<p>This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. </p><p>However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.</p>

This social psychological qualitative study demonstrate how the children’s play begin and what significant important it has in the child’s identity progress. The main subject in this social- psychological study is the child’s self and how through imagination, creativity and spontaneity the human’s personal identity is discovered. However the study is based upon the children’s plays in day- care, the children whom are being objects for the study are from 3-6 years old. With help of psychological and social theories not only we give the study a social- psychological angle but we also describe the importance of the free play in achieving recognition and acceptance of the innersole. Although building an identity is an ongoing process we believe based on the result of the study that some characteristics are imperative to cherish and encourage already in the childhood. Free play offers free mind and free will which is the root to distinguish the significant feature of the human being.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare definierar ett socialt kompetent barn och hur de arbetar med att utveckla social kompetens hos barn. Enligt tidigare forskning finns det ingen entydig definition av begreppet "social kompetens" och vad som anses vara ett socialt kompetent beteende kan variera beroende på individens ålder, situation och på vem man frågar. I vår studie utgår vi ifrån det sociokulturella perspektivet vilket innebär att det sociala samspelet har betydelse för individens lärande och utveckling. Vi använde oss utav kvalitativa intervjuer och vi genomförde intervjuerna på tre olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna lägger lite olika innebörder i sina beskrivningar i vad som utmärker ett socialt kompetent barn. De tar upp att kunna tyda leksignaler, hur man beter sig mot andra, hur man är en bra kompis, använder ett lämpligt språk, har självkännedom samt visar empati. De berättar även vad som väcker deras oro vad gäller barns sociala kompetens. Förskollärarna arbetar med att utveckla barns sociala kompetens genom att använda leken som metod samt att de själva är goda förebilder.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens. Vad gäller barns språkutveckling anses en av de viktigaste förutsättningarna vara att pedagogerna använder ett rikt och avancerat språk i för barnen meningsfulla situationer, och att de finns med och stöttar barnen i deras lek. Studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns språkutveckling och hur viktig deras närvaro är för att främja den.

Syftet med arbetet var att beskriva förskollärares och förskolechefers tankar och erfarenheter om femtontimmarssystemet, samt hur förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavarna ser ut. Vi ville också få förskollärarnas och förskolechefernas åsikter kring hur de anser att femtontimmarssystemet och förskolans strävansmål går ihop.   Vi valde att göra en kvalitativ studie med intervju som metod, där urvalet blev tre förskollärare och tre förskolechefer från tre olika förskolor i två olika kommuner. För att analysera informanternas svar har vi tagit del av tidigare forskning om bland annat; förskolans bidrag till barns utveckling och lärande, Vygotskijs tankar, läroplanens strävansmål samt vikten av att ha en god kontakt med vårdnadshavarna. Studiens resultat visar att alla informanter är positiva till femtontimmarsreformen som kom 2002. Samtliga förskollärare anser att kontakten med vårdnadshavarna inte påverkas i skiftet mellan heltid och femtontimmarsperioden och att alla barn kan sträva mot läroplanens olika strävansmål på lika villkor.   Förskollärarna var eniga om att femtontimmarssystemet är bra, de menar att det är ett bra sätt att få ta del av förskolan och samtidigt få tid hemma. Förskolecheferna var oeniga gällande femtontimmarsbarnens möjlighet till att sträva mot förskolans strävansmål på ett likvärdigt sätt som heltidsbarnen. Samtliga förskollärare svarade att femtontimmarsbarnen missar en del av den fria leken inomhus men att femtontimmarsbarnen har samma möjlighet att sträva mot strävansmålen som heltidsbarnen. Förskollärarna ansåg att kontakten höll lika bra kvalité med femtontimmarsbarnens vårdnadshavare som med heltidsbarnens. De har dock olika tankar om hur bra den är.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Högman, Bengt & Nilsson, Johanna (2009). Rast. Elevers och pedagogers syn på rasten ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. (Schoolbreak. Pupils and teachers ideas of the break with a Special educational perspective.) Examensarbete, 15 hp. Specialpedagogiskt program - Högskolan, Kristianstad.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva rasten som fenomen ur ett relationellt/specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i elevers och pedagogers syn på den. Vi har delat in studiens problemformuleringar i tre ämnesområden; Aktivitet, Relation/interaktion och Känslor.</p><p> </p><p> Aktivitet: Vad gör elever respektive pedagoger under rasten? Vilken bild förmedlar de av varandras rast?</p><p> </p><p> Relationer/interaktion: Hur sker det sociala samspelet under rasttid? Vilken upplevelse har pedagogerna av elevernas samspel samt hur interagerar de med eleverna?</p><p> </p><p> Känslor: Hur känner eleverna och pedagoger före, under och efter rast? Hur förbereder de rasten? Vilka visioner har elever och pedagoger om rasten?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vår undersökning är inspirerad av etnografiska studier, studien beskriver verkligheten sedd genom våra och informanternas ögon. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning kring rasten/leken samt förmedlar en historisk tillbakablick. Med hjälp av tematiserade intervjuer och observationer har vi undersökt relationer, processer och samband samt deras inbördes samspel.</p><p><strong>Resultat: </strong>Sammanfattningsvis visar resultaten av våra observationer och intervjuer att eleverna i stora drag är nöjda med rasten samt att pedagogerna har god inblick i dess innehåll. Det är också värt att notera att såväl elever som pedagoger uttrycker en önskan om att uppvärdera rasten.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>rast, leken, relationer, sociala samspelet, interagerar, specialpedagogiskt, visioner.</p><p> </p><p>Bengt Högman</p><p>Johanna Nilsson</p><p>Handledare: Lisbeth Ohlsson                                          Examinator: Christer Ohlin</p>

Bakgrund: Det är många rutiner och regler i verksamheterna idag. Vi var intresserade av att se hur pedagogerna ser på barns lek och lärande i två verksamheter, kommunal förskola och i Waldorf förskolan, Vårt syfte var att undersöka om leken är fri eller om barnen leker på de vuxnas villkor. Det är förskolornas ambition att barn ska leka mycket men vi ska undersöka om det finns tid till den fria leken eftersom det finns rutiner och regler i verksamheten som kan vara ett hinder . Resultat: I vår undersökning visade det sig att pedagogerna kände att det var mycket regler och rutiner som kom i vägen för barnens fria lek i den kommunala verksamheten, medan Waldorfverksamheten inte hade lika många regler, dock en fast rytm under dagen, men ändå prioriterade barnens lek före allt annat.

Abstract Högman, Bengt &amp; Nilsson, Johanna (2009). Rast. Elevers och pedagogers syn på rasten ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. (Schoolbreak. Pupils and teachers ideas of the break with a Special educational perspective.) Examensarbete, 15 hp. Specialpedagogiskt program - Högskolan, Kristianstad. Syfte: Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva rasten som fenomen ur ett relationellt/specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i elevers och pedagogers syn på den. Vi har delat in studiens problemformuleringar i tre ämnesområden; Aktivitet, Relation/interaktion och Känslor.    Aktivitet: Vad gör elever respektive pedagoger under rasten? Vilken bild förmedlar de av varandras rast?    Relationer/interaktion: Hur sker det sociala samspelet under rasttid? Vilken upplevelse har pedagogerna av elevernas samspel samt hur interagerar de med eleverna?    Känslor: Hur känner eleverna och pedagoger före, under och efter rast? Hur förbereder de rasten? Vilka visioner har elever och pedagoger om rasten?   Metod: Vår undersökning är inspirerad av etnografiska studier, studien beskriver verkligheten sedd genom våra och informanternas ögon. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning kring rasten/leken samt förmedlar en historisk tillbakablick. Med hjälp av tematiserade intervjuer och observationer har vi undersökt relationer, processer och samband samt deras inbördes samspel. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultaten av våra observationer och intervjuer att eleverna i stora drag är nöjda med rasten samt att pedagogerna har god inblick i dess innehåll. Det är också värt att notera att såväl elever som pedagoger uttrycker en önskan om att uppvärdera rasten. Nyckelord: rast, leken, relationer, sociala samspelet, interagerar, specialpedagogiskt, visioner.   Bengt Högman Johanna Nilsson Handledare: Lisbeth Ohlsson                                          Examinator: Christer Ohlin

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på vilken matematik som uppstår i barnens fria lek på förskolans gård och under vilka förutsättningar detta sker. Våra frågeställningar är: hur utnyttjar pedagogerna leksituationerna för att lyfta matematiken och vilken matematik kommer till uttryck i samtalen? Den metod vi använt under vår undersökning är observationer. I observationsschemat använde vi oss av kategorier som hade anknytning till våra frågeställningar. I vår undersökning fick vi fram att pedagogerna utnyttjade de olika lek situationerna som förekom på förskolans gård. I samtalet under leksituationerna lyftes matematiken men vid flertal tillfällen såg vi att interaktionen med barnen inte blev så långa.