Skollagen är tydlig i sitt budskap, att det inte ska spela någon roll om du har en dokumenterad diagnos eller inte, som elev har du rätt att få extra anpassning eller särskilt stöd så att du når kunskapskraven i skolan. Studien syftar till att ta reda på hur skolmiljön är utformad på två skolor för att vara en tillgänglig lärmiljö för alla elever, vidare syftar studien till att ta reda på hur ansvaret för att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd är fördelat. Syftet kan konkretiseras i följande frågeställningar:Hur arbetar respektive skola för att vara tillgänglig för alla elever? Hur är ansvaret fördelat på de två skolorna rörande att kartlägga behovet av extra anpassningar och särskilt stöd? Metoddvalet i denna studie är kvalitativ, semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex personer med tre olika professioner. Frågorna är tolkade och analyserade med utgångspunkt inom fenomenologin.      Skolorna i denna studie har olika arbetssätt för att vara en tillgänglig lärmiljö och i denna studie finns inget svar på vilket arbetssätt som är det bästa. Däremot kan man se att struktur i alla led skola- grupp och individ är gynnsamt för eleverna.       Enligt de intervjuade i denna studie skulle skolorna förändrats väldigt mycket, om de skulle få möjlighet att förändra skolorna utifrån miljö, grupper och arbetssätt. Specialpedagogens roll är inte självklar ur ett tillgänglighetsperspektiv, inte heller ur ett inkluderingsperspektiv,. Tydliga roller samt tydliga visioner för hur den tillgängliga lärmiljön ska fungera måste finnas, för att alla ska förstå innebörden och vinningen med det.

Sammanfattning/Abstract Forskning visar att ungdomar med ADHD har signifikant sämre motivation i skolan än elever som inte har diagnosen. Många elever lämnar grundskolan varje år med ett starkt skolmotstånd, låga meritvärden och ett dåligt självförtroende. Skolverkets granskningar visar på bristande stödinsatser för elever med ADHD ute på skolorna. Både den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön behöver utvecklas. Syftet med studien har därför varit att studera vad elever med ADHD har för upplevelser och tankar om vad som bidrar till både bristande motivation och till motivation, så att vi som arbetar i skolan ska få större kunskap och förståelse för vad dessa elever kan behöva. Fallstudien som metod har använts och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 8 elever i åk 3-6 i Sverige. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys använts. Resultatet presenteras under 7 övergripande teman som på olika sätt sammanfattar det som påverkar elevernas motivation positivt och negativt. Eleverna blir t.ex. påverkade av hur intressanta och roliga uppgifterna är och vilken nytta de ser med dem. Även svårighetsgraden påverkar dem. De vill t.ex. kunna lyckas med sina uppgifter, läxor och prov. Olika personer som t.ex. elever och lärare har stor inverkan på motivationen, liksom elevernas egna mående. Eleverna har olika former av stödinsatser som både ges individuellt och i den ordinarie lärmiljön. Alla stödinsatser uppskattas, och särskilt insatser som bidrar till ett bättre fokus och en tydligare skoldag.

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om hur samverkan mellan fritidshem och skola skett och förändrats över tid med utgångspunkt från mötet mellan fritidspedagogprofessionen och lärarprofessionen. En viktig grund för detta intresse är vad samverkan mellan dessa professioner kan betyda för att förverkliga ”en skola för alla”. Har denna samverkan påverkat fritidspedagogers och lärares yrkesroller samt hur de upplever detta varit av betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Tidigare forskning visar att samverkan mellan de två olika kulturerna, fritidshemmet och skolan, har förändrats mycket under de senaste decennierna. Undersökningen i denna uppsats har sin grund i förhållandevis fria samtal med inspiration av livsberättelser som metod. Informanterna fick möjlighet att, delvis i dialog med varandra, skapa sina berättelser utifrån sina egna minnen. Informanternas historia bekräftas av tidigare forskning som pekar på stora förändringar gällande bland annat engagemang, handlingsfrihet, ledningsstöd och organisatoriska förutsättningar. Denna studie stödjer bilden av att försämringar har ägt rum framför allt under de senaste åren. Studiens teoretiska ansats bygger bland annat på specialpedagogiskt perspektiv samt en samverkansmodell (Granström, 2003). Det är en modell för samverkan med tre olika varianter av lagarbete. Granström (2003) menar att skolans yrkeskategorier har flera gemensamma drag men att det också finns betydande skillnader. Nyckelord: samverkan, fritidshem, skola, specialpedagogik, tillgänglig lärmiljö, inkludering

Wetterdal, M. (2017). Rum för lärande - en systematisk litteraturstudie om tillgänglig fysisk lärmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Följande uppsats behandlar tillgänglig fysisk lärmiljö för elever i ett behov av särskilt stöd som härrör från en funktionsnedsättning inom NPF- spektret med fokus på grav språkstörning.Förväntat kunskapsbidragDet förväntade kunskapsbidraget handlar om hur skolan genom ett proaktivt arbete kan möta varje elev med en tillgänglig lärmiljö. Litteraturstudien kommer därför att ge analyser om hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga, kan förhindra att vissa svårigheter blir ett hinder för lärande och på så sätt skapa möjlighet för eleven att lyckas i klassrummet. Detta kommer i förlängningen stärka kunskapsbanken för specialläraren med inriktning grav språkstörnings yrkesprofession och skapa ett underlag för vidare forskning.SyfteAtt kartlägga och systematiskt beskriva aktuell vetenskaplig forskning kring den fysiska lärmiljön för elever som har språkstörning samt även att finna mönster som kan visa på hur den svenska skolan genom att förutse och förebygga hinder för lärande i den fysiska lärmiljön i klassrummet kan skapa förutsättningar för elever att lyckas i lärandet. TeoriUppsatsen utgår från ett sociokulturellt och interaktionistiskt perspektiv på lärande. Ur dessa perspektiv sker lärande i samspel med andra människor och är ett resultat av interaktion i vår fysiska, sociala och kulturella miljö. Båda perspektiven utgår från att individen är såväl en biologisk såsom en social varelse och ställer därför krav på den fysiska klassrumsmiljön. Avgörande är att den fysiska miljö som lärare och elev vistas i antingen kan motverka eller underlätta denna process.MetodUppsatsen är en systematisk litteraturstudie med avsikt att genom vetenskaplig forskning, presenterad under en period av tio år, identifiera och sammanställa riktlinjer för en tillgänglig fysisk lärmiljö i klassrummet för elever med språkstörning.  Resultat Studiens resultat har sin grund i tio vetenskapliga artiklar och visar att de åtgärder som kan genomföras som anpassningar i den fysiska lärmiljön kan skilja sig mycket åt, ibland vara diametralt motsatta, beroende på individuella perceptuella behov. Resultatet visar även hur det för individer i behov av särskilt stöd är särskilt viktigt, och ibland helt avgörande, att anpassningar genomförs i lärmiljön och att särskild hänsyn tas till individuella behov. ImplikationerEn ökad medvetenhet och kunskap om vikten av en god fysisk lärmiljö hos alla som arbetar i och med skolan har specialpedagogiska implikationer på flera nivåer. Kunskap om hur rummets design och inredning påverkar koncentration, välbefinnande och lärande hos eleverna öppnar möjligheter att arbeta proaktivt och att möta varje elev med en lärmiljö som ger ökade förutsättningar att lyckas i skolan. Kunskap om hur en ändamålsenlig fysisk lärmiljö bör organiseras är väsentlig i planering och prioritering av såväl skolbyggnadens utformning som den enskilda lektionen. Detta ger förutsättningar att ta beslut som gynnar så många som möjligt men samtidigt har varje enskild individs behov i beaktande.

Sammanfattning/Abstract Problemområde Elever med språkstörning har samma rätt som andra elever att få undervisning som är så pass tillgänglig att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Denna skrivelse i skollagen (Svensk författningssamling, 2010:800) kräver att personal i skolan uppmärksammar enskilda elevers förutsättningar och skapar en anpassad lärmiljö. Det finns nutida forskning om språkutvecklande undervisning som pekar på specifika framgångsfaktorer som gynnar elevernas språkutveckling (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer, & Lindsay, 2012). Vi frågar oss om dessa faktorer finns med bland de anpassningar som specialskolan genomför för att tillgängliggöra och utveckla språket och därmed ge eleverna så goda chanser som möjligt att utvecklas. Syfte Syftet med denna studie är att belysa lärmiljön kring elever med språkstörning och på så vis ge en bild av i vilken utsträckning undervisningen på en specialskola för elever med språkstörning svarar upp mot nutida forskning om framgångsfaktorer för språkutveckling. Vidare syftar studien till att utforska speciallärarens roll och ge förslag på proaktiva tankar samt handlingar med syfte att säkerställa en språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund. Frågeställningar 1. Hur arbetar pedagogerna i klassrummet med den språkutvecklande undervisningen för elever med språkstörning? 2. Vilka hinder och möjligheter ser pedagogerna för det språkutvecklande arbetet på en specialskola för elever med språkstörning? 3. Hur kan det säkerställas att eleverna på specialskolan får språkutvecklande undervisning på vetenskaplig grund? Teoretisk ram Vår teoretiska utgångspunkt i den här studien är det sociokulturella och relationella perspektivet på lärande. 4 Metod Studien är en empirisk undersökning med en kvalitativ forskningsansats. Vi har inslag av aktionsforskning utifrån vårt syfte att bidra till utvecklingsarbetet i den studerade verksamheten. I den kvalitativa analysen har vi utgått från och blivit inspirerade av forskningsmetoden grundad teori. Vi har samlat in data genom att använda ett observationsverktyg samt genomföra enskilda samtalsintervjuer och en gruppintervju. Resultat och analys Utifrån observationer av språkutvecklande faktorer visar resultatet att det på skolan finns styrkor och svagheter i dimensionerna språkinlärningsmijlö, språkinlärningsmöjligheter och språkinlärningsinteraktioner. Vidare pekar studien ut fyra faktorer för språkutveckling där hinder och möjligheter identifierats. Av resultatet framgår att det idag till viss del bedrivs språkutvecklande arbete i verksamheten och att det finns ett behov av ett mer strukturerat arbetssätt kring språkutvecklande undervisning. Slutsats Sammantaget framgick av de hinder och möjligheter som pedagogerna lyfte fram kring de fyra språkutvecklande faktorerna att det behövs en utveckling mot en samsyn för hur det språkutvecklande arbetet på skolan borde etableras. Detta skulle kunna ske genom att det kollegiala arbetet får ta mer plats och att det språkutvecklande arbetet skrivs fram redan i planeringsstadiet. Vidare kan det vara nödvändigt med en eller flera nyckelpersoner som har översikt, driver och upprätthåller det språkutvecklande arbetet, exempelvis genom att en språkpolicy etableras i verksamheten.

Dagens skolsystem ser elevers olikheter som en tillgång ochundervisningen ska anpassas efter elevernas behov. En inkluderande undervisning är således aktuell. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur lågstadielärare arbetar inkluderande under skönlitterär högläsning i svenskämnet. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har därefter reducerats och tematiserats. Resultatet har analyserats i relation till litteratur och tidigare forskning samt de teoretiska utgångspunkterna; det sociokulturella perspektivet på lärande, scaffolding, relationellt perspektiv på svårigheter samt en modell om främjande, förebyggande och åtgärdande strategier. Resultatet visadeatt lärarna främst arbetar med främjande och förebyggande strategier på gruppnivå i form av att tillgängliggöra lärmiljön och genom extra anpassningar. Studiens slutsats är att ju mer grundläggande förberedande arbete som görs, främjande och förebyggande arbete, desto mindre åtgärdande strategier i form av särskilt individuellt stöd behövs.

Förväntat kunskapsbidrag är att genom förskollärarnas utsagor bidra med kunskap som är betydelsefull för att främja detspråkutvecklande arbetet i förskolan, med fokus på barn i språklig sårbarhet i stora barngrupper. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för förskollärarnas perspektiv på barn i språklig sårbarhet samt deras uppfattningar kring arbetet med barn i språklig sårbarhet i stora barngrupper. ● Hur tolkar förskollärare begreppet språklig sårbarhet? ● Hur uppfattar förskollärare att de tillgodoser behovet för barn i språklig sårbarhet i stora barngrupper? ● Vilket stöd önskar förskollärare av specialpedagog för att främja det språkutvecklande arbetet? Den teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i sociokulturell teori för att lättare kunna förstå, analysera och tolka den insamlade empirin. Även de specialpedagogiska perspektiven, dilemmaperspektivet, det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet har använts som hjälp för att tolka.  För att få svar på studiens syfte har fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts. Fem förskollärare med erfarenhet av arbete i stora barngrupper från olika verksamheter intervjuades. Empirin transkriberades och resultatet analyserades med inspiration av en fenomenografisk analysmodell (Fejes & Thornberg, 2015). Resultatet visar att förskollärarna tolkar begreppet språklig sårbarhet på ett snarlikt sätt och beskriver alla en önskan om mer handledning och specialpedagogiskt stöd. Detta för att kunna främja det språkutvecklande arbetet och möta samt utmana alla behov i den stora barngruppen. Den stora barngruppen ses som en utmaning för det språkutvecklande arbetet och förskollärarna arbetar därför på olika sätt med att framförallt dela in barngruppen i mindre grupper för att främja arbetet. Högläsning och visuellt stöd används som språkutvecklande arbetssätt på samtliga förskolor. I resultatet blir det tydligt att specialpedagogen framför allt behöver tillföra ett relationellt perspektiv på lärande och på så sätt berika kunskaper kring inkludering, som får förskollärarna att i stället börja fundera över hur de kan anpassa miljöerna för att främja det språkutvecklande arbetet och möta varje barns behov.

Sammanfattning/Abstract Carreira Jönsson, Susanna och Karlsson, Sofia (2023). Förskolans möjligheter vid språklig sårbarhet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Syftet är att bidra med kunskap om betydelsefulla insikter och insatser i förskolan som främjar språkutveckling med fokus på barn i språklig sårbarhet. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad några specialpedagoger och förskollärare uppfattar som centralt i det språkutvecklande arbetet i förskolans kontext i relation till barn i språklig sårbarhet. Mot bakgrund av syftet formuleras följande forskningsfrågor.• Vad i det språkutvecklande arbetet beskriver lärarna stödjer barn i språklig sårbarhet i förskolans undervisning?• Vad förstår lärarna som hinder och möjligheter i det språkutvecklande arbetet för barn i språklig sårbarhet på individ-, grupp-, och organisationsnivå? Teori Studien tar avstamp i sociokulturell teori, systemteori och utvecklingsekologisk teori.Perspektiven är viktiga att förhålla sig till för att utgå från barns språkliga förmåga i kombination med dess kontext och för att nå en progression och ett hållbart lärande. De perspektiven är också utgångspunkt i analysarbetet. Metod Studien är skriven utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att besvara syftet. Tre förskollärare och tre specialpedagoger verksamma på olika orter intervjuades. Empirin transkriberades och resultatet analyserades utifrån en fenomenografisk analysmodell (Fejes &Thornberg, 2018). Resultat Resultatet visar att lärarna har varierade förståelser av språklig sårbarhet men alla beskriver liknade stödjande insatser. De som är centrala är lärares kunskaper om språkutveckling och hur de själva fungerar som språkliga förebilder för barnen i förskolans olika aktiviteter. De menar också att hur pedagogerna interagerar har stor påverkan på språkutvecklingen där kompletterande stödstrukturer som TAKK och bildstöd nämns som viktiga att använda pågruppnivå. En annan viktig språkutvecklande insats är att miljön är föränderlig och utgår från barnens intresse. Högläsning menar lärarna har stor inverkan på språkutvecklingen och de anser att förskolan behöver kompensera ytterligare då läsning hemma tycks ha avtagit. Som sista bidragande faktor nämner de samverkan med alla som är inblandade i barnets språkutvecklingsåsom föräldrar och olika professioner. Som hinder för arbetet lyfter lärarna svårigheter med att öka antalet förskollärare och annan personal med tillräckligt utvecklad svenska. Ett annat äratt skapa små barngrupper vilket rekommenderas, särskilt för barn i språklig sårbarhet, då barngrupperna ofta upplevs som alltför stora. Specialpedagogiska implikationer Resultatet visar på vikten av tidiga insatser och specialpedagogens roll för att understödja verksamheten med ett specialpedagogiskt perspektiv genom exempelvis handledning, observationer, kartläggning, fortbildning och själv vara språklig modell. Det specialpedagogiska perspektivet behövs för att skapa en tillgänglig lärmiljö där språkliga utmaningar identifieras och blir vägledande för att skapa ett hållbart lärande. En specialpedagogisk implikation är att stödja förskolan att alltid ha vissa grundläggande stödstrukturer vilket några i resultatet menar brukar försvinna på gruppnivå när barnet i språklig sårbarhet slutar. Pedagogiska utmaningar förutsätter väl valda didaktiska metoder och en omsorg för att förstå individen men även vilka konsekvenser det kan leda till. En samverkan hos alla lärare utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan bidra till en samsyn och skapa optimala förutsättningar i lärmiljön efter behov. Specialpedagogens kompetens behövs även i samverkan med föräldrar för att öka kunskaperna hos dem runt barnets behov

Sammanfattning/Abstract  Vlahovljak, Nadira (2023). Tillgänglig matematikundervisning för alla. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Det förväntande kunskapsbidraget är att synliggöra huruvida Learning study kan bidra med tillgänglig matematikundervisning för samtliga elever.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om och i så fall på vilket sätt den kollaborativa undervisningsmodellen Learning study kan stödja specialpedagogers och speciallärares förmåga att designa matematikundervisningen, så att innehållet blir tillgängligt för alla elever.   Hur ser implementeringen av modellen Learning study ut i verksamheten? Hur påverkas elevers matematikundervisning när de undervisas utifrån modellen Learning study? Hur kan specialpedagoger och speciallärare planera och analysera matematikundervisningen för att skapa en tillgänglig och inkluderande lärmiljö för samtliga elever?    Teori Studien utgår från systemteori och specialpedagogiska teorier, med fokus på content inclusion. Systemteorin betonar hur allt hänger ihop i ett kretslopp och att det är en hel situation som både är förutsättningen för att ett problem ska uppstå, men också bärare av att en förändring ska komma till stånd. Content inclusion fokuserar på att utveckla ett kontextbaserat lärande och handlar om att identifiera och hjälpa elever som är i svårigheter och som har särskilda behov. Fokus ligger sedan på lektionsinnehållet som lärs ut och att inkludera alla elever genom att göra undervisningen tillgänglig för hela gruppen.    Metod Mitt val av kvalitativ ansats och tematisk analys grundar sig i min avsikt att identifiera, analysera och beskriva teman i ett insamlat datamaterial. Studien innefattar kvalitativa intervjuer av öppen karaktär och respondenterna bestod av två rektorer, fyra specialpedagoger och/eller speciallärare.   Resultat Resultatet visar att man med hjälp av Learning study kan göra undervisningen mer tillgänglig både för elever i och utan matematiksvårigheter och på så sätt öka deras förståelse i ämnet matematik. Den visar dock inte om modellen är tillräcklig för att samtliga elever ska kunna nå godkänt resultat i matematik. Studien visar också att rektorer spelar en viktig roll både i implementeringsfasen och det fortsatta arbetet.  Specialpedagogiska implikationer Eftersom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag ska hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Learning study är en modell som kan ge flera olika verktyg för att en skola ska kunna arbeta utifrån det kompensatoriska uppdraget eftersom den syftar till att studera relationen mellan undervisning och elevers lärande och på så sätt skapa en mer tillgänglig lärmiljö för samtliga elever. Learning study kan med andra ord hjälpa läraren att planera sin lektion utifrån alla elevers behov och förutsättningar.   Nyckelord   Elever i matematiksvårigheter, inkluderande undervisning, Learning study, matematik, samarbete, tillgänglig lärmiljö.

Sammanfattning: Törn, Marie (2024). "Finns det någon kändis med språkstörning?" En kvalitativ intervjustudie om erfarenheter och upplevelser av anpassningar och stödinsatser i gymnasieskolan hos individer med språkstörning. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Studien förväntas bidra med kunskap om skolsituationen för elever med språkstörning i gymnasieskolan. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur individer med språkstörning erfar och upplever gymnasieskolans förmåga att anpassa utbildningen till deras olika förutsättningar. Frågeställningar: Vilka anpassningar och stödinsatser har informanterna erbjudits i gymnasieskolan? Vilka erfarenheter och upplevelser har informanterna av dessa anpassningar och stödinsatser? Teori: Utifrån syfte och frågeställningar har sociokulturellt perspektiv valts som ett övergripande teoretiskt perspektiv. Som ett fördjupande perspektiv valdes kommunikativt relationellt perspektiv (KoRP). Metod: Metodansaten i denna studie är kvalitativ och inspirerad av hermeneutik. Semistrukturerade intervjuer har använts för empiriinsamlingen. Urvalet av informanter var målstyrt. Ett bekvämlighets- och snöbollsurval har använts. Sex informanter intervjuades. Analysmetoden har varit tematisk analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna erbjudits olika anpassningar och stödinsatser. De vanligaste är mer tid och alternativa redovisningsformer. Andra erbjudna anpassningar och stödinsatser har varit alternativa lärverktyg och hjälpmedel av olika slag. Gemensamt för erbjudna anpassningar och stödinsatser är att skolorna förefaller ha erbjudit dessa utan någon egentlig systematik, förutom i en specialklass. Resultatet visar vidare på vikten av att elever blir bemötta med respekt och förståelse. Flera olika personalkategorier beskrivs som betydelsefulla. Resultatet visar även att kunskaper om språkstörning brister i gymnasieskolan och att det påverkar vilka anpassningar och stödinsatser som erbjudits. Specialpedagogiska implikationer: Studien visar bl.a. att kunskapen om språkstörning och lämpliga anpassningar och stödinsatser varit begränsad. Speciallärare med specialisering grav språkstörning spelar en viktig roll t.ex. gällande kunskapsspridning. Då en språkstörning påverkar flera olika aspekter av en individs liv är det viktigt att det tas ett helhetsgrepp på skolsituationen. Gymnasieskolan behöver säkerställa att elevers eventuella stödbehov kartläggs och utreds samt att åtgärder vidtas. Ett första steg är att se till att överlämningen mellan skolenheter fungerar i enlighet med lagstiftningen. Stödstrukturer behöver också omfatta såväl lärande som delaktighet i den sociala gemenskapen. Skolor behöver vidare ta ett större ansvar för att elevers behov synliggörs och kommuniceras till berörda lärare. Även här kan specialläraren vara behjälplig. Elever bör inte lämnas ensamma med ansvaret att informera berörd skolpersonal om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser om de inte själva önskar det.