Syftet med denna uppsats är att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv undersöka biblioteket TioTretton som plats för rollgestaltning och ta reda på vilka slags roller som görs tillgängliga för barn som besöker biblioteket. Detta har gjorts genom att intervjua skolärare och bibliotekspersonal och analysera deras tal om barnen och biblioteket. Resultatet visar att TioTretton kan ses som en bakre region i förhållande till det vuxna samhället i stort, men också till de team som utgörs av barnen själva och deras umgängeskretsar. Det har även framkommit att den vuxnes roll i förhållande till barnen varierar. Vikten av någon som leder framträdandet, oavsett utgångspunkt, framhålls dock överlag. Bibliotekspersonalens roller som en annan sorts vuxna och bibliotekets utformning kan göra TioTretton till en god plats för rollgestaltning och då framförallt byten av roller.

Människans relation till musik går att spåra ända tillbaka till forntiden då den har varit en viktig del i ritualer och ceremonier. I modern tid efter 1900-talets musikexplosion har musiken förknippats allt mer med den privata användningen och forskning visar att ens musiksmak kan ha en stark koppling till sin känsla av en identitet. Forskningen belyser även hur musiken kan fungera som en känsloregulator och att den kan fylla en funktion i sociala interaktioner människor emellan. I den här uppsatsen ligger fokusen på musikens sociala betydelse där brudpars val av musik till bröllopet undersöks. Med målet att få en fördjupad förståelse för musiken som ett socialt fenomen utfördes fem fenomenologiska intervjuer med personer som själva valt icke-traditionell musik till sitt bröllop. Resultatet visade att musiken på bröllopet har fungerat som en social identitetsmarkör för både brudparet och för den egna individen. Musiken har även haft en koppling till brudparets sociala historia med varandra men också till en social historia mellan de och deras gäster. Slutligen har musiken även hjälpt till att påverka den sociala stämningen på bröllopet i form av att tona ner den kristna stämningen vilket har skapat en mer lättsam och festlig stämning.

The purpose of this study is to explore how the role of the public librarian can be seen in terms of social interactions with visitors, how they relate to trust and how it interacts with social capital. There is a trust in libraries that can contribute to social capital in society, but for public librarians, the complex social function that takes an increasing role in library activities can constitute a great responsibility and involve challenges on the individual level. In the discussion about trust in public libraries, it is therefore important to study the librarian’s perspective to highlight aspects that might otherwise not be visible in a Swedish context, which more often examines user perspective or the level of trust in libraries in society at large. This study takes an explorative approach on the social role in public librarianship, investigating the possibilities and difficulties concerning trust. Semi-structured interviews have been conducted to collect statements from six librarians at various public libraries. This study uses symbolic interactionism as a theoretical tool to understand librarians as individuals in their professional practice, and to create an increased understanding of their experiences. The results show that the social function is both complex and has a significant role for the participants. The work around safeguarding trust is about helping people and being accessible in different ways. The participants must be creative in their professional role as the social challenges can look very different based on different situations.

Trots att musik främst är ämnat för örat verkar dagens liveframträdanden mer visuellt stimulerande än någonsin. Livekonserten har utvecklats till en show för publiken att se på likväl som lyssna till, vilket ställer höga krav på visuell framställning. För att undersöka vilken roll seendet spelar för uppfattning av livemusik fick en publik uppleva det omvända, en konsert bakom ögonbindel. Om det visuella tas bort; hur uppfattas liveframträdandet då?Den här studien använder kvalitativa intervjustudier med både artist och publik. Resultaten visar på hur ögonen tenderar att fungera som medium inte bara för att uppfatta musiken, utan också för att förstå sig själv och sin roll i den sociala institution som bildas under en konsert. När visuell uppfattning inte är möjlig tvingas deltagarna omförhandla hur de ser på sig själva som individer och som en del av ett kollektiv. / Although music is primarily intended for the ear, today's live performances seem more visually stimulating than ever. Live performance has evolved into a show for the audience to watch as well as listen to, increasing the demands on visual representation. To further todays understaning of the role vision plays in perception of live music, an audience got to experience the opposite; a live concert behind the blindfold. If visual perception is removed; what does the audience make of the performance? By conducting qualitative interviews with both performer and audience it is possible to distinguish tendencies that show how the eyes act as medium not only to perceive the live performance, but also to aid audience perception of self during the social activity that consitutes a live concert. When visual perception is not possible, the participants are forced to renegotiate how they see themselves as individuals and as part of a collective.