Vikten av privat sparande har aldrig varit större och samtidigt som den finansiella marknaden har blivit mer riskfylld har fler privatpersoner börjat investera i aktier. Många studier, såväl nationella som internationella, har återkommande gånger visat att den finansiella okunskapen är utbredd och att ett flertal individer saknar grundläggande ekonomisk förståelse för begrepp som har en direkt påverkan på deras privatekonomi. Samtidigt har andra studier återkommande gånger konstaterat att investerare besitter ett allt för högt självförtroende i förhållande till sin faktiska finansiella förmåga, vilket i praktiken kan leda till att individer utsätter sig för betydligt högre finansiella risker än de är medvetna om. I denna studie undersöker författarna relationen mellan den aktieintresserade svenskens uppskattade- och faktiska finansiella förmåga, samt hur den påverkar dennes spar- och riskbeteende gällande deltagande på aktiemarknaden, val av att delegera investeringsbeslut, diversifiering, handelsfrekvens samt spontanitet på aktiemarknaden. Syftet är att undersöka om den uppskattade finansiella förmågan systematiskt varierar med den individens faktiska förmåga samt personlighets karaktäristiska. Vidare syftar studien till att öka investerares medvetenhet om sitt egna beteende för att hjälpa denne att fatta mer genomtänkta investeringsbeslut. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på data insamlad via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten publicerades i två grupper på Facebook för aktieintresserade individer mellan datumen 11/3–2018 till 20/3–2018. Utifrån den insamlade datan kunde t-test samt regressionsanalyser konstatera att den aktieintresserade svenskens uppskattade finansiella förmåga varierade systematiskt med dennes faktiska finansiella förmåga. Individer med låg finansiell förmåga överskattar sin förmåga medan individer med hög finansiell förmåga underskattar sin förmåga. Testen fann även att överskattningen steg med intresse, ålder, om individen läst en ekonomikurs samt om individen var man. Finansiell förmåga påverkar även investerare att själva fatta investeringsbeslut istället för att delegera uppgiften till utomstående. Inga signifikanta resultat hittades för att nivån på finansiell förmåga eller graden av överskattning påverkade spar- eller riskbeteende. De signifikanta resultat som identifierats angående spar- och riskbeteende är att äldre är mer diversifierade; kvinnor är mer spontana på aktiemarknaden; kvinnor har en högre handelsfrekvens än män; de som läst på universitet är mindre spontana på aktiemarknaden; de som läst ekonomikurs är mer spontana på aktiemarknaden. Utifrån resultatet uppmanar författarna investerare att ifrågasätta sin förmåga och politiker till att se över skol- samt pensionssystemet. Genom att förse elever med finansiell kunskap kan deras övervärderade uppskattning av sin förmåga minska och genom att låta myndigheter ta ett större ansvar för pensionen minskar risken att individens framtida pension försämras på grund av felaktiga investeringsbeslut till följd av individens missuppfattade finansiella förmåga.