I takt med att samhället utvecklas skapas nya möjligheter vad gäller utbildningsformer. Detta arbete syftar till att ur ett specialpedagogiskt perspektiv analysera och problematisera nätbaserad utbildning. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där fokus var på att identifiera faktorer kopplade till inkludering samt hur den digitala miljön kan förstås i förhållande till andra miljöer inom tillgänglig lärmiljö. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar inkludering både på organisations-, grupp- och individnivå samt att den digitala miljön kan förstås på flertalet olika sätt i förhållande till de andra miljöerna.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisande lärare i år 3-6 upplever sitt arbete med att tillämpa individanpassningar för att göra lärandemiljöer tillgängliga och inkluderande för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att beskriva vilka anpassningar lärarna gör och vilken betydelse dessa anpassningar har för lärandets tillgänglighet, samt att beskriva lärares upplevelser av tillgängliga lärmiljöer och inkludering.   Metoden som använts i studien är en induktiv fenomenologisk metod. Sju lärare har intervjuats och intervjuerna ska betraktas som kvalitativa och semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats och detta resulterade i följande kategorier; resurs, teknik, individ, grupp och dilemma. Slutsatser som dras utifrån resultaten och som är möjliga att generalisera är följande. Resurs ses av lärarna som en anpassning i form av en extra pedagog i klassrummet. Resursen möjliggör individanpassad undervisning som innebär inkludering i en tillgänglig lärandemiljö för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessa anpassningar anses av lärarna vara en förutsättning för att eleverna ska nå skolans kunskapsmål. Teknik handlar om kompensatoriska hjälpmedel som gör lärandemiljön tillgänglig för elever i läs- och skrivsvårigheter. Individ handlar om differentierad undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Eleverna upplevs ofta ha svårigheter som relateras till minne, uppmärksamhet, koncentration och motivation. Grupp handlar om att utveckla sociala relationer vilket bidrar till ett gott klassrumsklimat. I ett tillåtande klimat upplever lärarna att det är lätt att arbeta inkluderande. Individanpassning som innebär lärande genom växelvis samspel i grupp gynnar särskilt elever i läs- och skrivsvårigheter. Dilemma beskrivs som motsättningar som lärarna ställs inför i sin vardag då det gäller att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och vitt skilda behov av anpassninga. Lärarna upplever att styrdokumenten är oklara vad det gäller extra anpassningar, tillgängliga lärandemiljöer och inkludering.

No description available.

Denna studie handlar om en för många okänd diagnos vid namn Developmental CoordinationDisorder (DCD) eller i svenska uttryckt motorisk koordinationsstörning. Syftet är att undersökakunskapsläget kring DCD bland lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger samt beskriva arbetetför att skapa en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa för dessa elever. Den teoretiskautgångspunkten bottnar i den humanekologiska teoribildningen och närmare bestämt i en modell vidnamn M.A.T.C.H vilken utformats för att i skolan kunna bedriva ett främjande arbete för elever medDCD. M.A.T.C.H fungerar även som ett analysverktyg i tolkningen av empirin. Studien är avkvantitativ och kvalitativ karaktär och metoden som användes för datainsamling är enkät. Enkätenbesvarades av 56 lärare i idrott och hälsa och 60 specialpedagoger. Resultaten visar att knappt hälftenav respondenterna har hört talas om DCD och att 25 % eller färre anser att de har kunskap kring hurDCD påverkar ett barns motorik. Gällande kunskap kring hur undervisningen kan anpassas efter elevermed DCD anser knappt hälften av lärarna och färre än 10 % av specialpedagogerna att de har detta.Vidare visar studien att de flesta lärare gör anpassningar för dessa elever och att dessa framförallthandlar om nivåanpassningar. Gällande specialpedagogernas delaktighet i anpassningarna uppger färreän hälften att de bidragit i detta arbete. Resultatet visar också att färre än hälften av lärarna väljer attkontakta en specialpedagog för handledning i arbetet. Orsakerna till varför många inte gör detförklarar de med att specialpedagogerna ofta har brist på kunskap och tid. Knappt hälften avspecialpedagogerna uppger att de ger handledning till lärarna och beskriver bland annat att det krävsbättre organisatoriska förutsättningar. I resultatdiskussionen förs ett resonemang kring hur ökadkunskap och samverkan kan bidra till att utveckla arbetet för att möta elever med DCD. Slutsatsernaformuleras i begreppen kunskap och samverkan. En ökad kunskap kring DCD samt en närmresamverkan mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger kan fördjupa det arbete som redangörs gällande anpassningar samt främja en tidig upptäckt av elever med DCD.

Syftet med följande studie är att bidra med specialpedagogers tolkningar och innebörder av stöd och särskilt stöd samt deras funktion i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö. Forskning visar att det föreligger ett utvecklingsbehov inom området specialpedagogik för förskolan. Vidare tyder forskning på att specialpedagogens roll är viktig för att stödja arbetet med barn i behov av stöd och höja kvalitén i förskolan. Skolinspektionens granskning (2017) visar att framgångsfaktorer i arbetet med barn i behov av särskilt stöd är en gemensam förståelse för uppdraget och ett systematiskt kvalitetsarbete för att identifiera och följa upp arbetet. I studien sätts specialpedagogernas tolkningar in i två specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska samt det relationella synsättet i syfte att synliggöra synen på barnet i behov av stöd och särskilt stöd. Därutöver används inkludering som begrepp för att förstå specialpedagogens funktion i skapandet av tillgänglig lärmiljö samt de stödinsatser som ges. Studien utgår från en kvalitativ metod med åtta semistrukturerade intervjuer av specialpedagoger verksamma i olika kommuner i Sverige. Forskningsansatsen är inspirerad av fenomenografin. Resultatet visar att det råder stora skillnader i tillhandahållande av stöd och särskilt stöd samt att den specialpedagogiska kompetensen är nödvändig för att implementera det relationella perspektivet och möjliggöra inkludering i förskolan. Skollagen anger endast att barn har rätt till det stöd de behöver och orsak härleds till fysiska, psykiska eller andra skäl. Styrdokumenten däremot förordar organisationens anpassning till att möta barnens behov och att svårigheterna alltid ska ses i relation till kontext. I diskussionen problematiseras att den specialpedagogiska kompetensen i förskolan inte utgör en självklar roll i skollag såsom för skolan. Trots att förskolan räknas som en skolform saknas tydlighet och struktur kring arbetet med särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om blockmodellen som matematiskstrategi, hur den kan fungera som stöd för barns och elevers lärande och matematikutveckling iarbetet med textuppgifter i flera led. Studien tar avstamp i det specialpedagogiska uppdraget attförebygga och stödja det pedagogiska arbetet med målet att nå en inkluderandematematikundervisning. Studien utgår från en mixad metodansats som bygger påsemistrukturerade intervjuer med både elever och lärare samt dokumentinsamling avtextuppgifter genomförda av elever i grundskolans årskurs 3. Insamlade kvalitativa dataanalyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån en riktad metod; kvantitativa dataanalyserades med deskriptiv statistisk analys. Den sammanfogade datan analyserades utifrån detinkluderande perspektivet med delaktighet och tillgänglig lärmiljö som riktmärke. Resultatenvisade att ritandet av korrekta schematiska bilder kan innebära svårigheter för vissa elever samtatt strategin också kan upplevas lång och tidskrävande. Studiens resultat visade också attblockmodellen är en strategi som kan ge stöd vid arbete med textuppgifter i flera led. Det är delstydligheten i strategins struktur och dels den schematiska bilden som visade sig ge stöd. Bådeelever och lärare i denna studie uttryckte att blockmodellen gav stöd för minnet i arbetet medtextuppgifter. Lärare menade också att blockmodellen stödjer elever oavsett hur långt dekommit i sin matematikutveckling. Den kvantitativa datan visade att blockmodellen ger visuelltstöd. Sammanfattningsvis visade resultaten att blockmodellen kan ses som ett inkluderandeverktyg då elevers olikheter kan bemötas och tillvaratas.

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Specialläraren/specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att stödja och handleda lärarkollegor i deras arbete för att skapa en framgångsrik och tillgänglig skrivundervisning för alla elever. Den här studiens syfte var att synliggöra och analysera vad lärare och speciallärare/specialpedagoger i grundskolan upplever som viktigt i samarbetet med varandra då fokus är strävan mot framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av 9 lärare som undervisar i svenska/svenska som andraspråk, 6 speciallärare och 2 specialpedagoger i grundskolan. Resultatet visade att många informanter beskrev att det finns ett samarbete mellan lärare och speciallärare/specialpedagog men att detta samarbete behöver förbättras och utökas. Mer tid till samarbete efterfrågades av alla informanter. Vidare visade resultatet att professionerna samarbetar i olika former men det verkar inte finnas ett större samarbete som handlar om teamundervisning eller kooperativ undervisning, där pedagogerna delar ansvaret för alla elever. I studien framkom att professionerna har både ett relationellt och kategoriskt perspektiv när de beskriver samarbete för att skapa en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Dessa olika synsätt påverkar speciallärares/specialpedagogers arbete när det gäller hur och på vilket sätt ett gott samarbete med kollegor skapas för att åstadkomma en framgångsrik skrivundervisning för elever i språklig sårbarhet. Denna studie är relevant för nämnda lärarprofessioner men även skolledning då deras syn påverkar hur skrivundervisningen utformas.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

The importance of considering usability when developing software is widely recognized in literature. This non-functional system aspect focuses on the ease, effectiveness and efficiency of handling a system. However, usability cannot be defined as a specific system aspect since it depends on the field of application. In this work, the impact of usability for accelerator tools targeting availability and reliability analysis is investigated by further developing the already existing software tool Availsim. The tool, although proven to be unique by accounting for special accelerator complexities not possible to model with commercial software, is not used across facilities due to constraints caused by previous modifications. The study was conducted in collaboration with the European Spallation Source ERIC, a multidisciplinary research center based on the world’s most powerful neutron source, currently being built in Lund, Sweden. The work was conducted in the safety group within the accelerator division, where the availability and reliability studies were performed. Design Science Research was used as research methodology to answer how the proposed tool can help improving the usability for the analysis domain, along with to identify existing usability issues in the field. To obtain an overview of the current field, three questionnaires were sent out and one interview was conducted, listing important properties to consider for the tool to be developed along with how usability is perceived in the accelerator field of analysis. The developed software tool was evaluated with After Scenario Questionnaire and the System Usability Scale, two standardized ways of measuring usability along with custom made statements, explicitly targeting important attributes found when questioning the researchers. The result highlighted issues in the current field, listing multiple tools used for the analysis along with their positive and negative aspects, indicating a lengthy and tedious process in obtaining the required analysis results. It was also found that the adapted Availsim version improves usability of the previous versions, listing specific attributes that could be identified as correlating to the improved usability, fulfilling the purpose of the study. However, results indicate existing commercial tools obtained higher scores regarding the standardized tests targeting usability compared to the new Availsim version, pointing towards room for improvements. / Vikten av att ta hänsyn till användbarhet vid mjukvaruutveckling är välkänt inom litteraturen. Denna icke-funktionella system-aspekt fokuserar på enkelheten och effektiviteten vid systemhantering. Användbarheten av ett system kan dock inte definieras som en specifik systemaspekt då den beror på tillämpningsområdet. Detta arbete undersöker inverkan av användbarheten gällande verktyg som används vid analys utav tillgänglighet och tillförlitlighet (Eng. Availability and Reliability) för partikelacceleratorer genom att vidareutveckla den befintliga mjukvaran Availsim. Mjukvaran är bevisad att på ett unikt sett kunna ta acceleratorspecifika hänsynstaganden som inte är möjliga att återskapa med de kommersiella verktyg som finns tillgängliga idag. Trots mjukvarans unika egenskaper är den inte använd. Detta, på grund av tidigare modifieringar, vars begränsningar endast möjliggör användandet av mjukvaran vid en specifik anläggning. Studien utfördes i samarbete med European Spallation Source, ERIC. ESS är en multidisciplinär forskningsanläggning baserad på världens kraftfullaste neutronkälla som för närvarande byggs i Lund, Sverige. Arbetet utfördes i säkerhetsgruppen inom acceleratordivisionen, där analysen utav acceleratorns tillgänglighet och tillförlitlighet utförs. Design Science Research användes som forskningsmetodik för att svara på hur den föreslagna mjukvaran kan bidra till att förbättra användbarheten vid den angivna analysen, samt definiera de befintliga användbarhetsproblemen inom området. För att få en överblick av hur analysen bedrivs i dagsläget skickades tre enkäter ut och en intervju genomfördes för att sammanställa viktiga egenskaper att ta till hänsyn vid utveckling av den nya mjukvaran, tillsammans med hur forskarna uppfattar användbarhet för denna typ av analys. Den utvecklade mjukvaran utvärderades med två standardiserade frågeformulär, inriktade på att mäta användbarhet för system vid namn ”After Scenario Questionnaire” och ”System Usability Scale”. En tredje uppsättning av frågor konstruerades också för att explicit mäta de viktiga egenskaper som framkommit vid enkätutskicket och intervjun. I resultatet lyfts problem i det aktuella området fram där de verktyg som används vid analysen listades tillsammans med deras positiva och negativa egenskaper. Dessa egenskaper indikerade på en omständig och lång process för att erhålla de analysresultat som önskas. Det konstaterades också att den anpassade Availsim-versionen förbättrar användbarheten gentemot tidigare versioner genom att lista specifika egenskaper som kunde identifieras till att direkt ha en inverkan i hur användbarheten uppfattas. Resultaten visade också på att det befintliga, kommersiella verktyget Reliasoft erhöll högre resultat vid de standardiserade testerna. Något som tyder på utrymme för förbättringar.

Bildstöd används alltmer som en generell insats i den svenska skolan för att uppfylla skollagens intentioner om tillgänglig undervisning för alla elever. Syftet med den här studien var att undersöka lärares erfarenheter av bildstöd i undervisningen. Tidigare forskning inom området berör främst bildstöd som specifik stödinsats för enskilda elever. Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande användes som teoretisk utgångspunkt, där bildstöd kan betraktas som en medierande artefakt. Studien har en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer med sex lärare genomfördes, och ett urval av lärarnas bildstödsmaterial studerades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom en bred men varierad användning av bildstöd i undervisningen. Lärarna beskrev överlag positiva effekter av bildstöd i sina elevgrupper, i form av ökad förutsägbarhet, underlättad kommunikation och ökad motivation. Studien visade därmed på liknande positiva erfarenheter av bildstöd i ordinarie undervisning som tidigare rapporterats i forskning för specialundervisning. Resultatet visade också på utmaningar som tidsbrist och motstånd från andra vuxna mot användning av bildstöd som kommunikationsstöd. En indikation till specialpedagoger är den påvisade bredden av olika användningsmöjligheter för bildstöd i undervisningen, men också på att kunskapen om detta kan variera bland lärare. En annan implikation till specialpedagoger är vikten av att göra en avvägning av antalet bilder som används samtidigt i ett klassrum, då ett för stort antal bilder kan riskera att distrahera istället för att förtydliga.