Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

The study has thus been based on an interest in seeing how the multiple work environments can affect the professional work that is sought based on the school law`s description. The purpose of the study is thus to gain a deeper understanding of how the multiple work environments affect the possibility of adequate professional work that requires close relationships and continuity. The results of the study have emerged from semi-structured interviews with five professional school counsellors in different parts of Sweden. Empirical data has been analysed using thematic analysis method and with support in concepts such as profession, room for manoeuvre, structuring theory and organizational structures. What has emerged from the study is therefore that multiple work environments affect the possibility of being available to the extent that school counsellor would have liked. You can also observe difficulties in relating your professional work to many different teams and employers when continuity is broken and the workload becomes high. The motivation for the study is that is has contributed to a greater understanding of the school curative work and its importance within the school.

Denna studie undersöker huruvida lärare i fritidshems yrkespositionering och autonomipåverkats av legitimationsreformen i fritidshem (SFS 2010:326). Fokus är på lärare ifritidshems upplevelser av yrkespositionering och autonomi i förhållande till de övrigapersonalgrupper som arbetar i fritidshem utan legitimation. De teoretiska angreppssättsom tillämpas är dels delar av Giddens (1984) struktureringsteori via begreppen regler,resurser och yrkesposition samt delar av Brantes (2009) betoningar av professionsteorivia begreppet autonomi.Studiens resultat påvisar att legitimationsreformen i fritidshem SFS 2010:326 inte haftnågon signifikant påverkan på lärare i fritidshems autonomi, yrkesposition och iförlängningen; arbetssituation. Detta beror av att legitimationsreformen motarbetas avden lärarbrist som råder i Sverige och rektors svaga ledarskap i fritidshem. Dessutomsker en kompetensutveckling ledd av lärare i fritidshem för icke-legitimerad personalsom en konsekvens av lärarbrist som är problematisk för lärare i fritidshems autonomioch yrkespositionering. Studien påvisar dessutom att legitimationsreformen skapatslitningar och interna konflikter i arbetslag mellan legitimerad och icke-legitimeradpersonal när en tidigare samarbetskultur ifrågasätts av legitimationsreformens krav påen hierarkisk ansvarsfördelning och struktur utan stöd och ledning av rektor.

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner. / Lärare i Sverige har större tillgång till digitala verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer. Vi fann att lärares användande av digitala verktyg i stor utsträckning berodde på de fysiska möjligheterna, den upplevda nyttan samt ifall läraren hade en så kallad karriärstjänst. De skillnader som vi fann mellan olika lärare kan delvis förklaras av hur den enskilda läraren upplever nyttan av digitala verktyg samt hur bunden den aktuella läraren upplever sig vara av skolledningens ambitioner.

Att feedback är ett viktigt verktyg i arbetslivet när det kommer till lärande för individen och utveckling av organisationen är för många givet. Att feedback rymmer både att ge feedback uppåt och nedåt i en organisation är inte lika självklart. Denna studie ämnar utforska givande av feedback i en arbetsplatskontext.   Syfte/frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om HR-anställdas syn på feedback och deras upplevelser av att ge feedback. Vidare ämnar studien även att undersöka hur makt påverkar givandet av feedback. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur ser HR-anställdas uppfattning av feedback ut? Hur upplever HR-anställda sitt givande av feedback? Hur upplever HR-anställda att givandet av feedback påverkas av makt? Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod där sju HR-anställda på sju olika företag har intervjuats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Materialet som samlats in vid intervjuerna har analyserats utifrån definitioner och teorier om makt och feedback.   Resultat: Studiens resultat visar på att HR-anställda uppfattar feedback på olika sätt. Vissa uppfattade det som något positivt där de ska få beröm, medan andra som något negativt där de ska få kritik. Resultat indikerar också på att den feedback som gavs uppåt, gav de flesta positiv feedback medan negativ feedback undveks av olika skäl. Vidare visar resultatet på att ingen av informanterna upplevde att de hade makt över någon annan, däremot att de hade makt att utföra sitt arbete och arbetsuppgifter som de själva ville. Slutsatser: HR-anställda har likartad uppfattning av feedback, men olika känslor kopplade till det. Negativ uppåt-feedback undviks av samtliga informanter av varierande anledningar. Skillnader i hur uppåt- och nedåt-feedback ges och anledningar till detta visar på hur makt påverkar givandet av feedback.

Empirical studies of managers have shown that managerial work is characterized by a high level of social interaction (Carlson, 1951; Stewart, 1967; Mintzberg, 1973). Managerial work is often conducted face-to-face, and managers often perceive a need to react to the situations, problems and requirements of others. Thus, managers often feel constrained and experience a severe lack of control. Accordingly, studies of managers have demonstrated the social character of managerial work, and have proposed that this aspect affects managers’ scope for action. Few attempts, however, have been made to focus on the social aspect of managerial work and explain how it affects the managers’ scope for action. This study aims to close that gap. In this study the manager is regarded as a social actor. The content and accomplishments of the manager’s work are hence regarded mainly as results of his or her social interaction (Willmott, 1987; Whittington, 1992; Hales, 1999). Drawn from structuration theory (Giddens, 1979; 1984), the notions of rules and resources are central to this study for it is when social actors draw upon rules and resources that they construct scope for action. Empirically the study is limited to one managerial task, namely the task of pay setting. The company, in which the empirical data was collected, has implemented individual and performance-related pay, a form of payment that places a considerable responsibility on the first-line manager. One objective with this study is therefore to describe pay setting in a Swedish company and thereby increase the knowledge base on the use of performance-related pay in this context. The empirical data in the study consists of interviews with 24 first-line managers in a medium-sized Swedish company producing electronic equipment. The results of the study show that pay setting is a complex and time-consuming managerial activity and that the managers face difficulties handling the pay-setting process. The collective agreements and the limited amounts of money to be distributed are perceived as constraints that make it difficult to reward high-performing employees. The study however shows that the manager’s scope for action during the pay setting process is negotiable, and that a limited scope for action sometimes is desirable.

This essay aims to illustrate how a country like Sweden, that seems to be driven by humanism, can potentially act in a way that is completely different to their humanitarian image. This is illustrated by exploring the problematic features of the migration process Eritreans face in Sweden today, that requires them to seek out Eritrean embassies in order to obtain identity documents. This has been accomplished through a text analysis of the international regulations that are being violated in the Eritrean case. The result has then been analyzed and explained with the help of a framework based on Gidden’s structuration theory. The research shows that there has been a violation of human rights, the Refugee Convention as well as a UN resolution. The structuration theory explains this as a result of binding laws that constitute the structure of society, but the Swedish Migration Agency’s conduct in the Eritrean case also works as a form of reinforcement of the structure today. In other words, the structure is a prerequisite and a result of the agency’s action.

Previous studies have reached interesting conclusions regarding Swedish school policy during World War II. This paper brings a new perspective to this complex and multifaceted subject – to study how the union paper Svensk Lärartidning (the Swedish Teachers’ paper) reported on the impact of National socialist practice in school as an institution, both in Germany and Norway during the years 1940–1945. The analysis is based on Anthony Giddens structuration theory using the three dimensions: domination, legitimation and signification. The reports in Svensk Lärartidning highlight the institutional changes and consequences within the school, but the reports omit an important part: that the ideological content of Nazism led to the expurgation of Jewish teachers and students, which in turn had a major impact on German school as an institution. This study shows that Swedish elementary school teachers who followed Svensk Lärartidning reports can be considered to have had a directly negative view of Nazi school practice. It cannot, however, be assumed that Svensk Lärartidning reports influenced the Swedish elementary school teachers to take a negative view of Nazism based on its ideological meaning.

Den här studien syftar till att urskilja en yrkesetisk gräns baserat på samhällskunskapslärares uppfattning av ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen. Om en gränsdragning existerar syftar studien också till att, i relation till innehållet så som det presenteras i ämnesplanen, synliggöra var den gränsen går. Analysen baseras på empiri som är insamlat med hjälp av en kvantitativ enkätmetod och görs med hjälp av ett struktureringsteoretiskt perspektiv.    Teorin bygger på att institutionerna i samhället ständigt reproduceras genom den samverkan som varje dag sker mellan aktören och institutionen och det är först i mötet med det abnormala som aktören tvingas ta ställning till om hen ska fortsätta reproducera institutionen eller ej.  Struktureringsteorin används i den här studien för att synliggöra det abnormala genom att låta samhällskunskapslärare resonera kring om de, rent hypotetiskt, skulle fortsätta reproducera skolan genom att utöva sitt yrke om politiker plockade bort innehåll från ämnesplanen som man ansåg låg till grund för ämnets övergripande syfte. Detta görs med hjälp av de tre teoretiska begreppen betydelseskapande, auktoritetsutövning och legitimitet. Resultatet i studien visar att det går att urskilja en yrkesetisk gränsdragning hos 61 av de 90 lärare som svarade på enkäten.  Mötet med det abnormala kan översättas till att politikerna tar bort statsvetenskap från ämnesplanen eftersom lärarna då skulle förlora sin legitimitet. Resultatet visar också att det är studiet i demokratiteori som samhällskunskapslärarna uppfattar som ämnets övergripande syfte i förhållande till ämnesplanen och om statsvetenskap tas bort från ämnesplanen betyder det även att möjligheten att utbilda inom demokrati tas bort vilket leder till att lärarna skulle förlora känslan av betydelse för ämnet. Resultatet visar också att auktoritetsutövande är synonymt med att planera innehållet baserat på världsläget och efter elevgrupp.

<p>The aim of this thesis is to describe and analyse pupils’ and teachers’ views on pupils’ responsibility for their schoolwork and how this relates to a more comprehensive ideology of school and today’s high modern society. The analysis is inspired by Anthony Giddens’ structuration theory and the concepts of discursive consciousness, practical consciousness, rules, routines and resources.</p><p>At school level pupils’ and teachers’ views of pupils’ responsibility is shown in their practical and discursive consciousness. To capture this consciousness, observations were made during fifteen lessons in school year 9 (15-16 years of age). These lessons - “study times” - were introduced to increase freedom of choice, flexibility and responsibility. Sixty-eight pupils and twenty-two teachers were interviewed. The ideology expressed in pupils’ and teachers’ views on pupils’ responsibility was related to the official school ideology expressed in the national curriculum. Finally, an analysis was carried out inspired by Anthony Giddens’ and Ulrich Beck´s concepts used in their descriptions of the high modern society, individualism and value-relativism.</p><p>The results showed a discursive consensus between teachers and pupils concerning their views pupils’ responsibility for their schoolwork. The meaning of responsibility was taken for granted and implied doing the school tasks and to complete them in time. Both teachers and pupils expressed that many pupils’ have difficulties in taking this responsibility. A discrepancy between the pupils’ discursive and practical consciousness was found.</p><p>Rules and routines were created by the teachers to control the freedom of space offered during the “study times”. The pupils legitimated the teachers’ controlling function but in practice they offer resistance against the demand for responsibility.</p><p>The overall analysis identified three issues that are important for further discussions in research and educational practice. Responsibility and learning: Responsibility was observed as a part of a “culture of doing” separated from learning as such. Also, responsibility was linked to individual work. The freedom offered during the “study times” was used by both pupils, and teachers, to build relationships. This means that relationships were not created through work but rather despite it. Responsibility and the view of the pupils’: In pupils’ and teachers’ view of responsibility pupils were easy going, ruled by lust and/or responsible but not always according to the conditions stipulated by the school. The pupils were offered a freedom to choose but they were also held responsible for the consequences. While they could make the choice not to work, this would influence the evaluation of the achievements, and in reality make it a “non-choice”. The freedom was limited and conditioned. Responsibility as a democratic principle: The connection between responsibility and pupil participation expressed in the national curriculum was not to be found in pupils’ and teachers’ views of responsibility. While the pupils were offered participation in relation to which assignments to choose to work with during the “study times”. They were not invited to shape the rules and the routines for the schoolwork or to have influence on the contents of the work or the working environment. The pupils’ did not ask for more participation, but rather feared it would lead to chaos. The separation between participation and responsibility indicated in the study is suggested to weaken the idea of responsibility as one of the democratic principles.</p><p>In conclusion: The view of pupils’ responsibility for their schoolwork was built upon an individualistic ideology. known from Giddens and Becks description of high modernity. In contrast to their description, however my results show no signs of value-relativism</p>