The education system in Sweden is progressing towards integrated schools with inclusive education, one school for all, but there are still classes and schools separated from the rest. The aim of this study was to examine the learning environment for children with language disorder in different type of school organizations - an inclusive school for all children, regardless of functional ability, and an adapted language school for children diagnosed with general language disorder.   Several methods were used in triangulation. Four observations were made, two in one class in each school, and four interviews were held with one special education teacher, one speech therapist and two class teachers. Regulatory documents of local development were analyzed as well. The data was structured under the themes of organization of learning environment, work and responsibility and also adaptation and support.   In conclusion, the study shows that the children in the language school were separated from ONE school for all, but were part of an inclusive learning environment. The children in the inclusive school, however, were integrated but not yet fully part of an inclusive environment, although their school is making progress in that direction.

No description available.

Detta är ett examensarbete för Ängelholms Kommuns Handikappomsorg i form av studier kring och utveckling av en webbsida där personer med ett handikapp, t.ex. utvecklingsstörning och aspergers syndrom, kan söka jobb. Denna forskning ska bidra till den framtida forskningen och hur man anpassar webben för dessa personer.

Syftet med studien är att beskriva F-3 lärares uppfattningar om inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Studien syftar även till att beskriva lärares erfarenheter av framgångsfaktorer och hinder i att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Den metod som används i studien är induktiv tematisk metod. Sex F-3 lärare har intervjuats, intervjuerna kan beskrivas som kvalitativa och halvstrukturerade.  I denna studie framkommer det att lärare har olika uppfattningar av inkludering och tillgänglig pedagogisk miljö. Lärare beskriver att en framgångsfaktor är olika typer av anpassningar och strategier på individnivå och gruppnivå. Framgångsfaktorerna gynnar inkludering och när det fungerar väl för eleven tyder det på att inkluderingen fungerade. Trots detta framkommer det att lärare upplever svårigheter, vilket kan ses som dilemman, med att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö.  Slutsatsen i min studie är att lärare står inför utmaningar i att skapa en tillgänglig pedagogisk miljö. Trots framgångsfaktorer som de nämner så har de inte rätt förutsättningar för att skapa en inkluderande och tillgänglig pedagogisk miljö. Brist på resurser och tid ses bland annat av lärare som ett hinder. När lärare behöver hjälp av specialpedagog/speciallärare får de inte alltid det. Lärares kunskaper i att bemöta elevers olikheter kan tolkas som bristfällig.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare upplever att arbeta enligt modellen Universal Design for Learning och hur det blir synligt i deras klassrum. Vi vill utforska vilka förtjänster och fallgropar lärarna kan se med UDL som modell för en tillgängliggörande lärmiljö som gynnar elever med olika förutsättningar, däribland elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien nämns också hur arbetet med UDL påverkar tankesättet för lärare och på vilket sätt deras arbete förändrats i och med UDL. Studien är en kvalitativ undersökning. Den utgår ifrån sex intervjuer med erfarna lärare som associeras och arbetar med metoden UDL för tillgängliggörande av lärmiljö i sitt arbete. Resultatet visar att alla de lärare som deltagit i undersökningen över lag anser att UDL är en fungerande väg till tillgänglig lärmiljö. Lärarna menar att ramverket i UDL uppmanar till engagemang, tydliga målbilder, strukturer, olika representationsformer och ett elevanpassat uttrycksätt och att detta gynnar elever med olika förutsättningar och bakgrund. Studien kan påvisa att lärarna upplever många förtjänster med modellen men också mer utmanande punkter som man behöver vara medveten om och arbeta kring. En av dessa utmanande punkter är formen för lästräning med elever i läs- och skrivsvårigheter. Studiens resultat analyseras och diskuteras med basen i ett relationellt perspektiv samt med utgångspunkt i tidigare forskning om inkluderande lärmiljöer och UDL.

Utbildning är både en demokratisk och ekonomisk rättighet som påverkar hela livet, även efter avslutad skolgång. En stor andel elever med funktionsnedsättning väljer att studera på gymnasiet men långt färre utbildar sig på eftergymnasial nivå. Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser i undervisningsprocessen och i alla lärmiljöer. Syftet med studien är att klargöra hur gymnasieelever med dyslexi upplever hela undervisningsprocessen. Metoden är en fenomenologisk intervjustudie där åtta gymnasieelever på två stora gymnasieskolor i två olika kommuner intervjuats. Resultatet visar att informanterna upplever att undervisningsprocessen inte tar hänsyn till deras behov och förutsättningar förutom gällande anpassningar av digitala hjälpmedel, längre provtid och hänsyn till stavning. Utöver det visar resultatet att informanterna upplever att de är en i mängden, får ta eget ansvar och ta hjälp av andra (kompisar, mamma, specialpedagog) i undervisningsprocessen. Slutsatser vi kan dra utifrån resultatet är att hela undervisningsprocessen inte anpassas utifrån informanternas behov och förutsättningar. Informanterna får inte en likvärdig utbildning och skolan behöver bli bättre på att möta och anpassa för elever med dyslexi i undervisningsprocessen.

Dagens skola ska vara en skola för alla och kännetecknas av tillgängliga lärmiljöer. Om en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen ska skolan i första skede erbjuda stödinsatser i form av extra anpassningar inom undervisningens ram. Detta arbete med extra anpassningar har visat sig brista på många skolor. Syftet med den här studien är att undersöka några lärares uppfattningar om extra anpassningar och utformandet av tillgängliga lärmiljöer. Som teoretiskt ramverk användes Response To Intervention. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och i den användes fokusgrupper som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att det råder en viss osäkerhet bland lärare kring vad extra anpassningar är och vad begreppet tillgängliga lärmiljöer innebär. Lärarna har en positiv syn på inkludering och anser att skolan ska vara till för alla. Det framkom att det finns brister i skolors arbete med extra anpassningar, att lärare förknippar tillgänglig lärmiljö med klassrummets miljö och att lärare känner att de saknar kunskap. De efterfrågar därför fortbildning för att möta elever i behov av stödinsatser. Det efterfrågades mer stöd från specialpedagoger i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer där elever ges extra anpassningar utifrån behov och förutsättningar.

Syftet med studien var att undersöka och analysera på vilket sätt lärarna gör den pedagogiska, fysiska och sociala miljön tillgänglig för elever med lätta eller medelsvåra syn- eller hörselnedsättningar i grundsärskolan. Det var betydelsefullt att undersöka dels utifrån att det går många elever med flera funktionsnedsättningar, varav syn- och hörselnedsättningar är vanliga, i grundsärskolan men det finns det lite forskat runt de här elevgrupperna. Dels var det också betydelsefullt att undersöka närmare utifrån att tidigare undersökningar har visat på att skolan glömmer bort att tillrättalägga miljö och metodik för de här elevgrupperna, trots att syn- eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning kan ge stora konsekvenser. Den här studien är kvalitativ och de metoder som genomförts i studien för att på bästa sätt generera data är observationer och intervjuer. Det har genomförts tio observationer i klassrumsmiljö samt tio intervjuer med lärare som arbetar i grundsärskolan. Resultatet i studien visar på att det finns en viss osäkerhet hos lärarna över vilka av eleverna som har en syn- eller hörselnedsättning i klassen. Resultatet visar också på att lärarna gör vissa anpassningar för att den pedagogiska, fysiska och sociala miljön ska bli mer tillgänglig för de här elevgrupperna men att de till största delen gör det utifrån att eleverna har andra funktionsnedsättningar. Det fanns inte någon signifikant skillnad i undervisning eller miljö om det gick elever med syn - eller hörselnedsättning i klassen eller inte.

Tidigare forskning visar på att lärare anser att variation av lärmiljöer skapar en större förståelse för naturvetenskapliga fenomen hos eleverna. Forskning visar även att lärmiljöer utomhus skapar en mer tillgänglig och delaktig undervisning. Syftet med denna studie var undersöka hur lärare skapar en tillgänglig lärmiljö i NO som eleverna kan vara delaktig i. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i årskurserna F-3 som undervisar i de naturorienterande ämnena. Resultatet visar att lärarens intresse för att undervisa utomhus har stor betydelse för lärarens val av lärmiljö i naturvetenskapsundervisningen. Flera lärare i studien anser att en tillgänglig undervisning skapas enklast i klassrummet beroende på individuella anpassningar som anses leda till delaktighet. Dock skiljer detta resultat sig från andra lärare i studien som anser att lärmiljön är en bidragande faktor till en tillgänglig undervisning. Samtliga lärare i studien ansåg att lärmiljöer utomhus ger eleverna en större förståelse för naturvetenskapliga fenomen när de får uppleva dem i sin naturliga miljö. Slutsatsen blir att lärare anser att de är bra att med varierande lärmiljöer för att eleverna får en djupare förståelse för naturvetenskapliga fenomen, men om de använder sig av varierande lärmiljöer beror på lärarens intresse för att undervisa utomhus.

Sammanfattning/Abstract Nilsson, Jessica (2022). ”Skrivkramp” En studie kring arbetssätt som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Studien ämnar belysa några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet. Målet är att undersökningen ska bidra till ökad kunskap gällande eventuella specialpedagogiska implikationer inom ämnesområdet. Den tidigare forskningen lyfter aspekter och metoder som påverkar skrivutvecklingen hos elever som befinner sig i språklig sårbarhet. Genom min egen studie vill jag bidra till ett ökat kunskapsbidrag. Förhoppningsvis kan kunskapsbidraget vara av intresse inte bara för speciallärare och specialpedagoger utan för alla professioner som syftar till att främja skrivutvecklingen hos elever.    Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka några pedagogers uppfattningar om vilka undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet samt hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i de skriftspråkliga aktiviteterna. Frågeställningarna i den här studien är:   ·       Vilka undervisningsmetoder uppfattar pedagogerna gynnar skrivutvecklingen för elever i språklig sårbarhet?   ·       Hur skapas enligt samma pedagoger en tillgänglig lärmiljö så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter?   Teori   Teoribildningen som används i studien är den sociokulturella teorin, som nyttjas för att analysera och förstå det undersökta materialet. Den sociokulturella teorin bottnar i Vygotskijs (1978) tankar kring utveckling och lärande. Enligt Vygotskij (1978) sker lärande i samspel med andra och språket är grundläggande för all utveckling.   Metod   För att fullgöra studiens syfte används en kvalitativ metodansats. Valet av en kvalitativ metodansats baseras på att studien syftar på att undersöka pedagogernas uppfattningar och ståndpunkter kring undervisningsmetoder och lärmiljöer som gynnar elever i språklig sårbarhet. Intervjuerna är semistrukturerade, vilket passar bra i den här undersökningen,  eftersom det erbjuder informanterna en större frihet att utforma svaren.   Resultat   Vid analysen av materialet som samlats in framkommer fem huvudteman:  språklig sårbarhet, undervisningsmetoder som främjar skrivutvecklingen, särskilt stöd, motivation och framgångsfaktorer för skrivutveckling. Studiens resultat visar att de undervisningsmetoder som gynnar skriftspråksutvecklingen för elever i språklig sårbarhet är strukturerade undervisningsmetoder såsom genrepedagogik och SRSD metoden. Studiens resultat visar även att för att skapa en tillgänglig lärmiljö, så att elever i språklig sårbarhet inkluderas i undervisningsgruppens skriftspråkliga aktiviteter, behöver pedagogerna ha ett relationellt perspektiv på undervisningen där eleverna lär i samspel med andra.    Specialpedagogiska implikationer   De specialpedagogiska implikationerna av studiens resultat är, på organisationsnivå, att det är av högsta vikt att få till en gemensam syn kring hur man arbetar med skrivundervisningen på skolan. För att få kännedom om vilka förutsättningar och behov som finns för att utifrån de kunskaperna skapa en tillgänglig lärmiljö, på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individuellnivå, behöver pedagogerna screena eleverna. Utifrån resultaten görs sedan en noggrann analys som därefter följs upp och utvärderas. Den specialpedagogiska implikationen som också framkom är att metoder som bygger på ett relationellt perspektiv samt undervisning som bygger på strategibaserad undervisning är framgångsrik. Enskild undervisning är endast aktuell vid de tillfällen då eleven är i behov av mer ingripande stöd som inte är genomförbart inom klassens ram.