Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid. Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade. Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007. Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley & Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.

Bakgrund Vi lever i ett konsumtionssamhälle där barn och unga ses som konsumenter som många gånger har egna pengar. Forskning har visat att konsumtion och ekonomi är något som dagens elever behöver kunna, samt att det är både i skolan och i hemmet som dessa kunskaper ska erhållas. I skolan sker undervisning om konsumtion och ekonomi bland annat i ämnet hem- och konsumentkunskap. Syfte Syftet med denna studie var att utforska lärares tankar och val kring undervisning i perspektivet ekonomi inom hem- och konsumentkunskap. Metod Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer med totalt fyra kvinnliga hem- och konsumentkunskapslärare från tre olika orter i södra Sverige. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades sedan med hjälp av dator och därefter analyserades med innehållsanalys. Resultat Lärarna i studien ansåg att rättigheter och skyldigheter som konsumenter samt förmågan att hushålla med pengar är något eleverna behöver lära sig. Lärarna uppger att de själva undervisar både om pengar samt om rättigheter och skyldigheter. Studien visar att avsaknad av tid kan vara en återkommande svårighet i undervisningen om ekonomi. Den vanligaste undervisningsmetoden visade sig vara katederundervisning, men det förekom även bland annat reflektionsuppgifter, ”case” och medieanvändning i undervisningen. Lärarna önskade ett bättre samarbete med övriga ämnen, men även med konsumentvägledning, bank och kronofogde. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna undersökning är att ekonomiperspektivet undervisas, men den öppna tolkningen i kursplan 2000 gör att undervisningen är mycket varierande. Ekonomiundervisningen behöver breddas med ytterligare undervisningsmetoder, lärarna behöver fortbildas och ges mer tid till ekonomiperspektivet. Därutöver bör samarbetet med övriga lärare bli bättre.

Bakgrund Huvudansvaret för undervisning i privatekonomi ligger på ämnet hem- och konsumentkunskap. Statistik från Skolverket visar att 94,3% av eleverna går ut grundskolan med lägst betyg E i hem- och konsumentkunskap, men trots detta visar rapporter från Folkhälsomyndigheten att psykisk ohälsa kopplat till ekonomiska bekymmer ökar och Kronofogdemyndigheten rapporterar att överskuldsättningen bland unga växer och påverkar samhället i stort. Syfte Att undersöka vilka erfarenheter unga vuxna har inom området konsumtion och ekonomi i hem- och konsumentkunskap. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta respondenter, fyra kvinnor och fyra män i åldrarna 19–27 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Visade att respondenternas erfarenhet av undervisningen i konsumtion och ekonomi upplevdes som meningsfull, men otillräcklig. Samtliga respondenter drog slutsatsen att den primära kunskapskällan inom konsumtion och ekonomi var omgivningen och erfarenheter från livet. Respondenterna uttryckte att undervisningen hade ett brett fokus som inkluderade många olika perspektiv. Respondenterna upplevde att möjligheterna till lärande påverkades av lärarens bemötande och undervisningsstil. Slutsats Resultatet visar att det finns erfarenheter hos de unga vuxna som tyder på att den utbildning de fått inom ämnesområdet konsumtion och ekonomi inte varit tillräcklig för dem för att känna en trygghet som unga vuxna med eget ansvar över sitt hushåll, och att kunskapen inom ämnesområdet främst kommit från omgivningen samt att prova sig fram i livet. Resultatet bekräftas av myndighetsrapporter som visar på en utbredd okunskap i privatekonomi som påverkar samhället i stort. Områdets meningsfullhet samt att läraren har en stor betydelse för lärande ställer höga krav på både lärare och lärarutbildare styrks av tidigare forskning om relationskompetens, men kan ge en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background The main responsibility for teaching personal finance lies in the subject of home and consumer studies. Statistics from the National Agency for Education show that 94,3% of the students leave primary school with the lowest grade E in home and consumer studies, but despite this, reports from the Swedish Public Health Agency show that mental illness linked to financial worries is increasing. The Swedish Enforcement Agency reports that over-indebtedness among young people grows and affects society at large. Objective To investigate what experiences young adults have in the area of consumption and economics in home and consumer studies. Method Qualitative semi-structured interviews were conducted with eight respondents, four women and four men aged 19–27. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed using qualitative content analysis. Results Showed that the respondents' experience of teaching consumption and economics was perceived as meaningful, but insufficient. All respondents concluded that the primary source of knowledge in consumption and economics was the environment and experiences from life. The respondents expressed that the teaching had a broad focus that included many different perspectives. The respondents felt that the opportunities for learning were affected by the teacher's approach and teaching style. Conclusion The results show that there is experience among the young adults that times that the education has received in the subject area consumption and economics have not been enough for them to feel secure as young adults with their own responsibility over their household, and that the knowledge in the subject area has come from the surroundings and to try your hand at life. The result is confirmed by government reports that show a widespread ignorance in personal finance that affects society at large. The subject area's meaningfulness and the fact that the teacher is of great importance for learning places high demands on both teachers and teacher educators, as evidenced by previous research on relationship competence, but can give an indication that further research in the area is needed.

Economics is included as a central part off all society-oriented education from early years of primary school up to upper secondary school. The school´s economics teaching has an important role when it comes to supporting students to be able to understand and deal with economic issues, which makes it relevant to investigate how the teaching enables the development of economic competence in social studies.  The purpose of this study has been to investigate how teachers enable pupils ‘development of economic competence in social studies subject for grades 4-6, what subject related priorities teachers make in social studies, what purpose teachers describe the teaching with focus on personal finance is carried out in the subject. The investigation was conducted with a qualitative approach through semi-structured interviews as a method. Seven respondents participated in the survey, all who are active teachers in the subject of social studies in grades 4-6. The empiricism of the study has been used together with previous research based on the theoretical perspectives of pragmatism and the socio-cultural perspective on learning to analyze and discuss the results and the respondents statements. The results of study show that economics education and its subject content have a strong relevance in social studies, especially when it comes to developing young people´s ability to take responsibility, manage and be able to make conscious financial decisions both here and now and later as adult citizens. The results also show that the participating respondents include everyday content in their teaching where students themselves try, investigate and discover problems that need to be confronted and dealt with by reconsidering different ideas. It indicates that the participating respondents want to enable students, to become familiar with develop abilities to reflect, analyze and be critical in their thinking, which are important characteristics of an active, responsible and economic citizen. A conclusion that can be drawn based on the results of the study is that economic education in general and particularly personal finance are important parts and should be prioritized in social studies. Especially based on the school´s long-term goal, to support young people to understand, manage and make decisions about financial matters, both here and now and in the future as responsible adults with financial competence.

The study was conducted in Norrbottens County. The purpose with the study was to examine which way social studie teachers interpret and convert economy education. How do social studie teachers teach economy in social science? How for content do teacher choose to focus in economy section in social sciene subject and the choice or emphasis about the content in education: national economy or personal fiance or something else? Which factors lies as basis for teachers to convert economy education in different ways, one choice that could lead to students getting varied education? The theory that is used in the study is factor theoretical perspective and the research approach is deductive. The method that is used in the essay is a qualitative individual interview with a mix of open questions and half standardise questions and the study is a case study. Six teachers was interviewed in upper secondary school. The result of the study the teachers believes that in the economy part of social studies that regulatory documents controls the shape, what they evaluting after and pervade the teaching profession as a entirety. Which made the formulation arena to have a increased influence then transformation arena. That means that the teachers autonomy to interpret have decreased when teachers follows the regulatory documents stricter. / Studien genomfördes i Norrbottens län. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt samhällskunskapslärare tolkar och omvandlar ekonomiundervisningen. Vad undervisar samhällskunskapslärare om i samhällskunskap när det gäller ekonomi? Vilket innehåll väljer lärarna att fokusera på inom ekonomidelen av samhällskunskapsämnet, det vill säga valet av eller betoningen på själva innehållet i undervisningen: samhällsekonomi eller privatekonomi eller någonting annat? Vilka faktorer ligger till grund för att lärarna omsätter ekonomiundervisningen på olika sätt, val som i sin tur kan leda till att eleverna får varierande undervisning? Den teori som används i studien är ramfaktorperspektiv och forskningsansatsen är deduktiv. Metoden som används i uppsatsen är kvalitativa enskilda intervjuer med en blandning av öppna frågor och halvstandardiserade frågor och studien är en fallstudie. Sex lärare från gymnasiet intervjuades. I resultatet av studien anser lärarna att inom den ekonomiska delen av samhällskunskap så styr styrdokumenten utformningen gällande inriktningen för deras bedömning samt genomsyrar läraryrket i sin helhet. Vilket innebär att formuleringsarenan har fått en större påverkan än transformeringsarenan. Det innebär i sin tur att lärarnas friutrymme för tolkning har minskat när lärarna följer styrdokumenten till punkt och pricka.

It has been roughly 86 years since Gunnar Myrdal’s book “The Political Element in the Development of Economic Theory” was published, in which he declared economic thought and theory as being established by hidden ideological premises. As well as accusing modern economic theory of being the subject of a pseudo-scientific construct. As such, this study seeks to test Myrdal’s critical view on Swedish economic education in upper secondary school. The study also seeks to determine how teachers deal with objectivism in economic teaching, how they themselves view economy as a scientific method and what they feel is the most important to teach the new generation of Swedish citizens. To complement the theoretical standpoint, the study will also emphazise on discussing the problems of objectivism in social sciences. The data presented is the result of conducted observations on four classes in the Swedish upper secondary school, two of the observed classes are based around an economic focus while the two other are based on a social scientific focus. As a compliment to the observations made, the study will also present conducted interviews with the teachers present at said observed occasions. The core questions to be examined are: “How do teachers approach objectivism in economic teaching in classes determined by a social scientific- and economic focus?”; “Which aspects of economy and economic history are highlighted- and valued in (economic) education?” and “How is the relationship between economics and science viewed upon?”

It has been roughly 86 years since Gunnar Myrdal’s book “The Political Element in the Development of Economic Theory” was published, in which he declared economic thought and theory as being established by hidden ideological premises. As well as accusing modern economic theory of being the subject of a pseudo-scientific construct. As such, this study seeks to test Myrdal’s critical view on Swedish economic education in upper secondary school. The study also seeks to determine how teachers deal with objectivism in economic teaching, how they themselves view economy as a scientific method and what they feel is the most important to teach the new generation of Swedish citizens. To complement the theoretical standpoint, the study will also emphazise on discussing the problems of objectivism in social sciences. The data presented is the result of conducted observations on four classes in the Swedish upper secondary school, two of the observed classes are based around an economic focus while the two other are based on a social scientific focus. As a compliment to the observations made, the study will also present conducted interviews with the teachers present at said observed occasions. The core questions to be examined are: “How do teachers approach objectivism in economic teaching in classes determined by a social scientific- and economic focus?”; “Which aspects of economy and economic history are highlighted- and valued in (economic) education?” and “How is the relationship between economics and science viewed upon?”