Oatly is a Swedish food company and one of the leading manufacturer of plant based dairy alternatives based on oats. They encourage people to consume their products because they are more environmentally friendly than cows-milk. Oatly’s two new co-owners, China Resources and Blackstone Growth, have caused Oatly tons of criticism since both co-owners have a reputation of not being environmentally friendly. The purpose of this study is to examine how Oatly is using public relations (PR) to meet young adult’s expectations in conjunction with the criticism regarding their new co-owners. The study also strives to investigate if young adults accept Oatly’s PR and therefore if Oatly’s charismatic legitimacy remains. It aims to answer two research questions, which read as follow: 1. How is Oalty using PR to remain their charismatic legitimacy among young adults? - What seems to be the purpose with the PR? 2. Do young adults accept Oatly’s PR? - Is the company’s charismatic legitimacy remaining according to young adults since Oatly’s new co-owners? The study is based on the theory of legitimacy by Max Weber (1938) interpreted by Arild Wæraas (2018), with main focus on the charismatic level of legitimacy. A critical discourse analysis focusing on two texts published by Oalty themselves, complemented by focusgroup discussions will be implemented to achieve the purpose of the study and answer the research questions. The study shows that the participants in the focusgroups don’t accept Oalty ́s PR since they thought Oalty could have responded more professionally to the criticism. Despite this the young adults disagree regarding if Oatly’s charismatic legitimacy remains. The study contributes with knowledge about how young adults think critically about hypocrisy and how this affects their attitude towards a company. Especially due to how they identify themselves with the company.

Studien undersöker hur Svensk Elitfotboll balanserar sina intressenters olika intressen i ljuset av partnerskapet med Unibet. Syftet med studien är att utforska och analysera dynamiken samt konsekvenserna av hur Svensk Elitfotboll navigerar bland sina intressenter, med hänsyn till deras legitimitet. Genom teorier om legitimitet, intressenter och hyckleri analyseras studien. Intervjuer och enkätundersökning med Svensk Elitfotboll och de olika intressenterna har utförts för att utforska ämnet och fånga olika perspektiv. Studien undersöker hur Svensk Elitfotboll hanterar en mångfald av ibland motstridiga krav från intressenterna och adresserar begreppet hyckleri som en nödvändig och praktisk lösning för att tillfredsställa de varierande intressena hos deras intressenter. Genom den infallsvinkeln analyseras deras kommunikation och agerande i händelser relaterade till partnerskapet med Unibet och hur de har balanserat komplexa krav för att upprätthålla sin legitimitet. Slutsatsen pekar på att Svensk Elitfotboll genom anpassning till följd av sina intressenters förändrade intressen har stärkt sitt förtroende och säkerställt sin legitimitet. Studien bidrar med insikter om hur det är möjligt att att balansera motstridiga krav från olika intressenter för organisationer inom eller i samarbete med kontroversiella branscher.Nyckelord: Legitimitet, intressenter, hyckleri, spelindustrin, pengar kontra ansvar

Ett lagenligt sätt att förmedla väsentlig information till intressenter är genom organisationers årsredovisning. Förvaltningsberättelsen i årsredovisningen skall enligt årsredovisningslagen innehålla en rättvisande översikt över utvecklingen av företagets verksamhet, ställning och resultat för det föregående räkenskapsåret. Vidare skall förvaltningsberättelsen innehålla en prognos för den förväntade framtida utvecklingen för verksamheten. Dock har forskare som studerat sambandet mellan legitimitet och skriftliga företagspresentationer, kommit fram till att organisationer kan förfina retoriken i skriftliga dokument för att upprätthålla sin legitima ställning. Forskning visar att skriftlig manipulation är ett kraftfullt verktyg för att vidmakthålla legitimitet och vinna inflytanden hos intressenter. Vidare visar forskning att organisationer kan tillämpa ett organisatoriskt hyckleri, vilket implicerar en löskoppling mellan det organisationer redovisar och det som i praktiken genomförs. Det indikerar att organisationer kan välja vilken information som framförs i ljuset och vilken information som redovisas varsamt. Med hänsyn till att organisationer själva skall prognostisera sin framtida ställning i en förvaltningsberättelse, inbegriper det också möjligheten att konstruera presentationen av sin nutida och framtida ställning på marknaden.  Syftet med denna studie var att analysera huruvida innehållet i förvaltningsberättelser kan vara konstruerade utifrån ett legitimitetssökande syfte. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys och 30 förvaltningsberättelser från tre företag inom detaljhandeln har analyserats. Resultatet visar tendenser till att företagen konstruerar innehållet i förvaltningsberättelserna utifrån ett legitimitetssökande syfte. Detta utmärker sig genom en utpräglad retorisk optimism: företagen framhäver positiva resultat men sällan negativa. Negativa resultat rättfärdigas snarare med hjälp av retorisk optimism, eller redovisas varsamt alternativt sällan. Resultatet visar att företagen genom sin retorik framhäver att de är anpassningsbara och kan möta samhällets föränderliga krav och normer. Avslutningsvis visar resultatet tendenser till organisatoriskt hyckleri. / By using annual reports, companies can mediate essential information to the stakeholders. According to the Swedish law an administration report within annual report should include a fair overview of the development of the company’s operations, position and results for the previous financial year. It should also include a future forecast. Research have found that organizations tend to use rhetorical manipulation as a powerful tool for obtaining legitimacy. However, companies can choose what information they want to communicate and apply organizational hypocrisy, a gap between talk and actions. Through the administration report, the company can construct the presentation of their position on the market, both today and for the future.  The purpose of this study was to analyze whether the content of administration reports could be constructed for a legitimacy-seeking purpose. The method of the study was a qualitative content analysis and included thirty administration reports from three different retail companies. The result shows tendencies that the company’s construct the content in their administration reports through a rhetorical optimism: the companies highlight the positive results but rarely the negative aspects. Instead, the negative results are justified by the rhetorical optimism. However, the result shows that there is a desire, through the company’s rhetoric, to become a company that is adaptable and can face the society’s changing demands and norms. The results show tendencies for using organizational hypocrisy.

SyfteStudiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur millenialer som en managementidé inverkar på organisationers rekrytering. MetodStudien tillämpar en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt tillvägagångssätt där totalt åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom organisationer.   Diskussion & slutsatsOrganisationer tror att en anpassning till dagens unga människor, millenialer, anses vara en lösning. Organisationer framstår som legitima och nytänkande när de är först med att följa idéen om millenialerna, men i slutändan följer inte organisationerna sina egna satta bestämmelser - det som sägs och det som görs stämmer inte överens vilket är följden av en särkoppling mellan prat och agerande. Slutsatsen av denna studie är att millenialer fungerar som en managementidé och att detta kan leda till organisatoriskt hyckleri genom särkoppling i strävan att uppnå legitimitet.   Förslag på fortsatt forskningDet denna studie lämnar till vidare forskning är hur de positiva effekterna av millenialer som managementidé överförs till praktiken.   Uppsatsens bidragUppsatsens teoretiska bidrag är att millenialer uppfattas som en managementidé och att detta genom särkoppling leder till organisatoriskt hyckleri. Uppsatsens praktiska bidrag är att millenialerna inte är lösningen på alla organisatoriska problem och därmed kan organisationer lägga tid och resurser på att uppnå organisatoriska mål. Nyckelord: Millenialer, managementidéer, organisatoriskt hyckleri, särkoppling, legitimitet / AimThe overall aim of the study is to increase understanding of how millennials as a management idea affect organizational recruitment.   MethodThe study applies a qualitative research effort with an abductive approach where a total of eight semi structured interviews were conducted with leaders in organizations.   Discussion & conclusionsOrganizations believe that adaptation to today's young people, millennials, is considered a solution. Organizations appear to be legitimate and innovative when they are first to follow the idea of the millennials, but ultimately, the organizations do not follow their own set-up rules - what is said and what is being done is not in agreement. The conclusion of this study is that millennials serve as a management fad and that this lead to organizational hypocrisy through de-coupling in the quest for legitimacy.   Suggestions for future researchFor further research this study leaves how the positive effects of millennials as a management fad are transferred to practice.   Contribution of the thesisThe theoretical contribution of this essay is that millennials are perceived as a management fad and that this leads to organizational hypocrisy through de-coupling. The practical contribution of the essay is that the millennials are not the solution to all organizational problems, and organizations should therefore put time and resources in achieving organizational goals. Key words: Millennials, management fads, organizational hypocrisy, de-coupling, legitimacy.

Genom att ta utgångspunkt i ett nyinstitutionellt organisationsteoretiskt perspektiv studeras de processer som det kommunala miljömålsarbetet består av. Studien utfördes som en fallstudie av miljömålsarbetet på en kommunal förvaltning och bygger på intervjuer med personer som på något sätt har eller har haft en nyckelroll i förvaltningens miljömålsarbete. Studien syftar till att undersöka: Vilka begränsningar och möjligheter finns för en förvaltning att uppfylla sin kommuns miljömålsprogram? Analysverktygen utgår från det nyinstitutionella organisationsteoretiska perspektivet och består av begreppen: översättning och materialisering, glokalisering, legitimitet, särkopplingar samt hyckleri. Studien visar att det finns en formell struktur i förvaltningen som återspeglar samhällets förväntningar och som upprätthåller förvaltningens legitimitet. Däremot uppstår det särkopplingar mellan den formella strukturen och översättningen och materialiseringen av miljömålen vilket begränsar miljömålsarbetet. Begränsningen döljs av den formella strukturen och ger upphov till hyckleri. Den formella strukturen skapar även möjligheter för att tillföra kunskap, tid och resurser i miljömålsarbetet och som på så vis minskar särkopplingarna mellan den formella strukturen och det faktiska handlandet. Hur miljömålen kan översättas och materialiseras på ett sätt som samtidigt uppfyller andra krav på en organisation är angelägna frågor för kommande studier eftersom det är på den lokala nivån som de globala miljöproblemen behöver lösas. Genom att utgå från det nyinstitutionella organisationsteoretiska ramverket tillför den här studien ett nytt perspektiv på det kommunala miljömålsarbetet inom fältet för miljövetenskap. / Based on a new institutional organizational theoretical perspective, the processes that comprise the municipal environmental goals work are studied. The study was conducted as a case study of the environmental goals work of a municipal administration and is based on interviews with people who in some way have or have had a key role in the administration's environmental goals work. The question that the study seeks to answer is: What are the limitations and opportunities for a municipal administration to fulfill its municipality's environmental goals program? The analysis tools are based on the new institutional organizational theory perspective and consist of the concepts: translation and materialization, glocalization, legitimacy, de-couplings, and hypocrisy. The study shows that there is a formal structure in the administration that reflects society's expectations, and which maintains the legitimacy of the administration. On the other hand, there are de-couplings between the formal structure and the translation and materialization of the environmental goals, which limits the environmental goal work. The restriction is hidden by the formal structure and gives rise to hypocrisy. The formal structure also creates opportunities to add knowledge, time, and resources in the environmental goal work, which in this way reduces the de-couplings between the formal structure and the actual action. How environmental goals can be translated and materialized in a way that simultaneously meets other requirements of an organization are important issues for future studies as it is at the local level that global environmental problems need to be solved. Based on the new institutional organizational theory framework, this study provides a new perspective on the environmental goal work in the field of environmental science.

Studiens syfte är undersöka om det finns tendenser till dissonans mellan den svenska feministiska utrikespolitiken och handelspolitiken. Detta genom att analysera hur problem framställs i Regeringens skrivelse om feministisk utrikespolitik samt Sveriges export- och investeringsstrategi med hjälp av Carol Bacchis diskursanalytiska ”What’s the problem represented to be”-metod. Resultatet visar att det finns tecken på dissonans. Den feministiska utrikespolitiken har ett brett perspektiv på feminism med fokus på rättigheter, representation, säkerhet, normer och strukturer samt kvinnors tillgång till och deltagande på arbetsmarknaden. Detta perspektiv ska genomsyra all utrikespolitik. Export- och investeringsstrategins dominerande fokus är svensk tillväxt. Strategin berör också hållbar utveckling och jämställdhet, men då i första hand som ett medel för tillväxt. Jämställdhet i exportstrategin innebär främst att kvinnor deltar på arbetsmarknaden.

No description available.

No description available.

Sedan 1993 har ett trettiotal EU-myndigheter inrättats för att samordna offentlig förvaltning i medlemsstaterna. Genom att till exempel bestämma vilka produkter som får säljas, enas om varornas tekniska standard och vilka metoder för marknadskontroll som ska tillämpas i medlemsstaterna, ska EU-myndigheter förverkliga idén om EU:s inre marknad. Med uppdrag att organisera berörda myndigheter i medlemsstaterna kan EU-myndigheter kännetecknas som ”förvaltning av förvaltning”, eller metaförvaltning. De är organisationer som i första hand ska forma andra organisationers beslut och förfaranden, snarare än sina egna. Denna bok handlar om hur beslut fattas i EU:s tilltagande metaförvaltning. Påverkas beslutsordningen i EU-myndigheter av att medlemmarna i organisationen tillhör nationella myndigheter? Enligt vilket mönster anpassar sig berörda myndigheter för att uppgå som medlemmar i EU-myndigheter? Hur påverkas i sin tur EU-myndigheternas beslutsfattande av denna anpassning? Boken tecknar bilden av en motsägelsefull gemenskap mellan myndigheter vilken inrättandet av EU-myndigheter leder till. Avhandlingen utgår från en studie av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, en myndighet som fattar beslut om vilka nya läkemedel som ska godkännas i Europa. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2014</p>

Title: How to Construct the Perfect Scandal – a study of the news reported by Expressen concerning the SD-scandal Author: Linnea Ivarsson This C-paper presents the incident concerning the political party Sverigedemokraterna in Expressen in November 2012. The newspaper was the main source of the news reporting with the mobile phone camera film from the occurance and led the way of the news reporting in Sweden about three party members. The paper investigates how the story telling of the so called SD-scandal was constructed, using Critical Discourse Analysis as the analysis method combined with selected parts from the analysis method of critical linguistics. The theories that have been used to establish the results of the analysis are Critical Discourse as a theory based on Norman Fairclough and Teun A. van Dijks theoretical keystones combined with Sigurd Allerns and Ester Pollacks theories and schematic point of view on the constructions of political scandals in media. With the theories and analysis methods above mentioned the results turned out to confirm the theory about how political scandals in media are constructed and designed with certain strategies and agenda. The authors of the articles in Expressen showed the reader that they throughout the process had a certain plan with the material the editors of the newspaper had before the scandal burst. The way they used quotes from the witnesses, the leader Jimmie Åkesson and from the political members combined with how they edited the mobile phone film and published it in a strategic way analyzed with the discourse analysis as a starting point showed that the newspaper constructed the roles and the discourse that were intermediated. Coincidences did not exist in this news reporting and the process from the first interview with the witness until the last article when some of the men were resigned seemed to have been strategically planned out even before the first article was published. In the conclusion of the paper it shows that Expressen seemed to have a well planned strategy in their news reporting of the three politicians in the film and the occurrences. Political scandals in media have looked the same for quite some time and by the result of this analysis it will still have the same construction since the outcome of this story was effective and profiting for the newspaper. At the same time, the discourse of hypocritical and lying politicians is effectively reproduced through how the reporting was constructed and angled. Even though racism might have seemed to be the main theme of the articles, the purpose seemed to have been to put the politicians in a precarious and almost unfixable situation, a process we have seen many times before in media.