Tidigare forskning visar tydliga tecken på att barn använder sig av olika tillträdesstrategier för att söka sig till andra barns samspel och lekar. Syftet med den här studien är att förtydliga hur barn söker sig till lekar och interagerar med andra barn samt hur stor betydelse det sociala samspelet har i förskolan. Forskningen kommer även synliggöra pedagogens roll när det kommer till barn som har svårt att få tillträde till lek. Studien har utspelats på en förskola i en medelstor svensk stad, där fokuset ligger på den äldre barngruppen. Utifrån Corsaro (1979) och Tellgrens (2004) tidigare forskningar har vi undersökt barns sätt att söka sig till lek genom olika strategier. Detta valde vi att undersöka med hjälp av olika forskningsmetoder. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv valde vi att studera barns lek genom observationer, som en icke deltagande observatör fick vi då möjligheten att tolka barnens leksituationer på avstånd utan att påverka barnen. Vi följde upp observationerna med att intervjua pedagogerna om hur deras roll i förskolan ser ut, med inriktning på forskningsämnet. Intervjuerna med pedagogerna gav oss en blick i hur barns sociala interaktioner såg ut genom pedagogernas synsätt och hur de tolkar barnens sociala samspel. Efter intervjuerna och observationerna så samlades den empiriska datan ihop, detta för att undersökas och besvara studiens frågeställning. Den empiriska datan delade vi upp i två olika delar där vi sammanfattar olika sekvenser från observationerna och vilka svar vi fick av pedagogerna i intervjuerna. Efter att ha verifierat resultatet av den empiriska datan med tidigare forskning så framgick det att barn använder sig av flertalet olika tillträdesstrategier. Det är genom tillträdesstrategier som barnen skapar en möjlighet till socialt samspel med andra barn, vilket i sin tur kan leda till att nya kamratrelationer blir till. Pedagogernas uppgift i dessa situationer är att vara delaktiga medhjälpare till barn som har problem med sociala samspel, för att motverka att barn blir uteslutna ur lek.

Studiens syfte har varit att undersöka människors ageranden på det integrerade folk- och skolbiblioteket för att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv tydliggöra den sociala strukturen på det integrerade folk- och skolbiblioteket. Genom att observera sociala interaktioner och tolka dessa ur ett dramaturgiskt perspektiv och sätta dessa tolkningar i relation till en förförståelse av bibliotekariens roll samt bibliotekets uppdrag baserade på texterna Bibliotekariens praktiska kunskaper – om kunskap, etik och yrkesrollen (2016) av Eva Schwarz (red.) samt Olika syn på saken – Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal (2011) av Svensk Biblioteksförening visar studien på att beroende på vem som befinner sig i biblioteket aktualiseras de olika aspekterna av den integrerade folk- och skolbiblioteksverksamheten. I mötet mellan allmänhet och bibliotekarier blir folkbiblioteksaspekterna tydliga medan i inplanerade möten med skolklasser framhävs skolbiblioteksverksamheten. När elever använder biblioteket som ett ställe att hänga på under skoldagen händer något med stämningen i biblioteket och interaktionen, eller snarare bristen på interaktion, mellan elever och bibliotekarier gör något med biblioteket som varken liknar de ageranden som kan kopplas ihop med folkbiblioteksverksamheten eller skolbiblioteksverksamheten. Slutsatsen är att mötet mellan elever och bibliotekarier skulle kunna vara det som utgör kärnan i den sociala strukturen för det integrerade folk- och skolbiblioteket. Slutsatsen grundar sig dessvärre på ett mycket litet material och bör därför snarare ses som en ingång till vidare forskning mer än en tillförlitlig slutsats.

The workplace is a place where many people spend a lot of their awake time. It is a place where many people have the main part of their social contexts, and because of this, it is considered relevant to investigate job satisfaction closer to gain a deeper understanding of the subject. This essay is completed with a qualitative method and four semi-structured deep interviews have been conducted and the aim of the paper is to gain a deeper understanding of the factors that affect the job satisfaction of employees in service-oriented professions. The selection consists of four people employed in service professions, and the results have been analyzed using qualitative content analysis, previous research and theories related to job satisfaction. The results show five factors that are of the utmost importance for creating a high level of job satisfaction, and these are social interactions, communication, appreciation, motivation, and salary and benefits. These factors are in part consistent with earlier research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research. / Arbetsplatsen är en plats där många människor spenderar mycket av sin vakna tid. Det är också en plats där många människor har huvuddelen av sina sociala sammanhang och på grund av detta anses det vara av relevans att undersöka arbetstrivsel närmre för att få en djupare förståelse om ämnet. Denna C-uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och fyra semistrukturerade djupintervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar arbetstrivseln för anställda inom servicenära yrken. Urvalet utgörs av fyra personer anställda i servicenära yrken och resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till arbetstrivsel. Resultatet visar på fem faktorer som är av störst vikt för att skapa en hög grad av arbetstrivsel och dessa är sociala interaktioner, kommunikation, uppskattning, motivation samt lön och förmåner. Dessa faktorer stämmer till viss del överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, tio sydsvenska hundägare upplever att hundägandet påverkar deras sociala liv. Detta har undersökts genom att intervjua utvalda hundägare som representerar olika delar av hundvärlden för att kartlägga olika hundägares upplevelser av den sociala samvaron kopplat till hundrelaterade aktiviteter. Det har också genomförts tre observationer i olika organiserade hundsammanhang för att kunna motivera antaganden som görs av de sociala fenomen som förekommer. Resultatanalysen visar att de intervjuade hundägarna upplever att hundägandet påverkar deras sociala tillvaro positivt genom att hunden fungerar som en isbrytare. De flesta av hundägarna beskriver också att de fått djupare vänskaper med personer de lärt känna via hundarna, till stor del på grund av att mycket tid spenderas gemensamt. Det har också berättats att olika hundrelaterade träffar är positiva och har en energipåfyllande effekt. Det framkom också att hundrelaterade aktiviteter kan skapa fler djupa vänskaper i större utsträckning än andra fritidsaktiviteter. Intervjupersonerna har också beskrivit grupperingar inom hundvärlden, emellan vilka det finns vissa motsättningar och starka känslor om vad som är rätt eller fel. Av detta dras slutsatserna att de tio intervjuade hundägarna upplever social vinst av att äga hund, att hundarna agerar som isbrytare och naturlig samlingspunkt, samt att hundrelaterade aktiviteter ofta är fyllda av glädje och positivitet vilket gör att hundägare gärna återkommer till dessa sammanhang. Det finns också gott om yttre kännetecken som gör att hundägarna kan känna igen varandra och snabbt dela in varandra i olika grupper.

För godtagbara kunskapskrav vid slutet av årskurs 3 ska eleven getts möjlighet att samtala i och om ämnet matematik. Att kommunicera matematiskt är en bidragande faktor för att uppnå ett fördjupat lärande. Faktorer som främjar kommunikationen likt arbete i grupp används inte i samma utsträckning i matematikämnet som andra ämnen. Syftet är därmed att se till lärarens sätt att föra och bedöma elevernas muntliga förmågor i matematiken genom samarbetsinlärningsstrategier och strukturer. Studien ska även se till vilka påverkningsfaktorer samarbetsinlärningsstrategier och strukturer har på kommunikationen vid arbetet i grupp. Området blir belyst i en systematisk litteraturstudie baserat på 10 granskade studier för att besvara frågeställningarna. Det urval av litteratur som gjorts visar i resultatet till att kommunikationen som nämnts ovan är en viktig del för att uppnå matematiska förmågor. Resultatet visar även till att elever gynnas av planerade samarbetsinlärningsstrategier och strukturer som pågår under längre perioder både i sin sociala och prestationsmässiga förmåga. Trovärdigheten för resultatet kan påverkas då det är svårt att generalisera slutsatser ur ett bredare perspektiv utifrån den mängd litteratur som granskats.

The purpose of this study is to explore how the role of the public librarian can be seen in terms of social interactions with visitors, how they relate to trust and how it interacts with social capital. There is a trust in libraries that can contribute to social capital in society, but for public librarians, the complex social function that takes an increasing role in library activities can constitute a great responsibility and involve challenges on the individual level. In the discussion about trust in public libraries, it is therefore important to study the librarian’s perspective to highlight aspects that might otherwise not be visible in a Swedish context, which more often examines user perspective or the level of trust in libraries in society at large. This study takes an explorative approach on the social role in public librarianship, investigating the possibilities and difficulties concerning trust. Semi-structured interviews have been conducted to collect statements from six librarians at various public libraries. This study uses symbolic interactionism as a theoretical tool to understand librarians as individuals in their professional practice, and to create an increased understanding of their experiences. The results show that the social function is both complex and has a significant role for the participants. The work around safeguarding trust is about helping people and being accessible in different ways. The participants must be creative in their professional role as the social challenges can look very different based on different situations.

I vår samtid är det lätt att ibland känna sig ensam. Pandemin har försvårat möten mellan människor och påverkar väldigt många psykiskt. Men pandemin kommer att passera, och då får vi inte låta återhållsamhet bli det nya normala. Vi behöver bekräfta, se och hälsa på varandra. Människor behöver känna tillhörighet. Den här studien syftar därför till att undersöka människors attityder till hälsningar och vidare använda den kunskapen för att skapa en effektiv visuell kampanj för att främja mer hälsningar i samhället. Genom en enkätundersökning har vi kunnat samla in data som med stöd av tidigare forskning och teoretiskt ramverk hjälpt oss påvisa att hälsningar kan göra en stor positiv skillnad i vardagen för människor. Enkätundersökningen fungerade även som en målgruppsanalys som visade att unga människor, som bor/vistas ofta i stadsmiljö och som nyttjar sociala medier är de som hälsar i lägst utsträckning. Med kunskap om målgruppen och dess attityder kunde vi genom två fokusgruppsdiskussioner och teoretiskt ramverk skapa en annonskampanj som på ett visuellt tilltalande och effektivt sätt uppmanar målgruppen till mer hälsningar. / Nowadays it is easy to feel lonely. The pandemic has made meetings between people more difficult which affects many people mentally. But the pandemic will pass, and then we do not want the restrained attitude to become the new normal. We need to confirm, see, and welcome each other. People need to feel a sense of belonging. This study therefore aims to examine people's attitudes towards greetings and further use that knowledge to create an effective visual campaign to promote more greetings in society. Through a survey, we have been able to collect data that, with the support of previous research and theoretical framework, has helped us show that greetings can make a big positive difference in everyday life for people. The survey also served as a target group analysis, and showed that young people, who often live / stay in an urban environment and who use social media, are the ones who greet to the least extent. With knowledge of the target group and its attitudes, we were able to create an advertising campaign through two focus group discussions and a theoretical framework that in a visually appealing and effective way encourages the target group to open up to greet each other more.

The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the respondents' experience, you can also distance yourself from crime through sports, hobbies, education, or employment.

I takt med att samhället utvecklats, bidrar det med att kraven på förskolorna ökar och därmed behöver samspelet och arbetsmiljön rikta sig till rimliga möjligheter för trivsel och balans i arbetsgrupperna. Kommunikationen kan ses som en nyckel för arbetslagets sociala interaktioner som kan skapa ett balanserat samspel. Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur arbetslagets samspel och arbetsmiljö ser ut på en förskola. Vi har teoretiskt granskat vår studie med hjälp av Berger och Luckmanns socialkonstruktionismens teori och Goffmans dramaturgiska teori. Den empiriska data för undersökningen samlades in genom enkäter och intervjuer från en förskola. I resultatet för undersökningen framkommer det att det finns olika faktorer som bidrar till obalans i arbetslagets samspel. De medverkande faktorerna är bland annat personalbrist, tidsbrist och icke effektivt kommunikationssätt. Med den tidigare forskningen och med de valda teorierna får vi syn på att öppna relationer inom arbetslaget kan skapa en trivsam och harmonisk miljö i förskolan. Ytterligare en slutsats för vår studie visar att förskolans personal behöver kontinuerlig samverka för verksamhetens utveckling. Och slutligen ett effektivt kommunikationssätt mellan arbetskollegorna kan bidra till en bra stämning och sammanvävda sociala interaktioner. Nyckelord: arbetslag, arbetsmiljö, förskolan, kommunikation, personalbrist, samspel, sociala interaktioner, tidsbrist

Interaction skills are developed with other people and enable the ability to take in the perspectives of others as well as the ability to develop oneself. This should therefore mean that an individual who grows up with fewer people around them may find that it takes practice and effort to develop their social skills. In other words, growing up as an only child can lead to special circumstances that can affect an individual's behavior in social interactions. The purpose of the paper is to study whether growing up without siblings has an impact on adult only children's experiences of and actions in social interactions and the creation and maintenance of relationships. The empirical data consists of semi-structured interviews that are analyzed through previous research and the concepts: internalization, primary and secondary socialization, significant others, role assumption and significant symbols. The study's previous research is divided into three themes that relate to the study in different ways. The study's results show that growing up without siblings can have an impact on adult only children's experiences of and actions in social interactions, such as conflict management. Furthermore, the results of the study highlight that an upbringing without siblings does not have a significant impact on adult only children in the creation and maintenance of relationships, as there is no clear pattern of what role the only children take in friendship relationships. / Interaktionförmågan utvecklas tillsammans med andra människor och möjliggör förmågan att ta in andras perspektiv samt förmågan att utveckla sig själv. Detta borde således innebära att en individ som växer upp med färre människor omkring sig kan uppleva att det krävs övning och ansträngning för att utveckla sin interaktionsförmåga. Att växa upp som ensambarn kan med andra ord medföra särskilda omständigheter som kan sätta sin prägel på en individs handlande i sociala interaktioner. Syftet med uppsatsen är att studera om en uppväxt utan syskon har betydelse för vuxna ensambarns upplevelser av och agerande i sociala interaktioner samt skapandet och upprätthållande av relationer. Uppsatsens empiri består av semistrukturerade intervjuer som analyseras genom tidigare forskning och begreppen: internalisering, primär och sekundär socialisation, signifikanta andra, rollövertagande samt signifikanta symboler. Studiens tidigare forskning är indelad i tre teman som anknyter till studien på olika sätt. Studiens resultat visar att en uppväxt utan syskon kan ha en betydelse för vuxna ensambarns upplevelser av och agerande i sociala interaktioner, såsom konflikthantering. Vidare belyser studiens resultat att en uppväxt utan syskon inte har en påtaglig betydelse för vuxna ensambarn i skapandet och upprätthållandet av relationer, då det inte finns ett tydligt mönster vilken roll ensambarnen tar i vänskapsrelationer.