Bakgrund Svensk media uppmärksammade i början av 2000-talet brott mot livsmedelslagstiftningen inom både Sverige och andra länder i Europeiska unionen. Köttbedrägerier och fusk med ursprungsmärkning hade förekommit. Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumenters läsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation, att se om det fanns skillnader beroende på kön eller grad av utbildning, samt om det fanns samband mellan läsfrekvens och förtroende för informationen. Metod En enkät utformades i Google Documents och delades ut i Sverige hösten 2013 via forumet Facebook. Totalt samlades 159 enkäter in och analyserades i SPSS 21.0, med p=<0,05. Resultat Av den studerade livsmedelsinformationen läste deltagarna beteckning och bäst före-datum/sista förbrukningsdag mest frekvent. Förtroendet för obligatorisk livsmedelsinformation var överlag högt men signifikanta skillnader sågs varken beroende på kön eller utbildningsnivå. Kvinnor läste allergimärkning och ursprungsmärkning signifikant oftare än män. Högutbildade läste mängddeklaration signifikant oftare och förvaringsanvisning signifikant mer sällan än lågutbildade. Det fanns en signifikant positiv korrelation mellan hur ofta informanterna läste och hade förtroende för bäst före-datum/sista förbrukningsdag. Slutsats Den obligatoriska livsmedelsinformationen lästes med varierande frekvens men totalt sett oftare av kvinnorna än av männen. Skandalerna som uppmärksammats i media har inte orsakat lågt förtroende för informationen. För att bedöma om skandalerna har påverkat förtroendet i någon riktning bör studier som jämför situationen före med efter de skett göras. Huruvida läsfrekvens och förtroende för informationen har samband bör även det studeras ytterligare. / Background In the early 2000s the Swedish media reported violations of food law regulations in Sweden as well as in other countries in the European Union. Meat fraud had been observed and country of origin labeling manipulated. Objective The purpose of the study was to investigate consumers reading of and confidence in mandatory food information, to find out if there were differences according to gender or level of education. Furthermore the intention was to investigate if there were correlations between frequency of reading and having confidence in the information. Method A questionnaire was designed in Google Documents and handed out via the Facebook community in Sweden in the autumn of 2013. In total 159 questionnaires was collected and analyzed in SPSS 21.0 with p=<0,05. Results The participants read the name under which a product is sold and the date of minimum durability most frequently. Confidence in the mandatory food information was generally high but there were no significant differences according to gender or level of education. Women read allergy labeling and country of origin labeling significantly more often than men. Highly educated people read quantity declaration significantly more often and storage condition significantly less often than people at a lower level of education. There was a significant positive correlation between how often the participants read and had trust in the date of minimum durability.  Conclusion The mandatory food information was read with varying frequency but overall more often by women than men. The scandals reported in the media have not caused low trust in the information. In order to assess whether the scandals have affected the trust in any direction studies should be made comparing the situation before with after they occurred. Whether frequency in reading is correlated with trust in the information should also be further studied.