Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den sociala barnavårdens socialsekreterare hanterar mognadsbedömningarnas komplexitet, mer specifikt hur de resonerar gällande eventuella skillnader som beaktas mellan barn i bedömningarna av olika barns mognad. Vidare syftade studien till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring deras tolkningsföreträde över barns mognad respektive barns rätt att komma till tals i barnavårdsutredningar. Studien tar avstamp i kritiska barndomsstudier som teoretiskt ramverk och baserar sig empiriskt på sju intervjuer med socialsekreterare. Våra fynd visar att även om socialsekreterarna talar om alla barn som unika individer framhävs ”det talbara” och ”det sårbara” barnet som avgörande olikheter när olika bedömningar förs på tal. Respondenterna diskuterar ett ”starkt barnperspektiv” och samtidigt hur mandatet över att bestämma barns mognad kan vara “läskigt” och “farligt” då mognadsbedömningen har stor inverkan på barns liv. Resultatet av vår studievisar att det är komplicerat att göra mognadsbedömningar eftersom det inte finns tydliga riktlinjer om hur de ska genomföras. / The aim of this study was to examine how child welfare social workers handle the complexity of maturity assessments, and more precisely how they reason concerning the potentialdifferences between children that they take into account in such assessments. Furthermore, the aim was to examine how social workers reason concerning their interpretation primacy over children’s maturity versus the right of the children to have their say in child welfare investigations. The study uses critical childhood studies as a theoretical framework. Empirically, it is based on seven semi-structured interviews with social workers. Our findings indicate that although social workers address all children as unique individuals, they still foreground differences related to “talkable” or “vulnerable” children as essential in assessments. The respondents discuss a “strong child perspective” and simultaneously how their mandate in maturity assessments is “scary” and even “dangerous” because maturity assessments have a great impact on children’s lives. The outcome of our study revealed that itis complex to carry out maturity evaluations on children as there are no comprehensible recommendations on how it should be carried out.