Mitt examensarbete handlar om samundervisning och särundervisning. Jag avsåg att undersöka om elevernas tilltro till den egna förmågan i ämnet idrott och hälsa kunde förbättras genom särundervisning. Jag ville också undersöka om eleverna är positivt eller negativt inställda till särundervisning. Undersökningen ägde rum på en skola i Dalsland. Jag intervjuade tolv elever, tre lärare och en rektor. 112 elever fick också svara på en enkät. Pojkarna ansåg att de utvecklade sina fysiska förmågor mest vid särundervisning, medan de utvecklade sina sociala förmågor mest vid samundervisning. Flickorna ansåg att de utvecklade sina fysiska och sociala förmågor mest vid samundervisning. En majoritet av eleverna, framförallt flickorna, var positiva till särundervisning. Eleverna kunde tänka sig fortsätta arbeta med särundervisning på villkor att man också hade samundervisning. De tycker att samundervisning är en mer underhållande undervisning.

Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Detta genomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter. Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor.

<p>Syftet med denna undersökning är att studera elevers inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller särundervisning), elevernas ålder eller kön har betydelse för deras inställning till idrott och hälsa. Centrala frågeställningar i studien är:</p><p>• Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende på om de haft sam- eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa?</p><p>• Vad finns det för skillnader och/eller likheter på hur elever ser på ämnet idrott och hälsa i år 8 på grundskolan och i år 2 på gymnasiet?</p><p>• Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser på ämnet idrott och hälsa i skolan?</p><p>För att undersöka elevernas inställning till idrott och hälsa har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten delades ut på två gymnasieskolor och på två högstadieskolor till sammanlagt 224 elever. Resultaten av enkäterna sammanställde vi med hjälp av dataprogrammet SPSS.</p><p>Resultatet i studien visar att de flesta elever känner sig trygga och glada när de deltar i ämnet idrott och hälsa i skolan. Den viktigaste anledningen eleverna anger till att ha idrott och hälsa är att få röra på sig. De anser att den minst viktiga anledningen är att få tävla. Vidare visar resultatet i vår studie att variabeln ålder har störst påverkan på hur eleverna känner sig i ämnet idrott och hälsa i skolan. Undersökningen pekar också på att elevers inställning till ämnet idrott och hälsa inte är beroende av vilken typ av undervisningsform de har.</p> / <p>The purpose of this investigation is to study pupil’s attitude to the subject sports and health in school. Furthermore we want to investigate if the forms of education in school (coeducation or separate education), age of the pupils or gender affects the view on sports and health. The framing of the questions we worked with was:</p><p>• How do pupils perceive their sport education depending on if they have had coeducation or separate education in the subject sports and health?</p><p>• What are the differences and/or connections between how pupils view the subject sports and health in year 8 in comprehensive school and in year 2 in upper secondary school?</p><p>• What are the differences and/or connections between the sexes in how one views the subject sports and health in school?</p><p>To investigate the pupils view on sports and health we have used a quantitative opinion poll. The opinion poll was distributed in two upper secondary schools and two grammar schools to all together 224 pupils. The results of the opinion poll was compiled using the computer program SPSS.</p><p>The result of the study shows that most pupils feel confident and happy when they participate in the subject sports and health in school. The pupils say that exercise is the key reason having sports and health. They are of the opinion that the least important reason is to compete. Furthermore the result of our study shows that the variable age has the most significant influence on how the pupils feel when they participate in sports and health in school. The study also points out that pupils attitude to the subject sports and health doesn´t depend upon which type of education form they participate in.</p>

<p>Undersökningens syfte är att studera varför det fortfarande bedrivs särundervisning istället för samundervisning på vissa högstadieskolor, hur idrottsämnet har utvecklats ur en historisk synvinkel samt elevers och lärares synsätt på de olika undervisningsmetoderna. Detta</p><p>genomförs med litteraturstudier, intervjuer av lärare samt elevenkäter.</p><p>Genom denna undersökning utvecklar vi våra motiveringar till det undervisningssätt som vi i framtiden kommer att bedriva. Då vi har använt oss av genusteorier kom vi fram till att en mix av de olika undervisningssätten är att föredra för att främja jämställdhet då ren samundervisning oftast bedrivs på pojkars villkor.</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att få en bredare bild om hur de olika formerna av gruppindelningar inom ämnet Idrott och Hälsa ser ut, lärarens motiv till att använda en specifik metod samt genom en enkät undersöka elevernas inställning till de olika gruppindelningarna. De begrepp vi använder oss av i denna studie är samundervisning, vilket innebär att flickor och pojkar har idrott tillsammans, särundervisning, då flickor och pojkar har skild idrottsundervisning samt nivåindelad undervisning vilket är ett sätt att dela in eleverna i grupper efter förutsättningar, förförståelse och intresse. De metoder vi använt oss av är dels en enkätundersökning som delats ut till ca 90 elever på tre skolor och dels har vi genomfört intervjuer med flera idrottslärare på de berörda skolorna. Resultatet visar att majoriteten av eleverna är nöjda med den gruppindelning som de har men vissa elever uttrycker en önskan om att få prova någon av de andra gruppindelningsformerna. Eftersom all undervisning är situationsanpassad finns det kanske inte bara ett alternativ som är det rätta utan det gäller för läraren att kunna avläsa när det är lämpligt att använda den ena eller andra arbetsformen utifrån klassens sammansättning och det arbetsmoment som ska utföras.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. </p><p>Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?</p><p>Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning. Att klasserna är uppdelade efter kön ibland och tillsammans med varandra ibland.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka idrottslärares tankar kring sam- och särundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslärarna föredrar att arbeta med. Min frågeställning är: Vilken undervisningsmetod är att föredra i ämnet idrott och hälsa anser lärarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive särundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende på undervisningsmetoden? För att besvara min frågeställning och få fram idrottslärares åsikter i frågan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare i olika kön och ålder.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslärarna hade varit med om både sam- och särundervisning varav tre använde sig av samundervisning och två av särundervisning nu. Fyra av idrottslärarna föredrog att använda sig av samundervisning då de ansåg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. Särundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna. Nivågruppering var också en undervisningsmetod som många av idrottslärarna använde sig av vid vissa moment i undervisningen.</p>

<p> </p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet var att studera genuspositioner hos eleverna under sam- respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla vårt syfte har vi använt följande frågor: Vilka genusskapande handlingar och beteenden kan vi upptäcka bland flickor och pojkar i idrottsundervisningen? Hur förändras elevernas beteenden och handlingar när eleverna undervisas i sam- respektive särundervisning?</p><p>Metod</p><p>De metoder som använts i studien var kvalitativa observationer och intervjuer. Studien inleddes med 28 observationer med fokus på kritiska händelser, då vi antecknade händelser där eleverna upprätthöll eller bröt de traditionella könsmönstren. För att få en djupare förståelse för elevernas tankar och upplevelser kring de händelser vi observerat valdes sju personer ut för intervju. Dessa sju personerna representerade de fyra olika genuspositioner som vi under observationerna registrerat. Senare jämfördes observationsresultatet med elevernas berättelser och för att förstå och förklara resultatet användes Yvonne Hirdmans genusteori.</p><p>Resultat</p><p>De flesta flickorna och pojkarna intar positioner av upprätthållande handlingar och beteenden medan positionerna för brytande handlingar och beteenden endast intas av några få elever. De upprätthållande flickorna är försiktiga och inaktiva samtidigt som de upprätthållande pojkarna är högljudda, tävlingsinriktade och aktiva. De brytande flickornas beteende kan liknas med pojkarnas. De som karaktäriserar de brytande pojkarna är att de är tysta, snälla och aktiva. De upprätthållande flickorna och pojkarna förändrar endast sitt beteende mellan undervisningssätten genom att agera mer eller mindre upprätthållande. De brytande flickorna tenderar att gå över till en upprätthållande position i särundervisningen medan de brytande pojkarna inte förändrar sitt beteende överhuvudtaget.</p><p>Slutsats</p><p>Resultatet visar på fyra genuspositioner, de upprätthållande flickorna och pojkarna samt de brytande flickorna och pojkarna. De fyra genuspositionerna kan ses i båda undervisningssätten men ser dock olika ut beroende på sam- eller särundervisning. Eleverna anpassar sig till omgivningen och förändrar därför sina genuspositioner beroende på vilket undervisningsätt de undervisas i och beroende på vilka elever de omges med.</p><p> </p>

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts.  Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning? Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning. Att klasserna är uppdelade efter kön ibland och tillsammans med varandra ibland.

Syftet med arbetet är att undersöka idrottslärares tankar kring sam- och särundervisning samt att undersöka vilken undervisningsmetod som idrottslärarna föredrar att arbeta med. Min frågeställning är: Vilken undervisningsmetod är att föredra i ämnet idrott och hälsa anser lärarna? Vilka fördelar och nackdelar finns det med sam- respektive särundervisning? Gynnas flickor eller pojkar beroende på undervisningsmetoden? För att besvara min frågeställning och få fram idrottslärares åsikter i frågan gjorde jag kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare i olika kön och ålder. Resultatet av undersökningen visar att fyra av idrottslärarna hade varit med om både sam- och särundervisning varav tre använde sig av samundervisning och två av särundervisning nu. Fyra av idrottslärarna föredrog att använda sig av samundervisning då de ansåg att den undervisningsmetoden hade flest positiva effekter. Särundervisning gynnade mest de fysiskt svagare flickorna. Nivågruppering var också en undervisningsmetod som många av idrottslärarna använde sig av vid vissa moment i undervisningen.