Under 1990-talet lämnade 2,2 miljoner människor sina hem på grund av Bosnienkriget. En stor andel flydde utomlands, många till Sverige men en stor andel blev också internflyktingar inom landets gränser. Över tjugo år har gått sedan kriget officiellt avslutats och en del av de som tidigare flytt har nu återvänt till det som kom att bli efterkrigstidens, fortsatt mycket uppdelade, land. Syftet med detta examensarbete har varit att möte flyktingar från detta krig som nu återvänt till det Bosnien och Hercegovina de en gång lämnat. Genom deras berättelser är syftet att berätta en del av historien om det moderna Bosnien och Hercegovina och konfliktens efterspel.  Arbetet utgörs av ett skrivet reportage med utgångspunkt i de berättelser som jag mött på min resa genom Bosnien och Hercegovinas två entiteter. I intervjuer med fem personer i Sarajevo, Mostar och Banja Luka berättar dessa återvändare om sin flykt, situationen innan och efter kriget och hur det är att återvända till dagens Bosnien. Intervjupersonerna är hemmastadda i de tre största städerna i landet men också i tre städer som alla har en tydlig koppling till var och ett av de så kallade konstitutionerande folken; kroater, serber och bosniaker. Det journalistiska projektet kompletteras av en reflektionsrapport med grundläggande teori, svårigheter, etik, källhantering och journalistiska tekniker diskuteras.