This thesis is a qualitative examination of main libraries’ work with accessible media. Based on semi-structured interviews with eight librarians working towards children and youth, the purpose of this study is to examine the opportunities and challenges presented by new digital aspects in accessible media. This was accomplished by reviewing the informants’ statements through a self-developed tool of analysis. This tool mirrored the purpose of the study and was developed by compiling the results of previous studies into themes. These themes were then further developed in concurrence with transcriptions of the interviews.The findings of the study were that the librarians were aware that readers with a need for accessible media are invisible, but lack the time to apply sufficient directed operations to make them visible. However, this invisibility also worked through a new mobile app for distributing talking books, Legimus, to normalize the need for accessible media. Thus the work often centered around a balancing act between making these readers visible and not distinguishing them as outliers. In part because of new digital features, there was a lack of direct contact with members of the intended group. This was bridged by contacting and/or collaborating with a third party like relatives or other professionals. Physical titles available within accessible media are limited but because of Legimus this was not the case for talking books. The group’s status as especially prioritized was emphasized by all informants, although they often felt time lacking to properly apply that priority.

Diskursen för utbildning i Sverige och flera andra länder är "en skola för alla". En skola där alla elever känner social och pedagogisk delaktighet, och oavsett behov av stöd har tillgång till inkluderande och tillgängliga lärmiljöer. Hur detta tolkas, hur skolors verksamhet organiseras och förhåller sig till denna diskurs varierar och har varierat under tid. Syfte med denna studie är att undersöka hur rektorers, särskolesamordnares och specialpedagogers uppfattning kring lärmiljöer för de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan och finns i grundskolans verksamhet, d.v.s. individintegrerade elever. Studien utgår från ett organisatoriskt perspektiv och ämnar beskriva och analysera hur rektorer, särskolesamordnare och specialpedagoger resonerar kring dessa elevers lärmiljöer. Studien är en kvalitativ studie och bygger på 11 intervjuer, fördelade på ovanstående tre yrkeskategorier. Studiens resultat visar på att betydelsebärande och mångfacetterade begrepp, som inkludering, en skola för alla, tillgängliga lärmiljöer, med dess tolkningsbarhet får betydelse för hur arbetet kring individintegrerade elever organiseras. Studiens informanter beskriver flera faktorer som betydelsefulla för att skapa tillgängliga lärmiljöer t.ex. samarbete, pedagogiska och sociala faktorer. Dessa faktorer vävs in i de aspekter som informanterna tar upp när de beskriver organiseringen kring individintegrerade elever i termer som mer eller mindre lyckad. De tre yrkeskategorierna beskrivs ha olika roller kring individintegrerade elever, men att ett samarbete mellan dem finns. Både informanter och forskning framhäver främst rektorns betydelse i arbetet och förhållningssätt till inkludering, tillgängliga lärmiljöer för alla elever inklusive individintegrerade elever.

Sammanfattning/Abstract Murphy, Maria (2021). Utvecklingsarbete i praktiken -en fallstudie om implementeringen av tillgängliga lärmiljöer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att belysa hur en skolverksamhet har förändrats efter deltagande i ett skolutvecklingsprojekt för implementering av tillgängliga lärmiljöer.  På vilket sätt har framgångsfaktorer och hinder påverkat implementeringen av skolutvecklingsprojektet?Hur ser samverkan ut mellan olika aktörer och hur ser specialpedagogens roll ut i detta arbete? Teori Arbetet utgår från systemteori och inkluderingsbegreppets olika dimensioner. Teorierna ligger till grund för att synliggöra de olika faktorer och roller som påverkar processen vid ett utvecklingsarbete för tillgängliga lärmiljöer.   Metod Studien är en fallstudie där kvalitativa intervjuer har använts för att samla in empirin. Informanterna består av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, två lärare samt en resurspedagog. Materialet har sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Baserat på respondenternas svar har nio kategorier valts ut som sedan grupperats i tre olika teman.  Resultat Resultatet visar att utvecklingsarbetet för tillgängliga lärmiljöer och inkluderande arbetssätt över tid, systematiskt utvecklats och blivit en naturlig del av det vardagliga arbetet på skolan. Framgångsfaktorer för detta är ett väl förankrat utvecklingsarbete med tydlig processplan.  Personal som överlag är positiv till förändring och arbetar utifrån elevernas bästa är en god förutsättning och grund att utgå från. Svårigheterna som visat sig i studien ligger i fysiska begränsningar av skolmiljön samt pedagogers känsla av otillräcklighet i att tillgodose alla elevers behov utifrån differentiering och tillgänglighet.   Specialpedagogiska implikationer Samsyn skapar grunden för en mötesplats där vardagens utmaningar och framgångar kan diskuteras. Samsyn skapar också möjlighet att genomföra pedagogiska förändringsarbeten och förtroendet att på lång sikt skapa lärmiljöer som är tillgängliga för alla elever. Detta arbete är väsentligt för att kunna ge eleverna de bästa förutsättningarna att lyckas i skolan. Arbetet för ökad tillgänglighet tillsammans med hälsofrämjande och förebyggande insatser visar vikten av att använda specialpedagogens kompetens på rätt sätt. Nyckelord Inkludering, systemteori, tillgängliga lärmiljöer, utvecklingsarbete, yrkesroller

No description available.

Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom skolans värld definierar och upplever inkludering och var läggs ansvaret för elevers skolsvårigheter. Uppsatsen fokuserar på inkluderingsbegreppet, elevers lärmiljöer och förändringsarbetet i skolan, vilka också är våra tre huvudteman. Arbetet genomfördes som en intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, bestående av åtta enskilda intervjuer och en gruppintervju. Dessa analyserades sedan tematiskt med en fenomenologisk ansats. Respondenterna poängterade vikten av att man har en klar begreppsdefinition kring inkludering vilket var något som flera saknade i våra svenska styrdokument. Det har också visat sig vara viktigt att klargöra begreppen inom läs- och skrivundervisningen. Även många tankar kring nödvändigheten av att låta eleverna bli mer delaktiga i sin egen skolsituation än vad våra respondenter upplever att sker idag lyftes. Flera respondenter ansåg också att skolor fortfarande i alltför hög utsträckning utgår från ett kategoriskt perspektiv och menade att skolor istället borde vinnlägga sig om att utgå från ett relationellt perspektiv för att möjliggöra en inkluderande och tillgänglig skola. Ett sätt som skulle kunna hjälpa skolorna med detta perspektivbyte är att hålla sig uppdaterad med aktuell forskning. I detta arbete skulle specialläraren kunna spela en viktig roll genom att verka som bro mellan forskning och verksamheten i skolan. I arbetet från det kategoriska till det mer relationella synsättet i skolan menar respondenterna att det krävs ett systematiskt utvecklingsarbete med tydligt ledarskap som tydliggör skolpersonalens olika roller. Vidare pekar respondenterna på att inkluderingsarbetet är något som måste genomföras gemensamt för att säkerställa alla barns rätt till utbildning. Respondenterna lyfte också synvändan som behöver göras i den svenska skolan med antalet anpassningar. De menar att genom att skapa en bra pedagogik som utgår från den elevgrupp man undervisar och göra den tillgänglig för alla så behövs inte vare sig generella eller extra anpassningar. Åtminstone inte i den omfattning som det görs idag.

I takt med ökad digitalisering blir digital tillgänglighet alltmer aktuellt då många vardagsaktiviteter idag måste utföras online. Behovet av yrkesverksamma personer som har kunskap om digital tillgänglighet är stort men trots detta är det få universitet i Europa som erbjuder utbildning inom ämnet. På uppdrag av Karlstads universitet har underlag till en ny kurs om digital tillgänglighet tagits fram. Främst fokuserar studien på en modul i kursen som handlar om tillgänglighet i dokument. Undersökningen är tänkt att svara på frågor om vilket kursinnehåll bör ingå i en kurs om digital tillgänglighet samt vad bör ingå i en kursmodul om tillgänglighet i dokument. Det kursunderlag som tagits fram har pilottestats genom applicering på kursen Framtida webbstandarder som gick under vårterminen 2021. Kursen pilottestades för att identifiera förbättringsmöjligheter innan kursen officiellt blir en del av Karlstads universitets kursutbud. Undersökningens metod har bestått av två delmoment: design och utvärdering av kursen. Designen av kursen har baserats på en litteraturstudie där lagar, standarder, riktlinjer, certifieringar och andra publikationer satte ramarna för kursinnehållet. Utvärderingen av kursens upplägg och innehåll har grundats på observationer, enkätundersökning och intervjuer. Observationer av föreläsningar och workshops har utförts för att kunna se hur materialet blev bemött av studenter och lärare. En enkätundersökning har genomförts för att samla in studenternas upplevelser och åsikter om kursen. En intervju har hållits med en av kursens undervisande lärare för att samla in dennes åsikter om kursupplägget. Ytterligare en intervju har hållits med två grafiker som arbetar med att tillgänglighetsanpassa dokument för att verifiera upplägget för kursmodulen om tillgänglighet i dokument. Resultatet av undersökningen visar att en kurs om digital tillgänglighet bör lära ut grunderna om begreppet tillgänglighet och även ta upp lagar, standarder och direktiv såsom webbtillgänglighetsdirektivet. Vidare bör kursinnehållet vara fokuserat på hemsidor, mobilapplikationer och dokument vilka är de tre delarna som täcks in av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Som kompletterande innehåll kan även hjälpmedel, användbarhet och design för alla omfattas av kursen. En kursmodul om tillgänglighet i dokument bör innehålla både teoretiska och praktiska moment där studenterna får granska, korrigera och validera dokument. Innehållet i kursmodulen bör kopplas till standarden EN 301 549 som ställer krav på tillgänglighet i dokument. Minst två dokumenttyper bör behandlas, lämpligen PDF och Word.

No description available.

Syftet med studien var att utifrån några pedagogers upplevelser beskriv och analysera hur det relativt nya arbetssättet flexteam påverkar lärmiljöerna i grundskolan. Bakgrunden behandlade olika styrdokument och tidigare forskning kring fysisk, pedagogisk och social lärmiljö, inkludering samt särskild undervisningsgrupp. Studien hade en hermeneutisk ansats och var kvalitativ. Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagogoer verksamma i flexteam. Som teoretisk ram har tre specialpedagogiska perspektiv, kategoriskt, kritiskt och dilemma perspektivet, används tillsammans med SPSM:s tillgänglighetsmodell. Studien visar att tillgänglighet är ett komplext begrepp och att flexteam kan vara ett komplement till klassundervisning för att öka tillgängligheten i grundskolans lärmiljöer.

Despite an increase in the number of scientific studies on talking books being done in the Library and Information Science field, there is a lack of research focusing on talking books in Sami, the language of the Swedish indigenous minority. This study aims to increase the knowledge about how access to talking books in the Sami language is being facilitated for pupils in Swedish schools. The Actor-Network Theory is used to describe and analyse how actors interact and connect with each other and how the resulting network affects students’ access to talking books. The ANT-analysis, which is based on data collected in qualitative interviews and from document analysis, showed that pupils’ access to talking books in Sami is not being facilitated by neither school librarians nor mother tongue teachers. The study identified the main challenges to be limited resources, but also steering documents omitting to mention Sami with disabilities and a lack of knowledge about talking books in other languages than Swedish. The study suggests that the Swedish Agency for Accessible Media, MTM, in their education material should encourage librarians and mother tongue teachers to mention talking books in other languages during meetings with pupils.

This thesis is about library users with dyslexia and their use of available media. Dyslexia is a disability that involves difficulties in reading and writing. To be able to read is important in this technical society for both education and work. Many adults with dyslexia often tend to avoid reading, which affect other areas in their life. Many adults do not use library resources in order to improve their reading and they might not know what the library has to offer, while young users often get the help they need through school and libraries. The focus will be on two groups of users, adults and younger users, as teenagers. This study analyses the difference between how experiences from libraries and what they can provide may differ from one group to the other and what are the differences in access to adequate resources with respect to the user’s age. The purpose of this thesis is to see how available media as talking books make persons with dyslexia to read more and better. The thesis aim is to display how they can use the libraries more and how the library can help them improve their reading and to compare the differences between teenagers and adults’ users. The study will use documents from different countries to look upon differences between countries. The focus will be on the user’s perspective. Their experience of libraries and available media, how libraries can evolve and how marketing of libraries can be possible.