectives are to serve as guidelines for the realization of the operations.</p><p>This was the basis of the overall problem for my study which asks: How have security policies based on EU reasoning of Security Strategies affected the Swedish national motives for military operations commanded by the EU in Africa 2006-2009? Can they be identified and explained in the Governmental bills from the same era?</p><p>The document, <em>A secure Europe in a better world ­ European Security Strategy, </em>(2003) is used in the case study to identify the objectives and to compare how these have been implemented in the Swedish governmental bills before the initiation of the EU commanded military operations. This was achieved by using qualitative text analysis and a deductive method to analyse foreign policies with an analysis tool, divided into <em>security,</em> <em>welfare of the state</em> and <em>ideological objectives.</em></p><p>The outcome of the study identified that the motives for the Governmental bills were permeated by EU’s overall objectives. In the Governmental bills, it was identified that there was generally a lack of the sharpness that the EU policy stands for, regarding being active, preventive and resolute. In order to achieve more effectiveness in the <em>welfare of the state </em>objectives, the EU considers this objective ought to be integrated into all resources as well as into civil and military integration. Additionally, this integration was not emphasized in explicit terms in the examined bills. The main and most prioritised outcome was to consider Human Rights, which resulted in high ranking publicity for the EU and Sweden in the outcome of the operations, both regionally and strategically.</p>

Detta är en studie av inställningar till militärt våld i fredsfrämjande syfte inom FN och bland personer i Sverige med anknytning till FN. I dagens säkerhetspolitiska läge dödas ett stort antal civila i beväpnade konflikter varje år och FN kritiseras ofta för att inte ingripa i konfliktområden där civilbefolkningen år efter år utsätts för olika typer av humanitära brott. Mot denna bakgrund anser jag det intressant att undersöka hur det resoneras kring möjliga fredsfrämjande metoder. Jag har valt att fokusera på fredsfrämjande militära insatser då jag vill undersöka hur det resoneras kring den möjliga motsägelsen i att använda våld för att motverka våld. Undersökningen utförs mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk bestående av sociologiska teorier om pacifism, socialt handlande, legitimitet och moral. Utifrån dessa har officiella FN-dokument analyserats utifrån kritisk hermeneutisk metod och semistrukturerade intervjuer har analyserats hermeneutiskt. I resultatet presenteras en huvudtolkning där FN:s fredsfrämjande militära insatser liknas vid en internationell polisstyrka. De inställningar som finns kring fredsfrämjande militärt våld liknar en i folkmun vanlig inställning till den svenska polisen; den skall styras utifrån väl genomtänka regler och principer och vid missbruk av våld och vapen skall rättsliga konsekvenser tillämpas.

Det som undersökningen beskriver är hur EU:s säkerhetsstrategi påverkade de utrikespolitiska målen inför militära insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009. Vår utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mål motiverar vårt deltagande i militära insatser utomlands. Dessa mål skall vara vägledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemställning i denna uppsats som lyder: På vilket sätt har bakomliggande säkerhetspolitiska resonemang till EUs säkerhetsstrategi påverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militära insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner från samma period? Syftet var att undersöka målsättningarna i dokumentet Ett säkert Europa i en bättre värld, en Europeisk säkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa målsättningar påverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna. Som metod användes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska målen med ett analysverktyg indelat i säkerhets-, välfärds- och idémål. Resultatet visade att EU:s övergripande säkerhetsstrategi genomsyrade våra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att få effekt i välfärdsmålsättningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och där även med civil och militär integrering. Denna integrering var inte fullt tydlig i undersökningens studerade propositioner. Den främsta och prioriterade effekten var att tillgodose de mänskliga rättigheterna vilket gör att signaleffekten var hög både för EU och Sverige i insatserna, både regionalt och strategiskt. / This essay examines how The EU Security Strategy affected the objectives of Swedish foreign politics before launching military operations in The Democratic Republic of Congo 2006, Chad/Central African Republic 2008 and in Somalia 2009. The intentions and goals of foreign politics determine Governmental bills and the objectives for the military operations that are sent overseas. These objectives are to serve as guidelines for the realization of the operations. This was the basis of the overall problem for my study which asks: How have security policies based on EU reasoning of Security Strategies affected the Swedish national motives for military operations commanded by the EU in Africa 2006-2009? Can they be identified and explained in the Governmental bills from the same era? The document, A secure Europe in a better world ­ European Security Strategy, (2003) is used in the case study to identify the objectives and to compare how these have been implemented in the Swedish governmental bills before the initiation of the EU commanded military operations. This was achieved by using qualitative text analysis and a deductive method to analyse foreign policies with an analysis tool, divided into security, welfare of the state and ideological objectives. The outcome of the study identified that the motives for the Governmental bills were permeated by EU’s overall objectives. In the Governmental bills, it was identified that there was generally a lack of the sharpness that the EU policy stands for, regarding being active, preventive and resolute. In order to achieve more effectiveness in the welfare of the state objectives, the EU considers this objective ought to be integrated into all resources as well as into civil and military integration. Additionally, this integration was not emphasized in explicit terms in the examined bills. The main and most prioritised outcome was to consider Human Rights, which resulted in high ranking publicity for the EU and Sweden in the outcome of the operations, both regionally and strategically.

År 2005 enades FN’s medlemsländer om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades på tanken att en stats suveränitet inte är ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN’s säkerhetsråd igenom resolution 1973. Det innebar att en internationell koalition ledda av NATO upprättade en no fly zone över Libyen i syfte att skydda civilbefolkningen från Ghadaffiregimens övergrepp. Detta var första gången som FN och det internationella samfundet motiverat en militär intervention utifrån just Responsibility to protect. Det svenska bidraget till den internationella styrkan bestod av upp till åtta stycken JAS 39 Gripen med personal som endast fick bekämpa luft hot, alltså inte mål på marken. År 2002 när den svenska riksdagen för första gången beslutade att skicka en svensk militär styrka till Afghanistan förelåg inga liknande restriktioner gällande nyttjandet av vapen från de svenska soldaterna.Uppsatsen skall söka svar på huruvida den svenska insatsen i Afghanistan motiverades med samma värderingar som den i Libyen. Detta i syfte att kartlägga och problematisera Responsibility to protects betydelse för det svenska deltagandet i militära insatser. Det kommer genomföras via en kvalitativ, idékritiskt klassificerande textanalys av de riksdagsdebatter som förelåg insatserna med fokus på om värderingar från Responsibility to protect kan spåras i argumentationen.Resultatet är inte helt entydigt men argument med tydlig anknytning till Responsibility to protect påträffas i samtliga debatter som undersökts. Det går även att utröna en förändring i hur riksdagsledamöterna argumenterar för ett svenskt deltagande i en militär insats utomlands före, respektive efter, införandet av Responsibility to Protect. / In the year of 2005 the United Nations decided on an initiative called the Responsibility to Protect. The initiative was based on the thought that the sovereignty of a state isn’t a right, but a privilege. Its purpose was to help prevent crimes against the civilian population. Crimes like genocide, war crimes, crimes against humanity and ethnic cleansing.On march 17 2011 the UN security council authorized resolution 1973 which meant that an international NATO lead coalition could establish a no fly zone over Libya. This was done in order to protect the civilian population of Libya from the atrocities and assaults from the Gadhafi regime. This was the first time that the UN and the international community performed a military intervention motivated by the Responsibility to Protect. The Swedish contribution consisted of a force of up to eight JAS 39 Gripen, with personnel that were only authorized to engage targets in the sky, not on the ground. In 2002 the Swedish parliament decided to contribute with Swedish soldiers to Afghanistan. That time with the authorization to use deadly force if they needed to.This essay shall try and answer whether or not the Swedish military operation in Afghanistan was motivated by the same values as the one in Libya. This will be done in order to structure and problematize the concept of the Responsibility to Protect and how it may affect the Swedish contributions to international military interventions. This will be performed through a qualitative analysis of the protocols from the Swedish parliament that authorized and motivated the Swedish operations. The essay will focus on finding traces of values from the Responsibility to Protect from the arguments in the protocols.The results are not crystal clear, but arguments with a distinct connection to the Responsibility to Protect are found in all the protocols that are analyzed. The results of the analysis show a change of patterns in the way the Swedish parliamentarian’s debate for a Swedish contribution in international military operations since the Responsibility to Protect was initiated.