Global ETD Search

1	Kohandeln 1933 Johansson, Johan January 2008 (has links) <p>Abstrakt</p><p>Efter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet. Undersökningen har utförts genom att ledarartiklarna har tolkats utifrån en modell skapad av Evert Vedung, modellen innebär en kartläggning av politiska debatter. Kontentan av uppsatsen visar att det fanns en skillnad mellan hur tidningarna uppfattade kohandeln, även mellan de tidningar vars partier var en del i kohandeln. De socialdemokratiska tidningarna hyllar uppgörelsen och regeringen, medan de tidningar som företräder Bondeförbundet intar en skeptisk linje, de anser att något var tvunget att ske och att Bondeförbundet tog sitt ansvar för alla som drabbats av krisen. </p><p>Nyckelord</p><p>Kohandeln</p><p>Socialdemokraterna</p><p>Bondeförbundet</p><p>Vedungs modell</p> Kohandeln Socialdemokraterna Bondeförbundet Vedungs modell
2	Kohandeln 1933 Johansson, Johan January 2008 (has links) Abstrakt Efter riksdagsvalet 1932 hade den socialdemokratiska regeringen svårt att finna stöd för sin arbetslöshetspolitik i riksdagen. På våren 1933 kunde dock en uppgörelse komma till stånd i samarbete med Bondeförbundet, uppgörelsen har kommit att kallas för kohandeln. Uppsatsen beskriver allmänt bakgrunden, syftet och utformningen av kohandeln. Huvudsyfte med uppsatsen är att undersöka hur tre halländska lokaltidningarna samt tre rikstidningar uppfattade kohandeln i sina ledarartiklar. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det fanns någon signifikativ skillnad mellan hur kohandeln uppfattades i lokaltidningarna jämfört med rikstidningarna, samt om det går att urskilja något samband mellan respektive tidnings uppfattning av kohandeln och dess politiska tillhörighet. Undersökningen har utförts genom att ledarartiklarna har tolkats utifrån en modell skapad av Evert Vedung, modellen innebär en kartläggning av politiska debatter. Kontentan av uppsatsen visar att det fanns en skillnad mellan hur tidningarna uppfattade kohandeln, även mellan de tidningar vars partier var en del i kohandeln. De socialdemokratiska tidningarna hyllar uppgörelsen och regeringen, medan de tidningar som företräder Bondeförbundet intar en skeptisk linje, de anser att något var tvunget att ske och att Bondeförbundet tog sitt ansvar för alla som drabbats av krisen. Nyckelord Kohandeln Socialdemokraterna Bondeförbundet Vedungs modell Kohandeln Socialdemokraterna Bondeförbundet Vedungs modell
3	Kohandel : En typisk lösning i svensk politik / Political horse trading : A typical solution in Swedish politics Kjell, Oscar January 2016 (has links) The purpose of this essay is to study the political horse-trading in 1933 have laid the foundation for political bloc solutions and have become a common occurrence in Swedish politics. Both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 where solutions to help the nation out of severe economic crises, reduce unemployment and avoid extra election. The high unemployment in the 1990s affected a generation who now had something in common with their grandparents who lived through the 1930s. This essay describes the selected newspapers reporting on both the political horse-trading in 1933 and the bloc agreement in 1992 in Kalmar. This essay also describes the selected parties view of the two agreements in Kalmar. Financial crises unemployment minority government political horse-trading Socialdemokraterna Bondeförbundet Lewins game-theory Finanskris arbetslöshet minoritetsregering kohandel Socialdemokraterna Bondeförbundet Lewins spelteori
4	Centerpartiet : Från Bondeförbund till Catch-all-parti? Kylefors, Matilda January 2019 (has links) No description available. Centerpartiet Bondeförbundet Agrara partier Jordbruk Landsbygd Catch-all-party Political Science Statsvetenskap
5	Bondepartiet och det moderna samhället 1914-1936 : en studie av svensk agrarianism / The agrarian parties and modern society 1914-1936 : a study of Swedish agrarianism Mohlin, Yngve January 1989 (has links) At the turn of the century agrarian parties emerged in large parts of Europe. The parties had one thing in common: they stood up for the social, economic, cultural, and political interests of the agrarian society. The Swedish agrarian parties - 1 Bondeförbundet ' and 'Jordbrukarnas Riksförbund1 - were formed between 1913 and 1915.In this study the agrarian parties are not considered to be class parties. Instead, they are described as traditional parties, defending the old agrarian community against expansive industrialization. Their potential voters belonged to various social strata in the agrarian community, and their political programme, often characterized by a markedly negative view of modern society and by cultural protectionism, is summarized here under the term agrarianism. Agrarianism seen as a political theory and an applicable ideology had features in common with Conservatism as well as with Fascism and Socialism. Liberal values, however, were kept in the background.A modernization perspective is adopted in order to demonstrate that the agrarian parties were in fact traditional parties. It is assumed that regional variation in the electoral support of the agrarian parties reflects the modernization process, and, consequently, that the parties were weaker in industrial areas and stronger in socially and economically backward areas.The empirical studies show that the Agrarian parties stand out as traditional parties rather than class parties. Their voter support was stronger in areas where the historical and economic development was characterized by stagnation and conservatism, as well as in areas where social mobilization advanced slowly. In more industrialized and modernized areas conditions were quite the opposite. A study of Swedish interwar agrarianism with special regard to regional variations in party strength proves the agrarian parties to be the inheritors of a way of life formed by centuries of agrarian traditions. / digitalisering@umu agrarian parties agrarianism traditional society modern society modernization backwardness interwar period Jordbrukarnas riksförbund Bondeförbundet
6	En svensk tiger tämjs : Tryckfrihetsförordningens tillämpande av justitieministrarna K G Westman (BF) och Thorwald Bergquist (FP) 1936-1945 och deras respektive partitillhörighets betydelse för detta Olsson, Vera Maria January 2014 (has links) No description available. K G Westman Thorwald Bergqvist tryckfrihetsförordningen Folkpartiet Bondeförbundet andra världskriget Humanities Humaniora
7	Håll gränsen! : Centerpartiets försvarspolitik 1912-2015 / Hold the border! : The Swedish Centre Party's Defence Policy 1912-2015 Ahlqvist, Nils January 2016 (has links) The purpose of this study is to describe the Swedish Centre Party’s defense policy between the years 1912-2015. and try to outline potential ideological changes in their politics during the same period. An ideology analysis is employed for the purpose. The analysis is carried out by a method based on ideological ideal types, to which the Swedish Centre Party’s defense policy through history are compared to. The ideological ideal types ”liberalism” and ”realism” are aiming to describe the international defense policy, whilst the ideal types ”doves” and ”hawks” are aiming to describe the national defense policy. The use of ideal types, as it is done in this study, is to be seen as a way to bridge the gap between everyday policies and more abstract ideology. The result of this study shows that not only has an ideological change taken place in the Swedish Centre Party’s defense policy during the course of history; three major changes are identified and described. The study also shows that the Swedish Centre Party has made an ideological travel from being isolationistic pacifists pre-World War I to approaching a more liberal hawk-influenced defense policy in the 21th Century. Historia Svensk politik Försvarspolitik Centerpartiet Bondeförbundet Ideologi Liberalism Realism Hök Duva
8	Det borgerliga blocket : Dess tillkomst och orsaker Widell, Anthony January 2016 (has links) I slutet av femtiotalet var det ingen som kunde tro att de tre icke-socialistiska partierna Centern, Folkpartiet och Högern skulle kunna enas om något politiskt program och än mindre samsas i en regering. Med tiden förstod partierna ett efter ett att det enbart var genom en borgerlig samverkan som de skulle kunna bryta Socialdemokraternas makthegemoni. Några händelser var av yttersta vikt för att borgerligheten skulle kunna enas. Centern gick från att vara ett resultatfokuserat stödparti åt Socialdemokraterna med annat fokus än bara böndernas, vilket ledde till en mer marknadsekonomisk orientering. Folkpartiet däremot behöll sin profil och arbetade i många år för ett närmande till Centern, vilket var källan till både glädje och sorg för partiet. Högern å sin tur, som präglades av starka interna stridigheter, reformerades till ett modernare parti under sextiotalet men det var först under Bohman som partiet enades och därmed blev ett mer trovärdigt regeringsparti. Högern, sedermera Moderaterna, var det parti som under flera år arbetade hårdast för att borgerligheten skulle samla sig i ett gemensamt regeringsalternativ, emedan framförallt Centern under en lång period höll emot. Utöver partiernas egna utveckling kan också nämnas socialdemokratins radikalisering som en en för borgerligheten sammansvetsande faktor. Detta tillsammans med samhällsförändringarna gjorde att sextiotalets förarbete resulterade i en borgerlig regering 1976. Moderaterna Högerpartiet Bondeförbundet Centern Centerpartiet Folkpartiet Liberalerna Jarl Hjalmarson Gunnar Heckscher Yngve Holmberg Gösta Bohman Gunnar Hedlund Thorbjörn Fälldin Bertil Ohlin Gunnar Helen Per Ahlmark blockpolitik riksdagsval ATP 1973 1976 lotteririksdagen alliansen borgerliga borgerlig borgerligt block blocket

Search results