Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers syn på läxans funktion och dess anpassningar i en skola för alla elever. Studiens frågeställningar är: •Hur beskriver lärare och specialpedagoger läxans funktion i skolan? •Hur beskriver lärare att de arbetar med läxor i sin undervisning? •Hur beskriver lärare och specialpedagoger anpassningar av läxan till elevers förutsättningar?Metod och teoretisk ramStudien har en hermeneutisk ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med lärare och specialpedagoger i grundskolan. I studien görs en tolkande analys av materialet. I analysen kategoriseras läxans funktioner utifrån lärare och specialpedagogers beskrivningar. Analys görs även utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2000) och Vygotskijs (1995;1999) idéer om lärande och utveckling. Specialpedagogiska perspektiv (Nilholm, 2007) används i analysen för att förstå informanternas syn på läxans funktion. ResultatStudien visar att lärare och specialpedagoger ser läxan som ett fenomen med flera funktioner. Dessa funktioner påverkas av såväl tidsaspekter som en tilltro till läxan som utvecklande för eleverna gällande kunskaper, färdigheter och ansvar. Läxan har en tidssparande och tidsförlängande funktion då den används för att andra moment ska hinnas med i undervisningen vilket får till följd att det som inte hinns med ges i läxa. I hemmet kan läxan bli ett ensamarbete för de som inte har möjlighet till stöttning men i undervisningen har läxan en kommunikativ funktion då den är utgångspunkt för samarbete och diskussioner. Anpassningar av läxan bör och kan enligt lärare och specialpedagoger göras både gällande läxinnehållet och läxmängden. Specialpedagogerna ser också att läxan har en negativ funktion för elever i en skola för alla. Detta då läxan används i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper. Detta förstås ur ett specialpedagogiskt perspektiv då läxorna blir en kompensation för de kunskaper eleverna anses sakna efter en lektion. Lärarna och specialpedagogerna betonar vikten av att gå igenom och följa upp läxan i undervisningen. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv förstås detta genom att svårigheter ses utifrån vad som händer i elevens möte med omgivningen, i detta fallet undervisningssituationen. Det är därför i undervisningen som elevernas likvärdiga förutsättningar att genomföra läxan främjas. Dilemmat kan ur ett specialpedagogiskt perspektiv bli att pedagogerna måste försäkra sig om att alla elever har möjlighet att genomföra läxan samtidigt som några elever behöver mer utmaningar för att utvecklas. KunskapsbidragDenna studie kan öka förståelsen för synen på läxans funktion i undervisningskontexten. Studien ämnar även bidra till att anställda i skolan problematiserar sin syn på läxans syfte, utformning och användning i undervisningen för att gynna eleven i en skola för alla. Specialpedagogiska implikationerResultatet av studien visar att specialpedagogen kan ha en roll i arbete med läxor. I samråd med lärare arbetar specialpedagogerna i studien för att främja elevers likvärdiga förutsättningar att genomföra sina läxor. Specialpedagogen har ett unikt utifrånperspektiv och kan således kartlägga lärmiljöer och undanröja hinder för eleven i dessa. Enligt specialpedagogerna kan läxan vara ett sådant hinder och därför måste både undervisningen och läxan anpassas. Detta för att undervisningen ska främja elevens lärande och motivation. Läxan ska således inte användas i syfte att elever ska komma ikapp den undervisning som inte främjat elevens kunskaper enligt specialpedagoger i studien. Studien visar exempel på skolor som utarbetar en läxpolicy. Detta för att läxans syfte och utformning ska problematiseras och tydliggöras för pedagoger, elever och föräldrar. Genom att specialpedagogen i sitt uppdrag kommunicerar med aktörer i olika delar av skolans organisation har denne övergripande kunskaper som kan vara användbara i utformandet av en läxpolicy på skolan.

Syftet med studien är att beskriva hur undervisande lärare i år 3-6 upplever sitt arbete med att tillämpa individanpassningar för att göra lärandemiljöer tillgängliga och inkluderande för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien syftar även till att beskriva vilka anpassningar lärarna gör och vilken betydelse dessa anpassningar har för lärandets tillgänglighet, samt att beskriva lärares upplevelser av tillgängliga lärmiljöer och inkludering.   Metoden som använts i studien är en induktiv fenomenologisk metod. Sju lärare har intervjuats och intervjuerna ska betraktas som kvalitativa och semistrukturerade. Det empiriska materialet har analyserats och detta resulterade i följande kategorier; resurs, teknik, individ, grupp och dilemma. Slutsatser som dras utifrån resultaten och som är möjliga att generalisera är följande. Resurs ses av lärarna som en anpassning i form av en extra pedagog i klassrummet. Resursen möjliggör individanpassad undervisning som innebär inkludering i en tillgänglig lärandemiljö för elever i läs- och skrivsvårigheter. Dessa anpassningar anses av lärarna vara en förutsättning för att eleverna ska nå skolans kunskapsmål. Teknik handlar om kompensatoriska hjälpmedel som gör lärandemiljön tillgänglig för elever i läs- och skrivsvårigheter. Individ handlar om differentierad undervisning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Eleverna upplevs ofta ha svårigheter som relateras till minne, uppmärksamhet, koncentration och motivation. Grupp handlar om att utveckla sociala relationer vilket bidrar till ett gott klassrumsklimat. I ett tillåtande klimat upplever lärarna att det är lätt att arbeta inkluderande. Individanpassning som innebär lärande genom växelvis samspel i grupp gynnar särskilt elever i läs- och skrivsvårigheter. Dilemma beskrivs som motsättningar som lärarna ställs inför i sin vardag då det gäller att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar och vitt skilda behov av anpassninga. Lärarna upplever att styrdokumenten är oklara vad det gäller extra anpassningar, tillgängliga lärandemiljöer och inkludering.

The study is intended to identify the methods teachers use to develop students' reading skills, how they select methods and why. The thesis begins with learning theories and previous research on the topic and an explanation of the different literacy learning methods.  The study is a qualitative study and includes ten interviews with teachers working in four different counties. The interviews have been analysed and discussed with the basis in the study's aim and research questions. The result shows that all teachers choose to mix synthetic and analytical literacy learning methods. They do this to meet each individual student at his level in the processes of literacy learning. There is not one method that suits all students, but, there are methods that are suitable for everyone. According to the interviewed teachers, it is a big difference in the achievement levels in reading in grade one. Some students only recognise the letters in their own name, some students already know all the letters of the alphabet, some read short words, and some have begun to read “easy to read” chapter-books.  Their choices are made to get varied and interesting teaching and combining different methods and approaches to be able to capture all the students. The challenge is to get everyone to feel like they are a part of the community of reading and writing in the classroom and that everyone feels like a reader and a writer. All the teachers in the survey mean that the reading and writing education should be based on the students and have a content that interests them to be fruitful for the students. / Studien syftar till att kartlägga metoder verksamma lärare använder för att utveckla elevers läsförmåga, hur de väljer metoder och varför. Uppsatsen inleds med beskrivningar av lärandeteorier och tidigare forskning om ämnet samt en redogörelse av olika läsinlärningsmetoder. Undersökningen är en kvalitativ studie och omfattar tio intervjuer med verksamma lärare från fyra olika kommuner. Intervjuerna har analyserats och diskuterats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att samtliga lärare väljer att blanda syntetiska och analytiska läsinlärningsmetoder, detta gör de för att kunna möta varje enskild elev på dennes nivå i läsinlärningprocessen. Det finns inte en metod som passar alla elever däremot finns metoder som passar för varje individ. Enligt de intervjuade lärarna är det stor skillnad på kunskapsnivåerna i läsning i årskurs ett. En del elever känner bara igen bokstäverna i sitt eget namn, några elever kan alla bokstäver i alfabetet, andra läser korta ord och vissa har börjat att läsa lättlästa kapitelböcker när de börjar årskurs ett. Deras val är gjorda för att få en varierad och intressant undervisning och de kombinerar olika metoder och tillvägagångsätt för att kunna fånga upp alla elever. Utmaningen är att få alla att känna sig som en del av läs- och skrivgemenskapen i klassen och känna sig som läsare och skrivare. Alla lärare i undersökningen menar att läs- och skrivundervisningen ska utgå från eleverna och ha ett innehåll som intresserar dem för att den ska vara givande för eleverna.