Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels. We have carried out interviews where we were dealing with questions about documentation of aim, competence and evaluation.An investigation has been carried out among librarians and politicians just to get an apprehension of their knowledge in the IT development. The persons wbo are responsible of the IT system in the libraries, have filled in a checklist in order to give us an apprehension how the IT equipment has been changing during the last years.

Dagens samhälle präglas av en linjär ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmängder. Cirkulär ekonomi är en alternativ modell till den linjära ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergång till hållbara energikällor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulär ekonomi, vilka förutsättningar som krävs för en implementering samt vilka drivkrafter och svårigheter som identifierats i arbetet med att påbörja en implementering av cirkulär ekonomi. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulär ekonomi. Resultatet visar att de främsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulär ekonomi är att jordens resurser håller på att utarmas och att det därför krävs förändrade resursflöden för att nå ett gott hållbarhetsarbete. Minskade avfallsmängder och att cirkulär ekonomi är nytänkande när det kommer till att se lösningar för dagens miljöproblem är andra drivkrafter som identifierats. Viktiga förutsättningar som krävs för en övergång mot cirkulär ekonomi på lokal nivå är politiskt stöd, finansiering, kunskapsspridning, god samverkan samt goda exempel.

This study was done with the aim of seeing what space local history gets in the teaching of some selected middle school teachers in Ronneby municipality and what didactic considerations the teachers make in this work. Local history opens for collaboration with other institutions in society such as museums and associations, does the interviewed teachers have any experience with that and what are their thoughts on these collaborations? For the study, a qualitative interview study was chosen with five teachers  working in fourth-sixth grade in Ronneby municipality. The interviews were of a semi-structured nature to allow the teachers' own thoughts and reflections to emerge. Five teachers from four schools participated in the study, where the two teachers from the same school wished to participate together as both had taught the subject in different periods. The distribution between rural and urban schools is even. All the teachers in the study had worked with local history in their teaching in different ways and to varying degrees. Having various kinds of walks in the vicinity of the school was something everyone had done. Also, stories about the massacre in Ronneby 1564 was something that all teachers included in their lessons. Time, finances, and lack of knowledge were factors that the teachers saw as difficulties in working with local history. The teachers highlighted aspects such as increased interest in the students when the teaching comes close to the students; the possibility of concretization with the help of the local; as well as advantages of more practical teaching where several senses are activated. The rural schools had been involved and are still involved in projects with museums and local associations, while the urban schools were more dependent on the knowledge and initiative of the individual teacher. All the teachers were positive about collaborations and would have liked more external initiatives to contact the teachers, as it becomes easy to deprioritize if the teachers themselves must manage the contact.

Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planerastadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ?En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi skaagera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inomfysisk planering.Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftetmed uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbarfysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningari den byggda miljön.Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativaprinciper för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle toCradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp.Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktadmot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad.För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle,som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändringgenom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion,som vi lever efter i dag. Ekologisk modernisering i kombination med normativaprinciper för beteendeförändring kan således vara en väg till hållbar stadsutveckling.Uppsatsens analysresultat överförs sedan från teori till praktik i utvecklingsområdet Kileni Ronneby, Sverige. Den övergripande konceptuella gestaltning som uppsatsen presenterar,ger exempel på hur det är möjligt att fysiskt planera inom Ronneby kommuns olikafokusområden energi, vatten, biologisk mångfald i utemiljön och social mångfald.Samtidigt som det planeras hållbart är det essentiellt att också göra det enkelt och självklartför medborgaren att leva hållbart. Medborgardeltagande i planeringsprocessen är enviktig komponent för att ett område som Kilen ska ge det mervärde som kommunenönskar och spegla de goda intentioner som ligger till grund för utvecklingen. Att planeraett område enligt principerna för Cradle to Cradle kan vid rätt tillvägagångssätt utgöra ettviktigt steg i den hållbara stadsutvecklingen. Inte minst som en manifestation av godaintentioner, en plattform för innovation inom ekologisk modernisering, ett pedagogisktexempel samt en uppmaning till brukaren och betraktaren att också leva hållbart. / What is sustainable urban development and will it in the future be possible to plan urbanenvironments which have a positive impact on both nature and people, instead of negative?One of the basic principles of the design theory Cradle to Cradle is for us to actsustainable, rather than less unsustainable, but the theory is still relatively unexplored inspatial planning.In addition to examining Cradle to Cradle as a design theory for sustainable urban development,the purpose of this paper is that its findings and conclusions should serve astools for sustainable spatial planning. The paper also aims to inspire with innovative ideasand solutions in the built environment. The essay begins with a theoretically baseddiscussion of what may constitute normative principles for sustainable urban development.After an objective review of Cradle to Cradle Design, the theory is set in relationto these standards.The intentions of Cradle to Cradle are good but the main focus of the design theory todayis on ecological and economic sustainability and the important social aspect is notdeveloped. For realization of the visions of the theory, transferring to Cradle to Cradle,which stands for what we call ecological modernization, need to be accompanied by behavioralchange. A comprehensive behavior change requires a questioning of the standards,regarding for example production and consumption, that we live by today. Ecologicalmodernization in combination with normative principles of behavior change can thusbe a path to sustainable urban development.The analytical results of the essay are then transferred from theory to practice in the developmentarea Kilen in Ronneby, Sweden. The overall conceptual design the essay presents,gives examples of how it is possible to physically plan within the municipality ofRonneby's various focus areas - energy, water, biodiversity in the outdoor environmentand social diversity.While planning sustainable, it is also essential to make it easy and natural for people tolive sustainable. Civic participation in the planning process is an important component tomake an area like Kilen provide the added value that the municipality wishes, and to let itreflect the good intentions underlying the development. Designing an area using theprinciples of Cradle to Cradle may, at the right approach, represent an important step inthe sustainable urban development. Not least as a manifestation of good intentions, aplatform for innovation in ecological modernization, a pedagogical example, and a call tothe user and the viewer to also live sustainable.