Syftet med vår kvalitativa studie är att undersöka några förskollärares resonemang kring arbetet med lärmiljöers utformning, samt studera lärmiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv. Genom semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger och observationer på deras respektive avdelningar kunde datamaterial samlas in. Detta material har vidare analyserats med hjälp av tematisk analys och de valda teoretiska perspektiven – systemteoretisk perspektiv och The Theory of Affordances. Det som framkommit av det analyserade datamaterialet är att struktur både kan gynna och hämma barns handlingsmöjligheter i lärmiljöerna. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkar miljön barnen som vistas i den. Tillgängligheten bör anpassas efter de barn som vistas i lärmiljöerna, vilket i sin tur ska ge barn en känsla av självtillit. Däremot kan pedagoger, genom sin barnsyn och sitt sätt att utforma lärmiljöerna, sänka barns självförtroende om inte kraven balanseras. Lärmiljöers tillgänglighet kan påverka barns kreativitet beroende på vad för material och hur materialet erbjuds och presenteras. Därmed spelar det roll i vilken utsträckning förskolorna får ekonomiska resurser för att köpa in material, men även investera i kompetensutveckling för pedagogerna. Kompetensen kring specialpedagogik och inkluderingsarbetet är av största vikt i utformningen av tillgängliga pedagogiska lärmiljöer, då barnen enligt lag och riktlinjer har rätt till en tillgänglig och god lärmiljö. Vi har kunnat identifiera att flertalet förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som en strategi för att kartlägga barns individuella behov och de handlingsmöjligheter som lärmiljöerna erbjuder, för att kunna justera lärmiljön på det mest optimala viset för barngruppen. Dock sker inte detta på ett systematiskt sätt, utan en enda förskola arbetar kontinuerligt med att reflektera över lärmiljön och göra justeringar i utformningen då arbetet med lärmiljöer enligt forskning bör vara föränderlig. Slutligen har vi kunnat studera att tydliggörande pedagogik är en strategi som används på samtliga förskolor på ett eller annat sätt och att det krävs mer forskning om bildstöd i förskolan, då det är ett outforskat område. Många barn är inskrivna i förskolan idag och det ställs höga krav på förskolepedagoger i förskolan idag att möta varje barns unika behov, men det krävs även att resurser och kunskap går i linje med de kriterierna.

Sammanfattning/Abstract: Hansson, Mette (2024). Lärares och rektorers förväntningar på den specialpedagogiskakompetensen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap,Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie är tänkt att bidra med att synliggöra hur den specialpedagogiska kompetensennyttjas på två skolor, samt vilka förväntningar lärare och rektorer på skolorna har på specialpedagogen och specialläraren. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att belysa lärares och rektorers uppfattningar om specialpedagogiskaprofessioners kompetens och uppdrag i skola. Följande frågeställningar utgår studien ifrån, • Vilka uppfattningar har rektorer om behovet av specialpedagogisk kompetens på skolor? • Vilket behov upplever lärare att de har gällande specialpedagogisk kompetensen påskolor? • Hur används den specialpedagogiska kompetensen på skolor? Teori: I studien har Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori använts för att tolka resultatet,professionsteori har använts för att belysa komplexiteten i specialpedagogens roll. Därutöverhar de specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska-, det kritiska ochdilemmaperspektivet använts. Metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att få en bredd och ett djup i respondenternassvar. Fyra lärare och två rektorer från två olika skolor intervjuades. Materialet analyserades utifrån tematisk analys där underteman och slutligen huvudteman utkristalliserades. Resultaten tolkades genom Bronfenbrenners (1979) ekologisk systemteori, professionsteori samt despecialpedagogiska perspektiven. Resultat: Resultatet visar att det finns en otydlighet kring specialpedagogens och speciallärarens roller.Lärarna i studien uppfattar att specialpedagogens roll handlar om generella insatser kring lärmiljöer på gruppnivå, men även kring elevers beteenden. Lärarna gav även uttryck för en önskan om att specialpedagogen ska arbeta närmre verksamheten och gärna inne i klassrummet.Speciallärarens uppdrag visade sig vara tydligare och helt kopplat till undervisning. Det blev synligt i resultatet att rektorers uppfattningar om de specialpedagogiska uppdragen hade en tydligare uppdelning, även om de använde den specialpedagogiska kompetensen på olika sätt i de olika verksamheterna. Specialpedagogiska implikationer: Studiens resultat visar att specialpedagogens uppdrag är komplext och varierar från skola till skola. Avsaknaden av jurisdiktion leder till konsekvenser som otydliga arbetsuppgifter och variationen i dessa. Ansvaret för hur specialpedagogen får utföra sitt arbete med uppgifter som harmonierar med beskrivningen i examensförordningen ligger hos rektor, som är ansvarig för att fördela arbetet och använda kompetensen på ett adekvat sätt.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få en bättre bild av hur skolbibliotekarier på grundskolor i Umeå kommun arbetar med tillgängliga medier. Fem skolbibliotekarier intervjuades om hur de arbetade gentemotelevgrupperna, hur de upplevde att behovet av tillgängliga medier såg ut och om de anpassade sitt arbetssätt gentemot olika målgrupper för tillgängliga medier. De inspelade intervjuerna transkriberades, och bearbetades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att skolbibliotekariernas arbete med tillgängliga medier präglas av; ett engagemang att hjälpa elever med läsnedsättningar; samarbete med lärare och specialpedagoger; och ett individuellt snarare än gruppbaserat bemötande av eleverna. Skolbibliotekarierna upplevde att situationen för elever med behov av tillgängliga medier är ojämlik som resultat av olika ekonomiska resurser hos skolorna. Bakomliggande orsaker till denna ojämlikhet diskuterades. Det konstaterades att den digitala utvecklingenhar lett till positiva utvecklingar för skolbibliotekariernas arbete, men att den också presenterat nya problem som kräver IT-kompetens av  skolbibliotekarien. Slutligen konstaterades att behovet av tillgängliga medier inte ökat, men att en rad faktorer resulterat i ökad användning. Detinsamlade materialet analyserades också utifrån Anders Øroms sex bibliotekarieidentiteter, och det konstaterades att skolbibliotekarierna i sitt arbete med tillgängliga medier i hög grad präglas av socialarbetareidentiteten, med inslag av kulturförmedlaridentiteten ochinformationsförmedlaridentiteten.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera tillgängliga lärmiljöer för alla barn i förskolanur rektorers, specialpedagogers och förskollärares perspektiv. Genom en kvalitativ intervjustudieundersöktes utmaningar och möjligheter samt vilka strategier som används för att skapa och bibehållatillgängliga lärmiljöer. Data samlades in med hjälp av intervjuer med tre kommunala förskolor i Sverige. Analysen av studiens resultat bygger på ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Utmaningarna som framkom av studiens resultat handlade bland annat om att medvetandegöra vilka teorier som ligger till grund för inkluderingsarbetet. Det för att kunna ha ett gemensamt yrkesspråk att utgå ifrån gällande diskussioner kring tillgängliga lärmiljöer. Samt att bli mer explicit i sitt uppdragoch vad det innebär för beslutfattande åtgärder. Studiens resultat visade på att möjligheter genom kompetensutveckling, samverkan, kollegialt lärande, upprättande av förtroendefulla relationer mellanalla yrkesgrupper och även med hemmet, samt ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete inom organisationen, är avgörande för att säkerställa goda förutsättningar för inkluderande och tillgängligalärmiljöer för alla barn. Slutsatsen är att yrkesgrupperna behöver kunskaper och förståelse som bidrar till likvärdighet och samsyn kring inkludering. Trots att rektorer, specialpedagoger och förskollärare har olika ansvarsområden, är det viktigt att samarbeta och föra diskussioner kring inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Det medför att begreppen främjas från flera perspektiv vilket ökar möjligheterna tillmedvetenhet och kunskaper som i sin tur kan leda till ökad effektivitet och kvalitet kring arbetet med inkludering för alla barn.

Syftet med föreliggande studie är att få ökad kunskap om hur lärmiljöer kan göras språkligt tillgängliga för elever i språklig sårbarhet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och specialpedagogiska perspektiv. Studien har samtal med fyra fokusgrupper som utgångspunkt. Varje fokusgrupp har fått diskutera kring en fiktiv klass där det finns någon form av språklig sårbarhet.  Studiens resultat visar på några centrala utvecklingsområden för att förbättra lärmiljöerna för elever i språklig sårbarhet. Resultaten pekar mot vikten av goda relationer mellan elever, lärare och föräldrar, och rikligt med lärarresurs på lektionerna. Det framkommer också önskemål om att speciallärarna och specialpedagogerna arbetar ute i klassrummen och på det sättet finns tillgängliga för alla elever och att eleverna ges tydliga instruktioner med bildstöd. Vikten av tidiga insatser för elever i behov av stöd poängteras. Vidare lyfts ett behov av en tydligare struktur gällande fortbildningar, liksom av ett tätare samarbete mellan olika professioner på skolan. Min förhoppning är att studiens resultat ska vara användbart i pedagogiskt arbete, när det gäller att skapa språkligt tillgängliga lärmiljöer.

Enligt Skolverket (2018, s. 6) ska "[a]lla barn få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar". Örnsköldsviks kommun tog 2018 fram ett stödmaterial för förskolan vars syfte var att undvika misslyckanden för barn och pedagoger i situationer där konflikter kan uppstå. Detta genom vägledning och stöd i pedagogiska samtal. Under 2021-2022 reviderades materialet för att anpassas utifrån den nya reviderade läroplanen för förskola. Utifrån detta väcktes vårt intresse för VÄXA och dess effekter. Syftet med vår studie är att undersöka hur kartläggningsmaterialet VÄXA kan stödja förskollärarna i arbetet med lärmiljön i ett förebyggande och främjande syfte samt undersöka hur VÄXA ökar förutsättningarna att uppmärksamma barn i behov av stöd. Vi vill även undersöka vilket specialpedagogiskt stöd förskollärarna är i behov av under arbetet med VÄXA. Vi har genomfört en multipel fallstudie och utifrån studiens forskningsfrågor har vi intervjuat fyra förskollärare i två olika skolområden om hur de tolkar och uppfattar VÄXA. Studiens resultat analyserades med hjälp av fenomenografiska analysmodellen för att urskilja kategorier utifrån förskollärarnas tolkningar och uppfattningar. Förskollärarna anser att arbetet med VÄXA bidrar till effekter i det främjande och förebyggande arbetet samt när det gäller att tidigt uppmärksamma barn i behov av stöd. Det framkom även i vår studie att förskollärarna önskar stöd av specialpedagog i arbetet med VÄXA.

Syftet med studien är att undersöka flexenheter och flexteam som startades i en av Sveriges kommun, för att anpassa lärmiljöer till elever med funktionsnedsättningar, framför allt elever inom autism och ADHD. Undersökningen bygger på följande frågor: Vad är syfte med denna valda organisation? Hur bidrar organisationen till tillgänglighet för denna grupp elever? Vilka utmaningar och utvecklingsområden kan identifieras inom den valda organisationen? Kvalitativ forskningsmetod användes i studien och semi-strukturerade intervju och fokusgruppsintervjuer genomfördes för att samla in empirin. Teoriansatsen bygger på Bronfenbrenners systemteori samt Nilholms specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visar att flexenhetens- och flexteamens organisation erbjuder tillgängliga lärmiljöer för denna grupp elever genom flexkompetens och det kompensatoriska perspektivet men, att det kritiska perspektivet spelar också roll i den flexibla organisationen. Utmaningar och utvecklingsområden ligger i implementering av arbetssätt och förhållningssätt hos andra lärare så att dessa elever kan inkluderas ide vanliga klassrummen. Det långsiktiga målet för kommunen är att alla lärare anpassar undervisning och miljö till dessa elever med hjälp av erfarna flexpedagogerna. / The purpose of this study is to elucidate why one of Sweden’s municipalities chose to implement a new way of including students with neuropsychological deficits, especially ASD (Autism Spectrum Disorder) and ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). The municipality decided to offer adapted resource rooms and flexible well-trained teachers to this group of students as a way of ensuring them accessible learning environments. The questions raised in this research are the following: what is the aim of the implementation of this flexible organisation to this group of students? In which ways does this organisation contribute in providing an inclusive learning environment to these students? What are the challenges and areas of improvement within such an organisation? The research method is based on semi-structured interviews with, on the one hand, flexible teachers in two of the municipality’s schools, and on the other hand, the developer of this flexible organisation for this group of students. As theoretical frame, Bronfenbrenner’s ecological theory as well as Nilholm’s special education perspectives were used in this study. The results of the research show that this organisation really offers accessible learning environments to this group of students by using the compensatory and critical perspectives. The challenges are that the other teachers need to learn from them in order to be able to really include these students in mainstream regular classes. The long-term goal of this municipality is to see all the students with special needs included in regular classes with the help of flexible teachers, trained in these students’ special needs. The flexible teachers’ mission is to help the other teachers and show them that inclusion of these students in mainstream regular classes is a possible mission.

Frågan om en tillgänglig hemsida har fått en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man få en tillgänglig hemsida. En rapport från FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgänglighetsproblem och kommunen bestämde sig för att förbättra tillgängligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgänglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport är att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben och därigenom se hur tillgänglig Osby kommuns hemsida är. Genom att utföra teoretiska och praktiska tester har webbplatsen www.osby.se undersökts för att se vilka riktlinjer som följs. Totalt har 77 riktlinjer granskats. Resultatet av undersökningen visar att Osby kommuns hemsida följer 47st (cirka 60%) av de undersökta riktlinjerna. I samband med att publiceringssystemet uppgraderades minskade valideringsfelen med 90% på startsidan. Hemsidan använder sig av en stilmall för att styra merparten av presentation och layout samt är den uppbyggd med en kombination av fasta och flexibla mått. Navigation, struktur och utformning är konsekvent. Hemsidan har en rubrikstruktur, tabbordning och det fungerar att navigera med tangentbordet. Det finns fortfarande en hel del saker webbplatsen behöver förbättra för att bli mer tillgänglig. Det finns 30 riktlinjer som inte följs. Genom att de inte följs har hemsidan brister i sin tillgänglighet av allvarligare och mindre allvarlig karaktär. Till exempel visar resultatet att information på teckenspråk saknas och uppgifter om informationsansvarig likaså. Webbplatsens html-kod och även koden för stilmallen följer inte någon standard. Om användaren använder webbläsarens inbyggda funktion för utskrift får den inte hela sidan utskriven. För att öka tillgängligheten bör kommunen arbeta vidare med att öka andelen av riktlinjerna som följs. Då får de med automatik en mer tillgänglig hemsida.

Studiens syfte är att öka kunskapen om synnedsatta elevers lärmiljö i förhållande till skolans kvalitetsarbete. I studien studeras sambandet mellan skolans kvalitetsarbete och synnedsatta elevers lärmiljö. De centrala begrepp som inbegrips i studien och som ingår i en tillgänglig lärmiljö är social miljö, pedagogisk miljö och fysisk miljö. Begrepp som omfattar skolans kvalitetsarbete i studien är kompetens och planering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsstrategi och undersökningen omfattas av en tvärsnittsdesign. Studien omfattar totalt 52 svar av en målpopulation på 92 respondenter som tillhör olika yrkeskategorier inom grundskolan. Datainsamlingen genomfördes via webbaserade enkäter och databearbetning utfördes i statistikprogrammet IBM SPSS. Studiens resultat visar att elever med en nedsatt synfunktion stöter på många hinder i skolan. När skolans kvalitetsarbete förändras påverkar det elevernas lärmiljö och möjligheten att lyckas i skolan. Starkast korrelation uppmättes mellan skolans kompetensarbete och pedagogisk miljö. Sammantaget visar resultatet, att skolans kvalitetsarbete kompetens och planering, påverkar samtliga lärmiljöer vilket innebär ett statistiskt stöd för studiens hypotes. Det är av yttersta vikt att skolor arbetar förebyggande genom att tidigt kartlägga synnedsatta elevers miljö för att upptäcka bristande tillgänglighet och riskfaktorer. Vi förespråkar ett förebyggande arbete med tidig kartläggning och i större utsträckning samverkan med externa aktörer såsom SPSM och regionerna. Genomtänkta planerade överlämningar vid övergångar mellan olika stadier är viktiga att genomföra för att undvika att svårigheter uppstår i den nya lärmiljön. Det är positivt att flera olika externa aktörer nyttjas på skolorna där respondenterna arbetar. Elever med en synnedsättning behöver utvecklas i sin digitala kompetens och dataengagemang eftersom den digitala kompetensen kommer att behövas genom hela livet för att de ska kunna leva självständigt och delta i samhället. Förhoppningsvis kan studien bidra till en större förståelse till hur utveckling av lärmiljöer kan förverkligas genom att skolans kvalitetsarbete förändras. Den konceptualisering som skapats kan överföras till att mäta tillgänglighet i lärmiljöer för elever med andra funktionsnedsättningar. / The main purpose with our study is to improve knowledge concerning visually impaired students and their learning environment, in relation to the ongoing quality work of school. We have studied the connection between quality work of school, and the learning environment for students suffering from poor eyesight. The key concepts in the study, which are included in an accessible learning concept are social, learning, and physical environment, whilst concepts including the quality work of school are qualification and planning. We adopted a quantitative research strategy, and the survey includes a cross section design. All in all, the survey was sent to 92 respondents, representing different occupational categories in Primary school. Of these 52 responses were handed in, which all together form the basis of this study. The result of the study show that visually impaired students encounter many obstacles in school. When the school´s quality work changes, it affects the students learning environment and the opportunity to succeed in school. The strongest correlation was measured between qualification work and pedagogical environment. Overall, the results show that the school´s quality work – competence and planning, affect all learning environments, which means a statistic support for the study´s hypothesis. It is of the utmost importance that schools work preventively by mapping the environment of visually impaired students at an early stage to detect lack of accessibility and risk factors. We advocate preventive work with early mapping and, to greater extent, collaboration with external actors such as SPSM and the regions. Well-thought-out planned handovers at transitions are important to implement to avoid difficulties arising in the nee learning environment. It is positive that several different external actors are used in the school where the respondents work. Visually impaired students need to develop in their digital skills and data engagement because the digital skills will be needed throughout life for them to be able to live independently and participate in society. Hopefully, the study can contribute to a greater understanding of how the development of learning environment can be realized by changing school´s quality work. The conceptualization that has been created can be transferred to measuring accessibility in learning environments for students with other disabilities.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed