Syftet med denna studie var att undersöka hur den sociala barnavårdens socialsekreterare hanterar mognadsbedömningarnas komplexitet, mer specifikt hur de resonerar gällande eventuella skillnader som beaktas mellan barn i bedömningarna av olika barns mognad. Vidare syftade studien till att undersöka hur socialsekreterare resonerar kring deras tolkningsföreträde över barns mognad respektive barns rätt att komma till tals i barnavårdsutredningar. Studien tar avstamp i kritiska barndomsstudier som teoretiskt ramverk och baserar sig empiriskt på sju intervjuer med socialsekreterare. Våra fynd visar att även om socialsekreterarna talar om alla barn som unika individer framhävs ”det talbara” och ”det sårbara” barnet som avgörande olikheter när olika bedömningar förs på tal. Respondenterna diskuterar ett ”starkt barnperspektiv” och samtidigt hur mandatet över att bestämma barns mognad kan vara “läskigt” och “farligt” då mognadsbedömningen har stor inverkan på barns liv. Resultatet av vår studievisar att det är komplicerat att göra mognadsbedömningar eftersom det inte finns tydliga riktlinjer om hur de ska genomföras. / The aim of this study was to examine how child welfare social workers handle the complexity of maturity assessments, and more precisely how they reason concerning the potentialdifferences between children that they take into account in such assessments. Furthermore, the aim was to examine how social workers reason concerning their interpretation primacy over children’s maturity versus the right of the children to have their say in child welfare investigations. The study uses critical childhood studies as a theoretical framework. Empirically, it is based on seven semi-structured interviews with social workers. Our findings indicate that although social workers address all children as unique individuals, they still foreground differences related to “talkable” or “vulnerable” children as essential in assessments. The respondents discuss a “strong child perspective” and simultaneously how their mandate in maturity assessments is “scary” and even “dangerous” because maturity assessments have a great impact on children’s lives. The outcome of our study revealed that itis complex to carry out maturity evaluations on children as there are no comprehensible recommendations on how it should be carried out.