Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle (Lpo 94). Fotboll har länge varit den sport som på allvar har bidragit till att föra samman olika kulturer med varandra för deras gemensamma kärlek till sporten. Överallt i världen, oberoende av etnicitet och religioner, har människor samlats för att ta del av spelet. Men hur ser det ut i skolan?  Utbudet av världens största sport är givetvis stort även i skolan eftersom efterfrågan kräver det. Men vilka är det som efterfrågar? Idrott och hälsa ska ge möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn men när fotboll bedrivs är det ibland en utopi. Denna studie ser till att kartlägga hur lärare ser på flickors förhållningssätt till momentet fotboll i ämnet idrott och hälsa? . Flickornas förutsättningar och behov blir i stor utsträckning bortglömda när det spelas fotboll och den har nästan uteslutande blivit en sport som verkar lyda efter andra lagar än de som ställts upp i kursplanerna. Deltagandet bland flickorna är lågt när det är fotboll och många är till och med rädda för aktiviteten. Jämställdheten har nått långt men i idrotten är det den manliga normen som regerar, framförallt i fotbollen. Vilka faktorer har bidragit till flickornas förhållningssätt och hur bör lärarna göra för att få flickorna inkluderade? Dessa två frågor är ingången i studien och syftar till att lyfta fram förslag på hur även fotbollen ska kunna bli en aktivitet som månar om gemenskapen i klassen, oberoende av kön.

My essay begins with two stories showing two different perspectives when looking at learning in preschool. These two different learning styles I have chosen to call, the measurable and the difficult to measure learning. As a pedagogue I am involved in both events. In these events I describe how different we pedagogues interpret our governing documents on children's learning. By describing how the educational activities are designed differently in the two events, I try to highlight the pedagogues views on learning in preschool. Although we have the same governing document, we differ in our work with children. In my study, I look at how educators Piaget and Vygotskij regard the child and its development from a socio-cultural and a cognitive perspective. I want to see if there is any connection between their views on child development and what is happening in my two events. In the essay, I also try to find out how we work with children in preschool when it comes to both the measurable and the difficult to measure learning and why we do it so differently. Our society has recently become more focused on measurable results in order for us to assure the quality of the work we do. In preschool we also have a duty to assure the quality of our educational activities. I examine whether that is the reason we have different views on learning. The measurable learning makes it easier for pedagogues to see what children have learned while the difficult to measure, makes it more complicated to measure results.

AbstractHantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling.Våra forskningsfrågor är följande:•Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande?•Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande?Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform. Studien innefattar en intervju med sju specialpedagoger på sex gymnasieskolor i en större och en mindre stad i Sydsverige. Arbetet är uppdelat i tre valda teman; ”Specialpedagogernas definitioner av begreppen motivation och lustfyllt lärande”, ”specialpedagogens roll i arbetet med motivation och lustfyllt lärande”, samt ” lärmiljöns betydelse när det gäller elevernas motivation och lustfyllda lärande”. Resultatet speglar våra föraningar om vikten av specialpedagogsikt förhållningssätt där relationer och samtalet spelar en betydande roll inom arbetet med motivation och lustfyllt lärande. Enligt oss har vårt syfte uppfyllts och våra forskningsfrågor har blivit behandlade. Vi har fått en större förförståelse hur specialpedagoger arbetar praktiskt när det gäller att arbeta med motivation och lustfyllt lärande på individ, - grupp-, och organisationsnivå, både på ett förebyggande och på ett åtgärdande sätt. Detta i förlängningen kommer att gynna motivationsarbetet och det lustfyllda lärandet på samtliga nivåer i organisationen. Det har framkommit att specialpedagogens största redskap i det förebyggande arbetet är ”byggandet” av relationer. När relationerna är etablerade öppnar dessa upp för samtal och kommunikation. I det åtgärdande arbetet ser vi även här relationen som en viktig faktor för att främja arbetsklimatet, vilket i sin tur leder till en välfungerande lärmiljö. Specialpedagogen kan betraktas som en informationsspridare. Vikten av tydlighet och struktur i det uppföljande/åtgärdande arbetet är också en betydande del i detta arbete.