ABSTRAKT  The aim of this study has been to highlight teachers’ experiences of an implemented One-to-one project in a town in the southern parts of Sweden. Using a mixed method, with surveys and interviews, the result has been analyzed through the frame-factor theory and the SAMR model. The results of the study show that a majority of the teachers were dissatisfied with how the project had been implemented. A lack of time, pedagogical vision, and competence development were some of the complaints that the teachers had. This affected the teachers’ attitude to the project and the use of the computers.  Most of the teachers did still agree that the project have had a positive effect on their work. This effect could mainly be seen in their communication with their students and to some extent their teaching.

Digitaliseringens utveckling i skolan går i takt med den teknologiska utvecklingen av det omgivande samhället. Ny och mer lättillgänglig teknologi skapar nya möjligheter för skolan. Som en följd implementerar allt fler skolor en-till-en på olika grunder. Således är studiens syfte att undersöka fem lärares uppfattningar om och förhållningssätt till en-till-en-konceptet i svenskämnet, årskurs 4–6. Vidare syftar studien att ta reda på hur undervisningen ser ut idag och vad det finns för utvecklingspotential angående en-till-en som arbetssätt. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in studiens material samt besvara följande frågeställningar: Hur använder fem lärare i årskurs 4–6 en-till-en i svenskundervisningen? Hur upplever fem lärare i årskurs 4–6 att en-till-en påverkar sättet att undervisa i svenskämnet? Hur upplever fem lärare i årskurs 4–6 att arbetet med en-till-en i svenskundervisningen kan utvecklas? Resultatet visar att en-till-en i huvudsak används och fungerar som ersättning för den redan befintliga undervisningen, närmare bestämt som ersättning för arbetsbok, penna och papper. Vidare visar resultatet att en-till-en bidrar till en formativ, individanpassad och elevcentrerad undervisning samt att det motiverar eleverna. Slutligen framkommer det av resultatet att skolors system och plattformar eventuellt kan motarbeta digitaliseringen och att en-till-två skulle kunna vara ett alternativt arbetssätt till en-till-en. / The development of digitalization in the school is in step with the technological development of the surrounding society. New and more accessible technology creates new opportunities for the school. As a result, more and more schools are implementing one-to-one on different grounds. Thus, the aim of the study is to examine five teachers' perceptions of and approach to one-to-one in the Swedish subject. Furthermore, the study aims to find out how the teaching looks today and what there is for development potential regarding one-to-one as a way of working. The study takes its point of departure in the socio-cultural perspective and semi-structured interviews were used to collect the study material and answer the following questions: How do five teachers in grades 4-6 use one-to-one in the Swedish subject? How do five teachers in grades 4-6 experience that one-to-one affects the way in which the Swedish subject is taught? How do five teachers in grades 4-6 experience that the work on one-to-one in the Swedish subject can be developed? The result shows that one-to-one is mainly used and serves as a replacement for already existing teaching, more specifically as a replacement for workbook, pen and paper. Furthermore, the result shows that the one-to-one contributes to a formative, individualized and student-centered teaching and that it motivates the pupils. Finally, the result show that schools' systems and platforms can possibly counteract the digitization and that one-to-two could be an alternative to the one-to-one.

Denna studie syftar till att visa hur digitala verktyg används i gymnasiet inommatematikundervisningen, både utav lärare och elever i norra Sverige. Ytterligare undersöksäven elevernas åsikter om dess användning samt om de anser att det underlättar derasinlärningsprocess kring matematik eller inte. Detta har gjorts med hjälp utav en enkätstudie,SAMR-modellen och förväntan-värde teorin. Totalt deltog 102 elever i undersökningen.Resultaten visar att det inte finns några uppenbara för- eller nackdelar när elever använderdigitala hjälpmedel. Elever tycker dock att dess användning är bra inommatematikundervisningen, men främst när läraren använder sig utav det. Läraren använderfrämst digitala verktyg i sina genomgångar och för att visa hur det skall användas, elevernaanvänder det främst när läraren säger till dem att göra det, på prov och för att lösa svårauppgifter som de inte kan lösa med hjälp utav papper och penna ännu. / This study aims to show how digital tools are used in upper secondary school duringmathematics education, both by the teachers and the students in the northern parts of Sweden.Furthermore, student opinions of how these tools are used and whether the students think thisusage makes mathematics easier for them is also studied. This has been done through a surveythat makes use of a questionnaire together with the SAMR-model and the expectancy-valuetheorem. A total of 102 students took part in this study. The results show that there are noobvious benefits or disadvantages when the students themselves make use of digital aids.However, the students think that the use of digital tools are good in mathematics, but thebenefits mostly come from the teachers use of it. This study shows that the teachers mostlyuse these tools during their lectures or to show how it’s used. The students mostly use it whenthey’re told to by the teacher, during exams or to solve difficult assignments/problems thatthey haven’t learned to solve with pen and paper yet.

When solving partial differential equations using finite difference methods on structured meshes, adaptive refinement can be used to increase the accuracy of the solution in an efficient manner. When implementing solvers using structured adaptive mesh refinement for modern parallel computer systems, an important task is the partitioning of the grid hierarchy over the available processors. The Meta-partitioner is an autonomic framework which can dynamically select between a large number of grid-partitioning algorithms at run time. In this thesis we investigate which modifications that are necessary in order to connect the Meta-partitioner to the existing SAMR-framework Chombo, and begin the process of performing this connection. We conclude that although significant changes to both Chombo and the Meta-partitioner are necessary, a connection definitely seams feasible. We estimate that that the major work of the connection has been done, and that with the experience gained from this project, the continuation is straightforward. We also connect a patch-based partitioning algorithm to Chombo and evaluate it for the first time as part of a real SAMR-based simulation. The results are promising and we conclude that it is a viable candidate for inclusion in the Meta-partitioner.

The purpose of this study is to examine three teachers' use of digital tools in their social science teaching. The study was carried out in grade five in a school where each pupil had access to his or her own digital tool in the spring of 2108. The teachers were observed and interviewed by the author. The analysis is based on a custom analysis model based on the SAMR-model. What the study has come up with is that teachers use digital tools more than students in teaching. Furthermore, the study also show that the use is largely not about replacing analogue tools but to improve and develop teaching, and that digital tools are used to individualize the teaching to specific pupils. The teachers state that the positive aspect of digital tools is that it is direct and gives them benefits in both planning and implementation. Disadvantages are that the pupils are easily distracted during the use of digital tools and that the teachers are dependent on the technology working.

Abstract Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna använder sig utav digitala verktyg i undervisningen, samt att ta reda på fördelarna och nackdelarna med användning av digitala verktyg som läromedel i modersmålsundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, där sex modersmålslärare intervjuades och sex lektionsobservationer genomfördes. Resultaten analyserades med hjälp av ett analysverktyg. Analysverktyget heter SAMRmodellen, som handlar om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i lärandet. Resultaten visade att alla modersmålsläraren är positiva till att använda olika former av digitala verktyg. Det underlättar deras arbete samt främjar elevernas modersmål. Respondenterna har tillgång till digitala verktyg som kan lånas ut till elever och de får regelbundet kompetensutveckling om hur de kan undervisa digitalt. Det som framkommit i vår studie är att lärarna arbetar utifrån olika nivåer enligt SAMRmodellen, och att modersmålslärare jobbar med digitala verktyg för tre olika syfte: att söka information, att kommunicera och att presentera. Fördelarna med användningen av digitala verktyg var många. Digitala verktyg ökar elevernas intresse och motivation, erbjuder stora möjligheter för att variera undervisningen. Det underlättar uppföljning av elevernas arbete för att ge eleverna feedback och respons, vilket hjälper dem att utveckla sina arbeten. Digitala verktyg främjar elevernas lärande av sina modersmål. Nackdelarna var inte så många jämfört med fördelarna. De negativa upplevelserna var framför allt elever som gör annat vid datorerna under lektionen, vilket tar både tid och fokus från undervisningen. Vad gäller informationssökning så har en del elever inte tålamod att vara källkritiska. Nyckelord: digitala verktyg, IKT, modersmål, SAMR-modell.

Dagens samhälle blir allt mer digitaliserat vilket gör att skolan måste utvecklas i takt med samhället. Därför blir det intressant för oss som blivande lärare att undersöka hur lärare använder digitala verktyg i sin matematikundervisning. Lärplattan är det digitala verktyg som domineras i lågstadiet och därför är det detta digitala verktyg som är fokus i detta examensarbete. Syftet blir då att undersöka lärplattans funktion och potential som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen på lågstadiet. Det teoretiska ramverk i detta examensarbete är Dr. Ruben Puenteduras SAMR-modell som kategoriserar in aktiviteter i undervisningen med hjälp av digitala verktyg i fyra olika steg. Data insamlas i form av intervjuer av fyra verksamma lärare på lågstadiet. Resultatet utifrån intervjuerna visade att lärarna oftast arbetar med lärplattan i matematikundervisningen på ett sätt som gör att de matematiska aktiviteterna för det mesta uppnår steg två i SAMR-modellen, det sker en förbättring.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur fritidslärare resonerar kring användningen av digitala verktyg i fritidshemmet. För att undersöka detta har sex fritidslärare intervjuats där de delar med sig av deras syn på användningen av digitala verktyg, hur de använder dem i verksamheten, vad de ser för möjligheter och utmaningar. Det insamlande materialet analyserades med hänsyn till SAMR-modellen. Resultatet visar att fritidslärarna har inkluderat digitala verktyg i fritidshemmets verksamhet men de uttrycker ett behov av vidareutbildning i digital kompetens. Fritidslärarna menar att de alltid försöker ha ett syfte med användningen av digitala verktyg utifrån läroplanens mål men att det försvåras då fritidslärarna saknar tid för planering samt möjlighet till kompetensutveckling för att utveckla arbetet med digitala verktyg i fritidshemmet.

This study aimed to explore and understand the University of Cape Town student perceptions and lived experiences of Emergency Remote Teaching and Learning (ERTL) during COVID-19. COVID-19 is a communicable disease instigated by a novel virus (SARS CoV-2 virus). After the inevitable subsequent national lockdown of South Africa, the university placed ERTL measures in place for the second quarter of the first semester to curb the impact of the virus on its students while also enabling learning and teaching activities to continue remotely. ERTL meant that learning and teaching activities were ‘rapidly' shifted from face-to-face learning to remote learning. This study reports on the 707 students who responded to an online survey while engaged in their online courses. The Substitution, Augmentation, Modification, and Redefinition (SAMR) and Andersons' Online Learning Model were used to engage with students on the use of technology that enabled their interaction with lecturers, each other, learning and teaching activities, and other remote learning resources. Understanding the student experiences was achieved through a mixed-method study approach that involved undergraduate and postgraduate students. The Google form online surveys, with both open and closed ended questions with some using the 5-point Likert scale ratings, were distributed using social media platforms and university email system to students in order to collect the data. MAXQDA and Excel software were later utilised to analyse and code the data. Findings for this study indicate that the ERTL experience of the participants during the COVID-19 pandemic presented both opportunities and barriers. Some of the perceived opportunities by students were flexibility and convenience, pedagogical improvements, time saving, self-directed learning (working anytime they want and creating and managing their working schedule), and spending time with family. Interestingly enough, some of these benefits turned out to be challenges for some of the students. Hence, some of the barriers students perceived were distractions, internet connectivity and technical issues, inequitable living and environment conditions, lack of hands-on experience and how this made their degree feel incomplete and difficult, mental health issues, and many other barriers. The disciplinary faculties that experienced most of the obstacles and difficulties associated with ERTL were those whose academic experience depended on practical work in labs and studios or needed software that can only be accessed through labs and would need a specific operating system. The carrying out of this research will help ensure the effectiveness, investment, and continual integration of technology in future programs that involve learning and teaching.

Syftet med studien var att undersöka hur digitala verktyg används som bedömningsmetod inom  matematik på högstadiet. Studien genomfördes som en kombination av en kvantitativ enkätstudie med 67 matematiklärare på högstadiet och fyra kvalitativa intervjuer med matematiklärare på högstadiet.Dessa analyserades sedan utifrån tidigare forskning, SAMR-modellen (efter de engelska begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition) och TPACK-modellen (efter den engelska termen Technological Pedagogical And Content Knowledge). Resultatet visade på att många lärare anser att digitala prov enbart kan genomföras som till exempel diagnoser eller tester i formativt syfte. De analoga proven med papper och penna var fortfarande det sätt som lärare helst väljer att använda sig av vid summativ bedömning. Resultatet visade att den största nackdelen med digitala prov var att eleverna inte kunde skriva beräkningar och resonemang vid digitala prov och att detta var ett stort hinder för att lärarna skulle använda sig av dem vid bedömning. Den största fördelen var att lärarna kunde spara tid på rättning men denna fördel kunde inte väga upp nackdelarna.