Detta arbete fokuserar på leken och undervisningens relation och betydelse. I den nyaste revideringen av läroplanen för förskolan så används termen undervisning och jag har tidigare observerat en oro över hur undervisning och lek kan fungera ihop vid en pilotstudie. Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning påverkar leken och hur leken påverkar undervisningen. I detta arbete har jag undersökt olika tolkningar av vad lek är, vad undervisning är och hur leken kan användas som ett verktyg utifrån tidigare forskning. Jag har sedan intervjuat fem legitimerade förskollärare som har arbetat mer än ett år i förskolan och frågad de hur de tolkar lek, undervisning och hur leken kan användas som ett verktyg. Detta för att kunna få svar från tidigare författare och nuvarande förskollärare hur barns lek i förskolan påverkar deras utbildning och hur leken kan användas som ett verktyg, om det går. Slutsatsen blev att leken redan används som ett verktyg för att lära ut ny kunskap i förskolan men att användningen av begreppet undervisning skapar en oro då fyra av de fem intervjuade förskollärarna ser skillnad på vad som är undervisning, vad som är lärande och lekens roll i undervisning och lärande. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Detta arbete fokuserar på leken och undervisningens relation och betydelse. I den nyaste revideringen av läroplanen för förskolan så används termen undervisning och jag har tidigare observerat en oro över hur undervisning och lek kan fungera ihop vid en pilotstudie. Syftet med detta arbete är att undersöka hur undervisning påverkar leken och hur leken påverkar undervisningen. I detta arbete har jag undersökt olika tolkningar av vad lek är, vad undervisning är och hur leken kan användas som ett verktyg utifrån tidigare forskning. Jag har sedan intervjuat fem legitimerade förskollärare som har arbetat mer än ett år i förskolan och frågad de hur de tolkar lek, undervisning och hur leken kan användas som ett verktyg. Detta för att kunna få svar från tidigare författare och nuvarande förskollärare hur barns lek i förskolan påverkar deras utbildning och hur leken kan användas som ett verktyg, om det går. Slutsatsen blev att leken redan används som ett verktyg för att lära ut ny kunskap i förskolan men att användningen av begreppet undervisning skapar en oro då fyra av de fem intervjuade förskollärarna ser skillnad på vad som är undervisning, vad som är lärande och lekens roll i undervisning och lärande. / <p>Betyg i Ladok 21-06-30.</p>

Inledning Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning observerat brister i flertalet lärmiljöer. Vi har noterat en avsaknad av inbjudande lärmiljöer där verksamheten har brustit när det kommer till att skapa en naturlig interaktion mellan lärmiljö och barns samspel. Därav vill vi vidare med denna studie utforska hur förskollärare ser på lärmiljöns uppbyggnad och dess påverkan på barns samspel i leken. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på lärmiljöers påverkan på barns samspel i den fria leken samt vad de anser kan bidra respektive hindra till barns samspel i den fria leken. Metod I denna studie har vi valt att använda oss utav kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in vår empiri. Intervjuerna har skett på en större förskola med tre avdelningar med äldre barn och tre avdelningar med yngre barn. En pedagog från varje avdelning har deltagit i intervjuerna. Resultat Resultatet i denna studie visar på att lärmiljöerna har stor inverkan på barns möjlighet till samspel i den fria leken. Lärmiljöerna byggs upp utifrån barnens intressen, materialvalet görs med eftertanke och har en könsneutral utgångspunkt som bidrar till att miljön skall tilltala alla barn och inbjuda till lek och samspel. I resultatet framgår det att förskollärare anser att lärmiljön i förskolan och dess material ska vara tillgängligt så att barn kan bli stimulerade till att utforska rummen. Samtliga förskollärare ser lekmaterial som en viktig del i leken som bidrar till samspel, turtagning och samtal. I resultatet redogör vi för förskollärarnas uttalanden om de hinder som kan påverka barns samspel i den fria leken. Resultatet visar att samtliga förskollärare ser som sin uppgift att hjälpa och stötta barnen i deras lek och samspel.

Studien tar sin utgångspunkt i problemområdet rasten, som inte beskrivs i läroplanen Lgr 11 trots att rasten inträffar dagligen för alla elever i svensk grundskola. Syftet för studien är avgränsad till att undersöka hur fritidslärare upplever relationsarbetet med elever på rasten. Vi hade formulerat två frågeställningar som ämnade till att besvara syftet: Vilken betydelse har fritidslärares förhållningssätt för relationsskapande på rasten? samt På vilket sätt påverkar den fria leken respektive den styrda rastaktiviteten arbetet med elevrelationer? Valet av fritidslärare ansåg vi utifrån deras profession och studiens syfte som det mest intressanta läraryrket att intervjua. Den insamlade datan transkriberades och därefter följde en tematisk analys. Resultatet presenterades i fyra teman; Fritidslärares förutsättningar, Fritidslärares förhållningssätt, Trygghet på rasten samt Lekens betydelse. Vi analyserade och diskuterade empirin utifrån Aspelins teori om relationskompetens. Resultatet visar att fritidslärarna i olika omfattning arbetar medvetet med elevrelationer på rasten. Leken ses som central för rasten och fritidslärarna upplever både möjligheter och utmaningar för relationsskapande. Vår slutsats är att fritidslärarna upplever sitt förhållningssätt och leken som betydelsefull för relationsskapande. Rasten ses också som en arena för fritidslärarna att förverkliga det kompletterande uppdraget. Vi ser ett fortsatt behov av forskning inom området rast och relationer, förslagsvis hur eleverna upplever relationen till fritidslärarna på rasten. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Studiens syftet var att undersöka och synliggöra kommunikationen mellan pedagoger och de yngsta barnen (1-3 år) i den styrda och fria leken. Frågeställningarna som vi förhållit oss till är följande; Vad sker under kommunikationen mellan pedagoger och barn i den styrda och fria leken? Vad kan kommunikationen mellan pedagoger och barn ha för betydelse för den styrda och fria leken? Denna studien har tagit utgångspunkt i Vygotskijs grundtankar och teorier som behandlar samspelet och den sociala kommunikationen som sker mellan individer. Valet av metod i denna studie var observationer med hjälp av observationsschema. Observationerna gjordes på en förskolan på en avdelning med barn från 1-3 år. I undersökningen deltog det 10 barn och tre pedagoger, observationstiden ute i verksamheten var cirka 10 timmar. Sammanfattningsvis visade resultatet att den fria lekens innehåll förändrades när pedagoger deltog i barns lek. Resultatet visade även att kommunikationen i den fria leken samt den styrda leken såg annorlunda ut. I den styrda leken sker kommunikationen genom pedagogers utmanande frågor medan i den fria leken handlade kommunikation om vad som var rätt och fel. Studien visar på att leken konstrueras av pedagoger, i kommunikationen mellan pedagoger och barn.

Denna studie undersöker om, och i sådana fall på vilket sätt, traditionella könsroller kommer till uttryck i den fria leken i förskolan.  Detta syfte analyseras utifrån två frågeställningar vilka är:  * Vilka skillnader i val av aktiviteter finns mellan pojkar och flickor? * På vilket sätt ger barnen uttryck för de traditionella könsrollerna i leken?   Studien genomfördes i förskolans fria lek. Barnens val av rum skedde genom turordning och det barn som fick välja rum först hade fler valmöjligheter jämfört med det barn som fick välja sist. Som metod för datainsamling användes videoobservationer vid en förskola där etablerad kontakt mellan barn och observatör redan fanns. Totalt deltog 11 barn i åldrarna fyra till fem i studien. Resultatet av studien visar på att barnen agerade ungefär lika ofta enligt normer för traditionella könsroller, som de agerade könsöverskridande. Detta genom både val av lek och hur de agerade i leken.  Uppsatsen skrevs som en del under lärarutbildningen och kan bistå med att väcka lärares funderingar kring barns olika könsroller. Detta genom att diskutera könsroller och hur dessa skildras i barnens fria lek. / This study is based on social learning theory and intends to examine whether, and if so how, the traditional gender roles are expressed in the free play in preschool. This purpose is analyzed based on two issues which are: * How does boys and girls play during the free play in preschool? Are there any differences between the type of games they have chosen? * Will the traditional gender roles be expressed in boys’ and girls’ free play? How? The study was conducted in the preschool free play. Children’s choice of room was done by an activity board where the children who got to choose the room first had more choices as compared to the children who may choose last. Video observations were used as the method of data collection in the study. The observations were made at a preschool where established contact between the children and the observer already existed. The result of the study show that the children acted about as often under the standards of traditional gender roles, they acted as transgender. This, by both choice of play and the way they acted in the play. The essay was written as a part in my teacher education and it can contribute to arouse teachers to reflect about different gender roles in preschool. This by discussing gender roles and how they are portrayed in children’s’ free play.

I denna studie har genus i den fria leken undersökts. Studien bygger på insamlad information ifrån intervjuer med förskollärare och observationer under fri lek. I intervjuerna används arbetssättet ”speglingen” som bygger på att vidareutveckla informantens resonemang genom att sammanfatta det som sägs. Observationerna genomförs med löpande protokoll. Efteråt kodas data in i olika teman av de väsentliga delarna under rubrikerna Flickors lekdomäner, Pojkars lekdomäner, Könsneutrala lekdomäner, Gränsöverskridande lekdomäner, Strategier på förskolan A och Strategier på förskolan B. Syftet med undersökningen är att bidra med fördjupad kunskap om hur förskollärare uppfattar olika könsroller i barns genuslekar. Studien syftar även till att kartlägga hur förskollärare arbetar med olika strategier för att uppnå jämställdhet i den fria leken. Enligt Hirdmans teori består förskollärarnas skilda tankar, erfarenheter och strategier av genussystemets huvudpelare; isärhållande och mannen som norm. Resultatet visar att förskollärare indelar könsstereotypa lekar i flickors och pojkars könsstereotypa lekar. I dessa lekar sätter förskollärare flickors och pojkars egenskaper i förgrunden och genus i bakgrunden. För flickor och pojkar finns det olika förväntningar på vilka lekar som de ska leka, samt motiveringen till deras lekval. Förskollärarna är mer benägna att beskriva gränsöverskridande lekar som samma för flickor- och pojkar. På förskolorna använder förskollärarna olika strategier i de olika arbetslagen. Förskollärarnas strategier består av personalsamtal, miljöutformning, talspråket och könsneutrala leksaker. Forskningen kopplar förskollärarnas strategier till normkritiskt reflekterande, den medskapande genusattityden, lärarledd guidning och fokus på naturmaterial. Förskollärarnas könsstereotypa tankar och erfarenheter motsätter arbetslagets gemensamma strategier vilket kan resultera i att strategibestämmelserna inte alltid besannas.

Denna studie har som syfte att undersöka inkludering/exkludering av barn i vardagliga aktiviteter på förskolan. Vår forskningsfråga är ˮHur inkluderas/exkluderas barn i den fria leken med andra barn på förskolan?ˮ. Utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet, samt används inkluderingsdiskursen och avvikelsediskursen som teori i diskussionen. En kvalitativ undersökning har genomförts, och observationer har används som verktyg. I resultatet framgår det att barn inkluderas i den fria leken med andra barn genom att bildkarta, lekredskap och tecken som stöd används. Samt att barn exkluderas i den fria leken med andra barn genom avledande handlingar. Slutsatsen är att inkludering av barn i den fria leken med andra barn sker genom användning av konkreta redskap och tecken som stöd, samt att exkludering förekommer i den fria leken genom avledande handlingar.

Studiens syfte har varit att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan kommunicerar och socialiserar med varandra och pedagogerna. Genom videoobservationer har vi studerat barnens kommunikation under de vardagliga rutinerna måltiden, samlingen och den fria leken. Resultatet visar att dessa situationer är ypperliga tillfällen att utmana och utveckla barnens kommunikativa och sociala förmågor. Måltiden och samlingen erbjuder olika möjligheter till samtal där pedagogerna avgör vilka strategier som bör tillämpas för att upprätthålla kommunikationen. Den fria leken präglas av barnens intresse för stunden, därmed avgör barnen vilken typ av kommunikationsform de väljer att tillämpa. I de olika observationerna kunde vi urskilja kommunikation i form av kroppsspråk, gester, tal och tecken som stöd.

<p>Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?</p><p>1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande. Läroplanen är även vägledande för familjedaghemmen.</p><p>De grundregler som betonas i förskolans läroplan handlar om att verksamheten utmärks av en pedagogik där omvårdad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhetsbild. En god omsorg i förskolan leder till utveckling och lärande, samtidigt som omsorgen innehåller pedagogiska metoder. Till följd av detta betonas vikten av att olika lekar används som metod för barns utveckling och lärande. Meningen är att förskolan ska ses som en rolig, trygg och lärorik plats för barnen.</p><p>Studiens problemområde behandlar hur leken påverkar barnens lärande och utveckling i förskolan?</p><p>Metoden som används är observationer. Detta för att tydligt kunna visa hur leken påverkar barnens färdigheter och lärande, sociala kompetens och utveckling i förskolan. Observationer som metod, gör det lättare att undersöka vad barnen gör och inte bara vad de säger när de leker. Observationer ger en klarare och bredare syn på hur barnen använder leken för att lära och utveckla sina förutsättningar och erfarenheter. Observationerna genomfördes på tre olika förskolor och de deltagande var fyra barn i år 2-5 på respektive förskola. Totalt var det tolv barn som deltog i observationerna.</p><p>Slutsatsen av undersökning visar på likheter såväl som skillnader när det gäller lek i relation till undervisning och lärande på förskolan. Samtliga förskollärare har en positiv inställning till lek och anser leken vara ett bra verktyg för barnens prövande av olika roller och erfarenheter. I leken känner sig barnen trygga i sina roller. Detta har bidragit till bättre självförtroende och självkänsla. I en förskola är det dock en pojke som inte känner sig trygg med de andra barnen. Han valde att leka ensam och därmed, på så sätt, upptäcka sin egen rollfigur.</p><p>Resultatet visar att samtliga observerade barn använder inslag av olika lekar som instrument för att lära och utveckla sina erfarenheter och kunskaper. Det visar också att barnen lär och utvecklar sin kommunikationsförmåga, sina sociala färdigheter och sin sociala kompetens. Dessutom utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig, att umgås med andra och att lära av varandra.</p> / lek och lärande