Denna uppsats behandlar IT-arbete med fokus på IT-styrning, med offentlig sektor som utgångspunkt. Arbetet baseras på en två månaders praktik som utförts vid ett av Sveriges landsting, där arbetet vid huvudkontorets IT-avdelning har observerats och intervjuer utförts. Arbetet presenterar den struktur för IT-styrande som landstinget använde då praktiken utfördes. Det presenterar dessutom svårigheter som upplevs av de som styr landstingets IT i brist på dels detaljerade styrdokument för IT, och dels ett bristande stöd ifrån ledningen. Detta leder vidare till en teoretisk diskussion kring IT-governance, Shared services samt Strategizing. Det hela fångas upp i en diskussion som redogör för de olika styrande aspekternas påverkan på IT-strategi och IT-arbete. Arbetet bidrar därmed till kunskapsbasen kring IT-styrning genom analys av IT-arbete offentlig sektor.

<p>Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte är en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats är att få en insyn i hur det strategiska tänkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta på. Studien syftar också till att få en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville också få insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte. Intervjuerna har utförts med personer som på ett eller annat sätt berört det strategiska arbetet. Resultatet av studien visar att en bristande strategisk insyn skapar ovisshet i ett projekt. Utan en karta framför sig som ger riktlinjer för hur man ska gå till väga och vad som ska uppnås är det mycket svårt att avgöra om ett projekt har lyckats. Vi ser klara tecken i vår studie som påvisar att bristen på klara och mätbara mål hämmar möjligheterna att lyckas och att överhuvudtaget avgöra om man lyckats.</p>

Implementeringen och genomförandet av ett arkitekturbyte är en komplicerad procedur som alltid bör ha sin grund i en gedigen och konkret strategi. Syftet med denna uppsats är att få en insyn i hur det strategiska tänkandet skiljer sig mellan de olika organisationerna vi valt att titta på. Studien syftar också till att få en inblick i hur den strategiska planeringen förankrar sig i teorin vid ett verkligt arkitekturbyte. Vi ville också få insyn i vad olika strategier kunde generera för konsekvenser vid ett arkitekturbyte. Intervjuerna som genomfördes i tre olika organisationer, hade gemensamt att de alla gjort samma typ av arkitekturbyte. Intervjuerna har utförts med personer som på ett eller annat sätt berört det strategiska arbetet. Resultatet av studien visar att en bristande strategisk insyn skapar ovisshet i ett projekt. Utan en karta framför sig som ger riktlinjer för hur man ska gå till väga och vad som ska uppnås är det mycket svårt att avgöra om ett projekt har lyckats. Vi ser klara tecken i vår studie som påvisar att bristen på klara och mätbara mål hämmar möjligheterna att lyckas och att överhuvudtaget avgöra om man lyckats.

   Syfte: Syftet med studien är att i en modell tydliggöra sambanden som ger de bästa förutsättningar för att få ett lyckat IT-projekt, sett ur både ledningens, projektets, chefernas och användarnas perspektiv. Vårt arbete tar upp frågan kring varför IT-projekt ofta anses misslyckade och vad som går att göra för att undvika detta. En viktig faktor som ofta anges som orsak till misslyckande är att man sett IT-projekt som ett teknikprojekt, vilket i sin tur lett till att ledningen inte sett sig kunnig inom området och lämnat över hela ansvaret till IT-sidan. Följden av det har då blivit att det inte funnits någon röd tråd mellan ledning, projekt och användare och resultatet blev inte det användarna förväntat sig. Vi anser att IT-projekt är speciella, men att just den anledningen gör att man måste se till hela problembilden. Skillnaden mellan ett IT-projekt och andra sorters projekt är att resultatet ofta påverkar fler områden än det som själva projektet avser och leder ofta till ändrade arbetssätt och ibland även till behov av organisationsförändring. Vår hypotes är att anledningen till att IT-projekt misslyckas ofta beror på bristande insikt om den förändringsprocess som projektet innebär.   Metod: Vi har utgått från egna erfarenheter inom området, gjort intervjuer, läst litteratur och letat på internet. Teoriavsnittet är indelat i fyra områden. De tre första områdena representerar de tre delar som vi anser vara viktiga pusselbitar för att få en ”röd tråd” i arbetet och det är IT-strategi, projektarbete och förändringsprocess. Det fjärde området är kommunikation och det löper genom alla de övriga tre områdena.    Resultat &amp; slutsats: I analysen tar vi stegvis upp vad som är viktigt för att resultatet av ett IT-projekt ska bli så nära målbild som möjligt. I slutsatsen har vi gjort en modell som stöd för de olika stegen och även tagit upp fem ”att tänka på ”punkter. Vad som är gemensamt för dessa punkter är att det är viktigt att alla tar sitt ansvar under ett IT-projekt och att det innebär att ha nära dialog med användarna och de som berörs av IT-projektet. Det innebär också att se till att chefer i olika led får de förutsättningar som behövs för att vara stöd i hela processen, men också att de förstår att de har ansvar för hur väl resultatet tas emot i organisationen.   Förslag till fortsattforskning: Vår slutsats har tagit hänsyn till hela problembilden, men det vore intressant att i ett annat arbete fördjupa arbetet kring varför ledningen släpper allt ansvar vid IT-projekt.   Uppsatsens bidrag: En modell som kan användas som stöd för att lyckas med IT-projekt

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten. Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna. Studiens resultat visar också på att skolor som har någon form av mål eller IT-strategi visar sig vara mer motiverade till att driva arbetet med IKT framåt. En slutsats som vi kom fram till efter att ha intervjuat rektorer är att en nationell IT-strategi behövs, som sätter en standard för hur variationen samt antal av digitala verktyg som ska finnas på skolor i Sverige. Vår åsikt är att om skolor ges samma förutsättningar till att bedriva arbetet med IKT, så kan detta leda till att skolledningen blir mer motiverade till att aktivt föra arbetet framåt.

Att integrera IKT-verktyg i skolans verksamhet, och då specifikt interaktiva skrivtavlor, har blivit en allt vanligare företeelse för att främja elevers digitala kompetens. En kommun som har gjort en storskalig satsning på att integrera dessa interaktiva skrivtavlor är Linköpings och i dagsläget är varje klassrum i samtliga av deras grundskolor utrustade med en. Denna studie syftar till att ge en inblick i hur den satsningen har påverkat undervisningen ur ett lärarperspektiv, och då specifikt lärare i de naturvetenskapligt orienterande ämnena. Genom semistrukturerade intervjuer ämnar studien att sammanställa de förhållningssätt och erfarenheter lärare ger uttryck för gentemot de interaktiva skrivtavlorna. Studien avser att ge en uppfattning om vad lärare anser som betydelsefulla faktorer då en skola genomgår en satsning på interaktiva skrivtavlor i utbildningssyfte. Fokus ligger på begreppen möjligheter, svårigheter samt kunskaper och andra faktorer. Resultaten av denna studie visar att lärarna upplever de interaktiva skrivtavlorna som ett verktyg med potential till att ge positiva effekter i undervisningen, och på flera sätt också har det. Att de interaktiva skrivtavlorna möjliggör projektorfunktion och internetuppkoppling på ett snabbt och smidigt sätt är en av de största fördelarna som lärarna i denna studie ger uttryck för. Däremot framkommer även svårigheter med verktyget, och flera av dem är sådana hinder att användningen på ett eller annat sätt begränsas. De hinder som tydligast framträder är tekniska svårigheter, både vad gäller support, mjuk- och hårdvara, fortbildning samt tid. Att lärarna i studien önskar stöttning i sitt arbete med att bekanta sig med verktyget och involvera det i undervisningen är tydligt. Utifrån lärarnas berättelser föreslår studien att ge ökade möjligheter till tid och fortbildning, utveckla den tekniska supporten och öka lärarnas möjligheter till kollegiala samtal för att minska dessa svårigheter och den känsla av oro som de skapar för att utöka användningen och verktygets effekter. Lokala strategier, och deras förankring i verksamheten, har också visats ha en mycket betydande roll i detta, då de kan verka stöttande och styrande i och med ett uttalat syfte, mål och tillvägagångssätt. Att skolornas användning av IKT-verktyg behöver stöttas har även påpekats utifrån av bland annat Skolverket, och det senaste förslaget är att Sverige utarbetar en nationell IT-strategi. Studiens resultat visar på att detta förslag har potential att ge goda effekter på undervisningen.

<p>IT-marknaden förändras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gäller för en verksamhet, den är dynamisk och förändras hela tiden. En IT-strategi kan hjälpa till att hantera dessa förändringar samt underlätta och förbättra arbetet med IT.</p><p>Studiens syfte är att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gå till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjälpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara på studiens problemställning genomfördes därmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet består av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gå till. Det visade sig att litteraturen och praktiken har ungefär samma syn på hur det bör ske, dock kompletterar de varandra en del. Den största skillnaden var att inte alla i praktiken håller med om att det är vitalt att ha en IT-strategi.</p>

Enterprise Architecture (EA) kan sägas vara det som kopplar samman en verksamhets strategi med dess design. Genom att arbeta med EA ges verksamheten det stöd som behövs i processen att modellera ett önskat framtida läge. I ett samhälle som konstant förändras och utvecklas ställs verksamheter inför en rad utmaningar. Ett av de största problemen tycks vara den ständigt ökande komplexiteten inom verksamheternas olika områden. Med hjälp av EA-arbete är det möjligt att upprätta standarder och arkitekturer som kan underlätta dels organisering, men också förståelse av, den breda mängd information som är i omlopp i dagens verksamheter. Arbetet med EA bidrar också till ökad förståelse kring verksamhetens övergripande strategi. För att lyckas med EA-arbetet kan olika hjälpmedel och verktyg användas, exempelvis ramverk. Ramverk kan sägas vara en kombination av olika strukturer som används vid utveckling av arkitekturer. Det är ett hjälpmedel baserat på redan beprövade lösningar som kan bidra med ett enhetligt arbetssätt att tillämpa i verksamheten. Användningen av ramverk kan dock vara en utmaning, främst på grund av dess komplexitet och en överhängande risk att fastna i en särskild struktur. Försvarsmaktens EA-funktion har upplevt många av de problem som ofta förknippas med EA-arbete och användningen av ramverk. I dagsläget finns inget enhetligt tillvägagångssätt vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. De sakkunniga får själva bestämma hur femårsplanerna upprättas och hur de ser ut. Detta arbetssätt gör att det idag inte finns vare sig en strategisk koppling mellan verksamheten och femårsplanerna eller någon som helst möjlighet till uppföljning. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka möjligheten att pröva en ny ansats där olika delar av ramverken TOGAF, MODAF och DoDAF kombineras, för att sedan skapa en ny struktur som Försvarsmaktens EA-funktion kan nyttja som en dokumentmall vid upprättande av femårsplaner till Försvarslogistikplanen. Undersökningen har bedrivits som en kvalitativ studie genom samtal med chefsarkitekten inom EA-funktionen samt dokumentanalys av ett antal direktiv från Försvarsmakten. Datainsamlingen har resulterat i ett antal problem som verksamheten upplever i nuläget och följaktligen ett önskemål om att upprätta en ny struktur i form av en dokumentmall som kan nyttjas vid upprättande av femårsplaner i framtiden. Baserat på väl beprövade ramverk har ett antal fundamentala delar valts ut. Dessa delar har sedan kombinerats för att på bästa möjliga vis uppfylla den funktionalitet som verksamheten efterfrågat. Den nya strukturen ger EA-funktionen möjlighet att tydligt se kopplingen mellan varje upprättad femårsplan och Försvarsmaktens strategiska inriktning. De ges också möjligheten att följa upp föregående års utfall, vilket inte har varit möjligt tidigare. Undersökningen har även visat hur viktigt det är att det finns en utbredd förståelse för den strategiska inriktningen i verksamheten så att alla parter strävar efter samma mål. Det har också visat sig vara av vikt att alla förändringsåtgärder är både mätbara och spårbara för att kunna härleda varje femårsplan till operationell förändring, liksom att kunna mäta graden av måluppfyllelse.

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the &quot;information society&quot;. We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels. We have carried out interviews where we were dealing with questions about documentation of aim, competence and evaluation.An investigation has been carried out among librarians and politicians just to get an apprehension of their knowledge in the IT development. The persons wbo are responsible of the IT system in the libraries, have filled in a checklist in order to give us an apprehension how the IT equipment has been changing during the last years.