Bakgrund: Personer inom bankverksamhet konfronteras ständigt med behovet av tillförlitliga företagsvärderingar. Det finns inte någon värderingsmodell som är generellt vedertagen. Det finns också alternativa institutioner som utför värdering . Revisorer och deras tjänster är en grupp som bankerna normalt sett har högre förtroende för. Denna studie fokuserar på hur värderingsmodeller används vid värdering och hur resultatet av värderingen används för att bedöma andra omständigheter. Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Problem: Enligt viss litteratur kan vilka modeller som används, och hur de används, i hög grad bestämmas av den subjektiva bedömningen. Det är inte lika känt att andra faktorer, institutioner som omger subjektet, kan ha en viktig roll vid fastställandet av användningen av modellerna. Därför har vi utvecklat en modell som till stor del illustrerar det här problematiska förhållandet (se Modell 1, s. 5). Utifrån problematiken som nämns ovan, har vi följande frågeställningar: 1: Hur går personer inom bankverksamhet och revisorer till väga vid en värdering av ett tillväxtföretag? 2: Vilka likheter och skillnader uppstår de båda institutionerna sinsemellan vid en sådan värdering? 3: Hur motiveras dessa eventuella likheter samt skillnader? Teoretisk referensram: Studien är inspirerad av Giddenss sociologisk teori och begreppet strukturer. Begreppet struktur har tillämpats för att genomföra tolkningar och analysera de institutionella faktorerna kring företagsvärdering. Vidare tillät Giddens struktureringsteori oss att undersöka relationerna mellan subjekt (de som tillämpar värderingsmodeller), objekt (vad som värderades) och institutioner (regler och normer som omger processen för värdering). Giddens struktureringsteori gör att vi kan förstå hur handlingsstrukturer och mer omfattande generella strukturer påverkar subjektets utvärderingsprocess. Berger och Luckmanns socialkonstruktivism ingår också i den teoretiska ramen för att betona hur värderingsprocessen är socialt konstruerad enligt överenskommelser. Dessutom innehåller vår teoretiska ram några värderingsmodeller som har praktisk betydelse. Studiens bidrag: Vår studie visade att: 1: Vi kunde expandera Modell 1, vilket gjorde att vi ytterligare kunde förklara sambanden mellan subjekt, objekt och modell. 2: Syftet styr värderingen. 3: Subjektet påverkas av institutioner som omger den. Dels genom andra individer inom institutionen och dels genom socialt upparbetade system. 4: Modeller väljs av subjektet. Valet i sin tur påverkas av olika strukturer, i detta fallet handlingsstrukturer och generella strukturer. Strukturer kan leda till begränsningar och således medföra att vissa modeller inte tillämpas. 5: Objektets karaktär har stor påverkan på hur värderingen går till. Tillväxtföretag är svårare att värdera med ett större riskmoment. Det leder till att skillnaderna i värderingen av företag de två institutionerna sinsemellan växer. / Program: Civilekonomprogrammet

The aim of this thesis is to describe and analyse pupils’ and teachers’ views on pupils’ responsibility for their schoolwork and how this relates to a more comprehensive ideology of school and today’s high modern society. The analysis is inspired by Anthony Giddens’ structuration theory and the concepts of discursive consciousness, practical consciousness, rules, routines and resources. At school level pupils’ and teachers’ views of pupils’ responsibility is shown in their practical and discursive consciousness. To capture this consciousness, observations were made during fifteen lessons in school year 9 (15-16 years of age). These lessons - “study times” - were introduced to increase freedom of choice, flexibility and responsibility. Sixty-eight pupils and twenty-two teachers were interviewed. The ideology expressed in pupils’ and teachers’ views on pupils’ responsibility was related to the official school ideology expressed in the national curriculum. Finally, an analysis was carried out inspired by Anthony Giddens’ and Ulrich Beck´s concepts used in their descriptions of the high modern society, individualism and value-relativism. The results showed a discursive consensus between teachers and pupils concerning their views pupils’ responsibility for their schoolwork. The meaning of responsibility was taken for granted and implied doing the school tasks and to complete them in time. Both teachers and pupils expressed that many pupils’ have difficulties in taking this responsibility. A discrepancy between the pupils’ discursive and practical consciousness was found. Rules and routines were created by the teachers to control the freedom of space offered during the “study times”. The pupils legitimated the teachers’ controlling function but in practice they offer resistance against the demand for responsibility. The overall analysis identified three issues that are important for further discussions in research and educational practice. Responsibility and learning: Responsibility was observed as a part of a “culture of doing” separated from learning as such. Also, responsibility was linked to individual work. The freedom offered during the “study times” was used by both pupils, and teachers, to build relationships. This means that relationships were not created through work but rather despite it. Responsibility and the view of the pupils’: In pupils’ and teachers’ view of responsibility pupils were easy going, ruled by lust and/or responsible but not always according to the conditions stipulated by the school. The pupils were offered a freedom to choose but they were also held responsible for the consequences. While they could make the choice not to work, this would influence the evaluation of the achievements, and in reality make it a “non-choice”. The freedom was limited and conditioned. Responsibility as a democratic principle: The connection between responsibility and pupil participation expressed in the national curriculum was not to be found in pupils’ and teachers’ views of responsibility. While the pupils were offered participation in relation to which assignments to choose to work with during the “study times”. They were not invited to shape the rules and the routines for the schoolwork or to have influence on the contents of the work or the working environment. The pupils’ did not ask for more participation, but rather feared it would lead to chaos. The separation between participation and responsibility indicated in the study is suggested to weaken the idea of responsibility as one of the democratic principles. In conclusion: The view of pupils’ responsibility for their schoolwork was built upon an individualistic ideology. known from Giddens and Becks description of high modernity. In contrast to their description, however my results show no signs of value-relativism

Datum: 2022-06-01 Nivå: Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Hennström Moa (99/02/24)     Jarmteg Emma (00/05/25) Titel: IDAG, IMORGON OCH I FRAMTIDEN - En kvalitativ fallstudie om digitala externa möten och mötesledarskap Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Social Presence Theory, Giddens Struktureringsteori, Digitala Möten, Externa Möten, Mötesledarskap, Externt Ledarskap, Utmaningar med Digitala Externa Möten  Forskningsfrågor: Vilka utmaningar upplever mötesledare att det finns med digitala externa möten? Vilka förmågor och beteenden använder sig mötesledare av i de digitala externa mötena och hur kan de utvecklas i framtiden?  Syfte: Syftet med denna fallstudie är att ur ett mötesledarperspektiv undersöka hur utmaningarna med digitala externa möten manifesteras i praktiken samt att explorativt undersöka om det finns ytterligare utmaningar i denna studerade praktik utöver de som redan identifierats i den existerande forskningen. Vidare syftar denna studie till att ge en förståelse för hur mötesledarskapet utövas i det digitala externa mötet och utifrån detta skapa ett underlag för hur det kan utvecklas i framtiden. Metod: I denna studie användes en fallstudie i kombination med en explorativ undersökning, där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det användes en induktiv forskningsansats där den teoretiska referensramen fastställdes för att kunna ligga till grund för den insamlade empirin. Det genomfördes totalt tio intervjuer där den empiriska datan analyserades utifrån två valda huvudteorier, för att avslutningsvis kunna besvara undersökningens syfte och forskningsfrågor. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns ett flertal utmaningar med digitala externa möten som mötesledare ställs inför i den studerade kontexten. Respondenterna ger varierande svar på de utmaningar som de upplever manifesteras i praktiken och dessa svårigheter är såväl överensstämmande med tidigare forskning som helt nya. Det kan därför konstateras att det finns utmaningar i denna studerade kontext som inte har identifierats tidigare i forskningen. Mot bakgrund av detta har mötesledarnas nuvarande förmågor och beteenden i de digitala externa mötena identifierats, kartlagts och analyserats. Som resultat har behov av nya förmågor och beteenden identifierats, vilka i framtiden kan tillämpas av mötesledarna för att kunna bemöta och hantera utmaningar med digitala externa möten. / Date: 2022-06-01  Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Hennström Moa (99/02/24)         Jarmteg Emma (00/05/25) Title: TODAY, TOMORROW AND IN THE FUTURE - A qualitative case study about digital external meetings and meeting leadership Supervisor: Johan Grinbergs  Keywords: Social Presence Theory, Giddens Structuration Theory, Digital Meetings, External Meetings, Meeting Leadership, External Leadership, Challenges with Digital External Meetings  Research questions: What challenges do meeting leaders experience when holding a digital external meeting? What abilities and behavior skills do meeting leaders need to use in external digital meetings and how can they develop them in the future? Purpose: The purpose of this case study is to examine, from a meeting leader’s perspective, how the challenges of leadership in digital meetings are manifested in practice, and also, to examine whether this form of meeting has extra challenges in addition to those already identified by existing research. Furthermore the aim of this study is to create an understanding of how the leadership in a digital meeting is exercised and, based on this study, to create the basis for future development. Method: This study was conducted using a combination of a case study and an exploratory study, where the empirical material was collected through semi-structured interviews. An inductive research approach was used where the theoretical frame of reference was established in order to form the basis for the collected empirical data. To be able to finally answer the survey’s purpose and research questions, a total of ten interviews were conducted to collect empirical data, which were then analyzed based on two selected main theories. Conclusion: In the context studied, the results show that there are a number of challenges that meeting leaders face with external digital meetings. The respondents give varying answers to how the challenges they experience are manifested in practice. Those interviewed describe previously known challenges, but our study has also identified new challenges not seen in past research. It can therefore be stated that there are challenges in this study that have not been identified in earlier research. Against this background, the meeting leaders’ current abilities and behavior skills, in external digital meetings have been identified and analyzed. As a result, the need for new abilities and behavior skills, which in future can be applied by the meeting leaders to enable them to meet and handle the challenges of external digital meetings have been identified.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

This Ph.D. thesis seeks to better understand how change occurs within a group of organisations. Aiming to make a contribution to institutional theory, it brings together three main schools, namely: old, new and neoinstitutionalism, in an integrative approach for understanding organisational field change. The study seeks to examine and explore a community of organisations who have come together to form an organisational field. More specifically, the object is to better understand how an organisational field is formed and developed and how change is driven, at an organisational and organisational field level, as a consequence of this field formation. Moreover, the study investigates the impact of triggers for change upon the field, and the role that institutional forces and individuals play in the process of organisational field change.The theoretical chapters, as discussed, integrate the concepts of change from three schools developing a comprehensive framework of organisational field change with which the empirical material can be analysed, in order to make the theoretical contribution. The empirical work is based on a case study, incorporating two rounds of interviews and secondary data collection, undertaken from 2007 - 2011. The case study examines the development of the Biofuel Region, a collection of organisations based, principally, in Ornskoldsvik,  Northern Sweden, that have worked together to develop a public and private biofuel transportation infrastructure. Besides being a fascinating case of regional development and having the reassuring object of creating an eco-efficient fuel the Biofuel Region, regarded as an organisational field, provided good access to respondents and useful insights into the way that fields form and change.The contributions of this thesis offer an insight into the manner with which the formation of an organisational field can begin with a drive for a legitimisation of the field's endeavours.Underscored is how the field can restructure continuously as a consequence of triggers for change, and that consequently fields are dynamic and not static and are thus changing frequently. Furthermore, it highlights that given the correct conditions individuals can play a key role in the management of an organisational field. The overarching contribution is that change occurs in a plethora of different ways within a field as a consequence of its formation,development, triggers for change, individual's contributions and institutional forces. / Denna doktorsavhandling syftar till att öka förståelsen avseende hur förändring sker inom grupper av organisationer. Med syftet att ge ett bidrag till institutionell teori sammanförs tre skolor, nämligen gammal-, ny- och neoinstitutionalism, i en integrerad strategi för att förstå förändring av organisatoriska fält. Studien syftar till att undersöka och utforska en samling av organisationer som gått samman för att bilda ett organisatoriskt fält. Mer specifikt är ändamålet att bättre förstå hur ett organisatoriskt fält bildas och utvecklas, och hur förändring drivs, både på en organisatorisk- och organisatorisk fältnivå. Dessutom undersöker studien speciella ”utlösares” effekter för förändring av fältet, och den roll som institutionella krafter och individer spelar i denna förändringsprocess. De teoretiska kapitlen integrerar begreppen förändring utifrån de tre skolorna i utvecklandet av ett övergripande ramverk, med vilket det empiriska materialet analyseras; resulterande i ett teoretiskt bidrag. Det empiriska arbetet utgår från en fallstudie, som omfattar två omgångar av intervjuer och sekundär data, insamlat mellan 2007 och 2011. Fallstudien undersöker utvecklingen av BioFuel Region, en samling av organisationer, baserade huvudsakligen i Örnsköldsvik i norra Sverige, som har arbetat tillsammans för att utveckla en offentlig och privat transportinfrastruktur för biobränsle. Förutom att vara ett fascinerande fall av regional utveckling, med den lovvärda avsikten att skapa ett eko-effektivt bränsle, innebar Biofuel Region, såsom exempel på ett organisatoriskt fält, god tillgång till respondenter och användbara insikter i hur fält formas och förändras. Bidragen i denna avhandling ger en inblick i hur bildandet av ett organisatoriskt fält kan börja med en strävan efter att legitimerera fältets aktiviteter. Betoningen ligger på hur fältet kan omstruktureras kontinuerligt som en följd av ”utlösare” för förändring, och att fält därför är dynamiska och inte statiska. Dessutom framhålls, att givet de rätta förhållandena kan individer spela en viktig roll i ledningen av ett organisatoriskt fält. Det övergripande bidraget är insikten att förändring inom ett fält sker på en uppsjö olika sätt; som en följd av dess bildande, utveckling, ”utlösare” för förändring, individuella insatser och institutionella krafter.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Denna studie fokuserar på medieaktörers språkanvändning kring ämnet konsumtion, med utgångsläge i den överkonsumtion som idag råder. En medieaktör som har makten att legitimera åsikter samt har tillgång till den offentliga diskursen är de som kallas influencers. Studien ämnar skapa kritisk språkmedvetenhet hos mediekonsumenter, vilket gör studiens syfte till att undersöka hur influencers i mediet podcast konstruerar bilden av konsumtion. Detta för att se hur de, i och med sin maktposition, upprätthåller den rådande konsumtionsnormen. Studien fokuserar på en av Sveriges största podcaster: Fredagspodden med Hannah och Amanda. För att kunna se konstruktioner av konsumtion genomförs denna studie med en kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i Zygmunt Baumans beskrivning av konsumism. Utöver denna ses även förklaringar i struktureringsteorin, dess syn på maktbegreppet samt i teori om legitimering. Studiens tillvägagångssätt baseras på den tredimensionella analysmodellen som ursprungligenärutvecklad av Norman Fairclough. Materialet har därför genomarbetats i tre dimensioner: textpraktik, diskursiv praktik och social praktik. Detta görs för att förstå var praktiks relation till varandra, något som möjliggör förståelse för hur språket är påverkat av, och även påverkar, rådande normer och sociala system. Utifrån de språkliga resurser som framkommit i studiematerialet har fem diskursiva teman uppenbarats: konsumtion som behov, framställning av överdriven konsumtion, lyssnaren som antagen konsument, konsumtion som källa till välmåendesamt konsumtion somidentitetsbyggande. Tillsammans kan sägas att de diskursiva temana legitimerar rådande konsumtionsnormer och materialet bör därför ses som en bidragande faktor till överkonsumtion. / This study is focusing on opinion leaders in media and their language usage regarding the topic of consumption. This due to the overconsumption that is evident in our society today. One opinion leader that have the power to legitimize and the access to the public discourse is the one referred to as an influencer. The purpose of this study is to increase critical language awareness amongst media consumers, which is done by examining how influencers in the podcast media construct the image of consumption. This is done to see how they, in their position of power, maintain the Swedish consumption norm. The study is focusing on one of Sweden's largest podcasts: Fredagspodden with Hannah and Amanda. In order to see constructions of consumption, this study is conducted with a critical discourse analysis. The theoretical framework of the study is based on Zygmunt Baumans description of consumerism. In addition to this, the structuration theory with its view on the concept of power is used, as well as thetheory of legitimacy. The approach of this study is based on the three-dimensional analysis model originally developed by Norman Fairclough. The material has been elaborated in three dimensions: text practice, discursive practice and social practice. This was done to understand the relationship between each practice in relation to the others, making it possible to understand how the language affects and is influenced by the prevailing norms and social systems. Based on the linguistic resources presented in the study material, five discourse themes have been revealed: consumption as desideratum; representation of excessive consumption; the listener as an assumed consumer; consumption as a source for well-being; and consumption as identity building. Together, it can be said that the themes legitimize the current Swedish consumption norm and the material should therefore be seen as a contributing factor to overconsumption.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för den påverkan som implementering av lean har på arbetsmiljön ur ett medarbetarperspektiv. Metod: Studien genomförs som en kvalitativ fallstudie enligt hermeneutiskt tolkningsperspektiv där primärdata samlas in genom semistrukturerade intervjuer. Sekundärdata har huvudsakligen samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur på området. Resultat & slutsats: Studien visar att implementering av lean påverkar medarbetarnas arbetsmiljö och att faktorer som delaktighet, kommunikation, utbildning och inte minst ledarskapet är viktiga faktorer för en god arbetsmiljö. En initial motvilja har efterhand som konceptet inarbetats bytts ut mot en positiv inställning och ett nytt sätt att arbeta. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att skapa förståelse för hur implementering av lean påverkar arbetsmiljön. Genom förståelse för hur externa strukturer påverkar interna strukturer och därigenom medarbetarnas agerande vill vi belysa vilka faktorer som företag bör rikta fokus mot för att bibehålla en god arbetsmiljö under implementering av lean. Studiens resultat kan inte direkt generaliseras till andra arbetsplatser, men erbjuder en möjlighet att testa samma metod för att se hur arbetsmiljön påverkas. Förslag till fortsatt forskning: Studien är relativt liten och medarbetarna har arbetat tillsammans under lång tid, därför kan framtida studier med fördel utföras på företag med större personalomsättning, annat företag i servicebranschen eller som en jämförande studie mellan två olika företag för att se påverkan på arbetsmiljön. / Aim: The aim of the study is to create understanding of the implications of lean implementation on the work environment seen from the coworker perspective Method: Qualitative case study with primary data collected by interviews of managers and employees at ICA Maxi Special in two different cities. Secondary data was collected from scientific articles and relevant literature regarding previous research in the field. Result & Conclusions: The study reveals that implementation of lean affects the coworkers' perceived work environment and that factors such as participation, meaningfulness, autonomy, communication and education are important factors for a good work environment. The initial reluctance experienced by coworkers when implementing the concept was later exchanged for a positive attitude and a new way of work, which consequently led to a better working environment in general. Contribution of the thesis: The findings of this study contribute to research by understanding and highlighting the factors that influence the employees work environment. By understanding the effect of external structures, such as lean and how it affects internal structures, and such as the actions and reactions of coworkers, companies can mitigate the impact on the work environment when implementing lean. Suggestions for future research: The study is rather small and conducted at a workplace where most of the employees have worked together for several years. Therefore, we suggest that future studies can be conducted at companies with a larger employee turnover, or at a different type of company in the service industry, or as a comparative study between

Bakgrund: Samhällets medvetenhet om klimathot har ökat det senaste decenniet, vilket medfört att fler företag både vill och måste redogöra för sitt ansvar, i och med nya lagkrav och direktiv om hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett internt verktyg som hjälper företag att samla in, analysera och kommunicera hållbarhetsinformation. Tidigare forskning saknas om den komplexitet som kan uppstå inom organisationer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen, där strukturer och människor har en inverkan. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att utforska och öka förståelsen för vilken betydelse strukturer och människor har för redovisningens kvalitet och omfattning. Studiens frågeställning är: Utifrån ett internt perspektiv, på vilket sätt har strukturer och människor en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som inkluderar semistrukturerade intervjuer med sju personer från sju olika företag. Intervjuerna kompletteras med dokumentstudier genom att granska varje deltagande företags hållbarhetsredovisning. Resultat: Studiens resultat visar att regler har en inverkan på hållbarhetsredovisningen genom att de skapar struktur och tydliggör vad som måste rapporteras, hur informationen ska presenternas och vilka standarder som måste följas. Rutiner säkerställer att företag samlar in, bearbetar och rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett konsekvent och tillförlitligt sätt. Vidare spelar resurser en viktig roll eftersom företag måste ha tillgång till tillräckliga resurser både i form av tid, finansiella medel och personal för att kunna rapportera om sina hållbarhetsprestationer. I studien framkommer även att människor har en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll genom sina handlingar, beteende och engagemang, likaså hjälper tidsaspekter företag att beskriva och mäta hur de har presterat över tid. Slutsats: Studien visar att tydliga regler, rutiner och tillräckliga resurser hjälper företag att upprätta en hållbarhetsredovisning av god kvalitet och omfattning. Människors handlingar, driv och tidsaspekter visar sig vara avgörande för hur hållbarhetsredovisningen utformas. / Background: Society's awareness of climate threats has increased in the last decade, which means that more companies both want and have to report on their responsibilities, partly due to new legal requirements and directives on the sustainability report. The sustainability report can be seen as an internal tool that helps companies collect, analyze and communicate sustainability information. Previous research is lacking on the complexity that can arise within organizations when preparing the sustainability report, where structures and people have an impact. Purpose and question: The purpose of this study is to explore and increase understanding of the importance of structures and people for the quality and extent of the accounting. The study's question is: From an internal perspective, in what way do structures and people have an impact on the content of the sustainability report? Method: The study is based on a qualitative method that includes semi-structured interviews with seven people from seven different companies. The interviews are supplemented with document studies by reviewing each participating company's sustainability report. Results: The study's results show that rules have an impact on sustainability reporting by creating structure and clarifying what must be reported, how the information must be presented and which standards must be followed. Routines ensure that companies collect, process and report their sustainability work in a consistent and reliable way. Furthermore, resources play an important role because companies must have access to sufficient resources both in the form of time, financial means and personnel to be able to report on their sustainability presentations. The study also shows that people have an impact on the content of the sustainability report, partly through their actions, behaviour and commitment, time aspects also help companies to describe and measure how they have performed over time. Conclusion: The study shows that clear rules, routines and sufficient resources help companies to create a sustainability report of good quality and extent. People's actions, commitment and time aspects prove to be decisive for how the sustainability report is designed.

Where does my individual responsibility for the environment start and end? Should I be responsible for environmental stress in India only because my shoes were produced there, or for climate change that endangers species in Antarctica, or rising sea levels on Pacific islands which just might have been caused by my driving? What do I need to do if I think it is my responsibility? And how do I decide which is a better alternative from an environmental point of view? Who should I trust when deciding on what action to take, and what opportunities do I need for acting?This multidisciplinary thesis takes the politicization of everyday household activities due to environmental consequences, and individualization of responsibility, as its starting points. These points make it increasingly important to understand what responsibility individuals experience, and how they act in accordance with these perceptions. The present thesis is a qualitative study with 28 Swedish households that concern how the householders express responsibility for the environment through their everyday activities, partly by claiming to be “environmentally conscious”, and how they attempt to exert political influence. The study contributes to the discussion on the wide field of sustainable development and environmental politics. It deals specifically with the ways four Swedish municipalities (Gothenburg, Huddinge, Piteå and Växjö) attempt to influence what the householders do in the private sphere when it comes to implementing sustainable development, and what opportunities and they supply, and what expectations they have on householders. The study thereby discusses the possibility to interfere in the perceived private sphere, and different ways to participate politically. / Sustainable households: activities, research, policies