<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.

<p>Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier.</p><p>Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.</p>

Min uppsats behandlar frågan om det är möjligt och i sådana fall på vilket sätt en högutbildad frånvarande förälder kan bidra med främst kulturellt kapital som är av betydelse för barnets övergång till högre studier. Jag ställer mig även frågan på vilket sätt detta i sådana fall påverkar barnets habitus. Tidigare studier tar sällan hänsyn till den frånvarande högutbildade förälderns möjligheter att påverka sitt barn i dess eventuella övergång till högre studier när det gäller att förklara varför vissa barn och inte andra övergår till högre studier. För att närmare undersöka har jag utfört tre stycken semistrukturerade intervjuer där intervjupersonerna fått delge sina livsberättelser. Intervjuerna bygger på tre olika teman; uppväxtförhållanden, klasstillhörighet samt överskridanden av klassgränser. Analysen av intervjuerna utgår från Pierre Bourdieus kapitalteori rörande främst kulturellt kapital samt hans syn på individens habitus. Intervjupersonerna har berättat om sin uppväxt i huvudsak rörande föräldrarnas syn på utbildning och hur detta synsätt påverkat dem i deras fortsatta utbildningskarriärer. Jag har även tittat närmare på intervjupersonernas syn på utbildning vad gäller de egna barnen. Intervjuerna visar att föräldrarnas syn på utbildning påverkat dem starkt och det framkommer att i de fall där den hemmavarande föräldern ställt låga krav på skolprestation är detta något som uppfattats som negativt. Det framkommer även att intervjupersonerna är medvetna om huruvida deras släktingar övergått till högre studier eller inte trots att ingen av dem upplever att släktingar utanför familjen talat med dem om vikten av högre studier. Denna medvetenhet om att personer i deras omgivning faktiskt studerat vidare kan ha påverkat dem i deras egen syn på möjligheten att själva kunna lyckas med högre studier. Jag anser att min uppsats kan bidra till att belysa ämnet ur ett annat perspektiv än vad tidigare studier inom området gjort. Jag har inte funnit forskning som angriper frågeställningar rörande frånvarande högutbildade föräldrars inverkan på sina barns övergång till högre studier ur detta perspektiv. Därför anser jag att min frågeställning, "Kan en frånvarande högutbildad förälder bidra med kulturellt kapital som är av betydelse för övergång till högre studier och på vilket sätt påverkar detta individens habitus"?, mycket väl kan vara av intresse för vidare forskning.

No description available.

This study explores how beef consumption and production triggers feelings of risk related to the climate, environment, personal health and animal welfare among the study participants. These feelings are mainly analyzed through the lens of Ulrich Beck’s theories on the risk society. Theories on local, regional and national food as well as carnism are also used to analyze how the feelings of risk differ depending on how the beef is produced. By conducting qualitative interviews with a varied set of informants, this study provides a multiple perspective on beef consumption. Some of the results are that all of the informants have knowledge about different types of risks with beef consumption and production. However, some use this knowledge to change their consumption, while others do not. Furthermore, Swedish beef is believed to be the best when it comes to aspects as the impact on the climate and environment as well as animal ethics. The informants also show concern with the Swedish mass-production of beef, which some of them believe to be purely driven by economical interest rather than concern for animal welfare.

Digitalization has made working outside the office easier. When the physical meeting between manager and employee does not exist, another type of leadership is needed. Research has shown that, as the information society has advanced, leadership has evolved from a traditional, hierarchical leadership to a more decentralized coaching leadership. But what happens when a leader must lead and coach an employee that he or she does not physically meet? And does this leadership differ from a physically present leadership? The aim of this study has thus been to understand in what ways physically present and physically absent leadership resembles and differs from each other, based on the manager's perspective. This study is based on a qualitative perspective. The understanding of the perception of the subject has therefore been the starting point. In this study managers in the Stockholm area have been interviewed. Interview data has then been analyzed against theoretical frameworks within leadership and communication. Furthermore, the results of this analysis has been linked to previous research on the subject. The results of this study show that participating managers perceive themselves as being available to their employees, regardless whether they exercise physically present or physically absent leadership. Most of the managers emphasize a good relationship with their employees and the importance of seeing the individual in the employee. Our study shows that the physically distance between manager and employee affects which type of leadership the manager applies. Managers with physically present leadership show a more supervising leadership style compared to managers who exercise physically absent leadership. / Digitaliseringen har lett till att arbete på distans har blivit lättare. När det fysiska mötet mellan chef och anställd uteblir behövs ett ledarskap anpassat till detta. Forskning har visat, i takt med att kunskapssamhället har växt fram, att ledarskapet kommit att utvecklats från ett traditionellt, hierarkiskt ledarskap till ett mer decentraliserat, coachande ledarskap. Men vad händer när en chef ska leda och coacha en anställd som han eller hon inte träffar? och skiljer sig detta ledarskap mot ett fysiskt närvarande ledarskap? Syftet med denna studie har varit att förstå för hur ett fysiskt närvarande och ett fysiskt frånvarande ledarskap liknar och skiljer sig åt, utifrån chefers uppfattning. Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv och förståelsen för personers upplevelse av det studerade ämnet har därför varit utgångspunkten. I denna studie har chefer inom Stockholmsområdet intervjuats. Intervjudata har sedan analyserats mot teoretiska ramverk inom ledarskap och kommunikation. Vidare har analysresultaten kopplats mot tidigare forskning inom ämnet. Resultaten av denna studie visar att medverkande chefer uppfattar sig som tillgängliga för sina anställda, oavsett om de utövar ett fysiskt närvarande eller ett fysiskt frånvarande ledarskap. Merparten av cheferna betonar en god relation med sina anställda och vikten av att se individen i den anställde. Funna skillnader mellan de två ledarskapen är att den fysiska närheten eller distansen påverkar vilken typ av ledarskap som chefen tillämpar. Chefer med ett fysiskt närvarande ledarskap antar en mer övervakande ledarstil jämfört med chefer som utövar ett fysiskt frånvarande ledarskap.

Forskning visar att risken för våld och utsatthet i hemmet för barn ökar som en konsekvens av ”nedstängningar” under våren 2020 i samband med covid-19. Personal vid förskola och socialtjänst mister insyn i förskolebarns liv när vårdnadshavare håller barn hemma. Utsatta barn hamnar således i – vad i studien benämns vara – ett ingenmansland. Studien syftar till att undersöka hur personal inom förskola respektive socialtjänst uppfattar pandemin påverkat förskolebarns frånvaromönster i relation till upprättade orosanmälningar gällande barn i förskoleålder våren 2020. Data insamlades från förskolerektorer samt socialsekreterare. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys utifrån Becks teori om risksamhället. Resultaten visar att förskolan i jämförelse med innan pandemin, har lägre grad av insyn i barns liv samtidigt som socialtjänsten inte ser ett pandemirelaterat ökat antal orosanmälningar, snarare ett minskat eller stagnerat inflöde. Resultaten visar att barns utsatthet i hemmet därmed har ökat. Förskolebarn är  hemma i högre utsträckning än tidigare, särskilt barn med annat modersmål än svenska, samtidigt som förväntad ökning av orosanmälningar till socialtjänsten uteblivit. Rektorer gjorde inte i högre utsträckning orosanmälningar, trots att de uttryckt en direkt och indirekt ökad oro för barn. Barns hemsituation osynliggörs på så sätt för professionella vuxna, och barnen hamnar mellan skyddsnätet förskola och socialtjänst. / Research shows that the risk of violence and vulnerability in the home for children increases as a consequence of lockdowns related to the covid-19 pandemic. Staff at preschools and social services lose insight into the lives of preschool children when guardians keep their children at home. Vulnerable children thus end up being in a no-man's land. The study aims to investigate how staff in preschool and social services perceive the pandemic affected preschool children's absence patterns in relation to established reports of concerns regarding children of preschool age in the spring of 2020. Data were collected from preschool principals and social workers, analyzed through a conventional content analysis and Ulrich Beck's theory of a risk society. The results show that preschools to a lesser extent than before the pandemic, has insight into children's lives and the social services do not see any pandemic-related increased inflow of reports of concern, rather decreased or stagnated. The study shows  that children's vulnerability in the home has increased. Preschool children were at home to a greater extent than before, especially children with a mother tongue other than Swedish, and the annual expected increase in reports of anxiety to the social services did not materialize. Principals have not made more reports of concern, despite the fact that they have expressed a direct and indirect increased concern for children. Children's home situation is made invisible to professional adults, and the children end up in between two important safety nets, preschool and social services.

Författare: Frida Pettersson &amp; Julia Norgren Datum: 2022-05-24 Nivå: Kandidatuppsats, företagsekonomi, 15 HP Handledare: Annika Schilling Examinator: Mikael Lundgren Titel: ”En så kallad sjuk organisationskultur” - En kvalitativ studie som belyser hur organisationskulturen kan ligga till grund för att människor lämnar en organisation Syfte: Studiens syfte är att klarlägga hur innehållet i en organisationskultur kan påverka människor att lämna alternativt bli uteslutna ur en organisation. Metod: Studien behandlar fenomenet organisationskultur och tog med utgångspunkt i detkomplexa ämnet avstamp i en kvalitativ studie med en abduktiv forskningsansats. Studien har också tillämpat en fallstudiedesign där semistrukturerade intervjuer och kompletterande observationer varit den datainsamlingsmetod som nyttjats. Slutsats: Studiens resultat visar på att organisationskulturen är en bidragande faktor till att människor väljer att lämna alternativt blir uteslutna ur en organisation. Studien har belyst diverse strukturer inom organisationen som alla kan benämnas som tämligen ohälsosamma när man talar om organisationskultur. Vi kan med utgångspunkt i det konstatera att den ohälsosamma organisationskultur som idag präglar arbetsplatsen har bidragit till den höga personalomsättning och således också den exkludering som kommit att karaktärisera organisationen.  Nyckelord: Ohälsosam organisationskultur, maktstrukturer, ohälsosamt ledarskap, frånvarande ledarskap, exkludering. / Authors: Frida Pettersson &amp; Julia Norgren Date: 2022-05-24 Level: Bachelor thesis, Business administration, 15 credits Advisor: Annika Schilling Examiner: Mikael Lundgren Title: “A so-called sick organizational culture” – A qualitative study that emphasizes how the organizational culture can be the reason behind why people are leaving an organization.  Purpose: The purpose of this study is to clarify how the content of an organizational culture can affect people to leave or be excluded from an organization. Method: The study addresses the phenomenon organizational culture and on the basis of the complexity of the subject a qualitative study with an abductive research approach was chosen. The study also applied a case study design where semi-structured interviews and supplementary observations where the data collection method that was used. Conclusion: The result of the study shows that the organizational culture is a contributor to why people leave or become excluded from an organization. The study has elucidatedstructures within the organization that can all be described as rather toxic when talking about organizational culture. Based on that we can ascertain that the organizational culture thatdistinguishes the workplace today has contributed to the high staff turnover and thus also the exclusion which has come to characterize the organization. Keywords: Toxic organizational culture, power structures, toxic leadership, absent leadership,exclusion.