Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar förskolebarn har av vuxnas deltagande i fria leken. Studiens forskningsfrågor är: Vilka uppfattningar har förskolebarn om vuxnas deltagande i fria leken? Samt vad kan vuxna bidra med i fria leken enligt barn? Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av utsagor från åtta förskolebarn i åldrarna fyra och fem år. Analysen av resultatet har gjorts i relation till begreppen metakommunikation i leken, leksignal och lekram från Batesons kommunikationsteori. Resultatet visar att den fria leken enligt barn å ena sidan kan berikas när vuxna är med och deltar. Vuxna berikar enligt barnen leken med att upprätthålla spelregler, hjälpa barnen när problem uppstår samt vidareutvecklar leken. Leken blir rolig när vuxna är med och deltar. Å andra sidan uppfattar barnen vuxnas deltagande begränsar fria leken. Barnen värnar om sin makt i fria leken. De vill leka ifred för att själva bestämma ramen för leken. Vuxna går ofta in och styr leken i en riktning som inte uppfattas som rätt, enligt barnen. Att som vuxen inta ett barnperspektiv och samtidigt närma sig barnens perspektiv kan berika fria leken på en rad olika sätt genom att tillföra, bibehålla och utmana barnen i deras lek. Om de vuxna lyssnar in barnen och låter dem ha makt över lekramarna kan det skapas en harmoni i samspelet och den fria leken kan berikas vilket är så viktigt utifrån barnens egna uppfattningar av vuxnas deltagande i den fria leken. Att låta barnen ha maktöver lekramen kan även leda till att barnen väljer att leka självständigt utan vuxnas deltagande vilket också kan vara berikande för barnens fria lek.

The purpose of the study is to examine whether there is a connection between conflicts that arise between the students and the free play at the leisure center, and how these conflicts are handled. I answered the study's question with the help of qualitative interviews and observations. I interviewed four educators at four different leisure centers, and observed these activities. I have analyzed the empirical data from the sociocultural perspective. The result showed a clear connection between conflicts that arise between the students and the free play. The results also showed that the teachers in the leisure activities make use of the conflict management method mediation.

Den här essän handlar om den fria leken i förskolan och pedagogens roll i relation till leken. Jag argumenterar för att pedagogens roll inte är att stå utanför leken. Det handlar om att vara delaktig i barnens lek utan att styra eller ta över den. Essän har sin utgångspunkt i två olika berättelser där jag som pedagog möter leken ur två olika perspektiv, först som deltagare och senare som observatör. Jag reflekterar kring berättelsen och min roll som pedagog med hjälp av pedagogisk forskning om lek (Knutsdotter Olofsson), fantasi (Vygotskij) och om pedagogens betydelse för barnets utveckling i förskolan (Öhman). En problematik på förskolan är de många, oftast onödiga avbrotten vi pedagoger orsakar i barnens lekar och jag funderar i essän över hur man kan minska dessa avbrott. Här problematiserar jag också ett arbetssätt som jag och mina kollegor använder oss av för att ge barnen mer tidsutrymme för lek. I min text funderar jag också över om den fria leken i förskolan är till för alla barn. Många barn behöver vuxenstöd i samspelet med andra. Det innebär många gånger att vi pedagoger måste styra in det barnet på aktiviteter som han eller hon inte alltid fått välja själv. Därför ställer jag slutligen frågan om den fria leken är till för alla barn i förskolan. Om inte, hur skapar vi förutsättningar i vår strävan att göra den fria leken tillgänglig för alla barn? / This essay is about free play in preschool and the pedagogue’s role in relations to children’s play. I am arguing that the pedagogue’s role is not to stand beside the play. This is about being involved in the children´s play without controlling or taking over it. The essay is based on two different situations where I as a pedagogue encounter the play from two different perspectives: first as a participant and later as an observer. I reflect on the situations and my role as a pedagogue with the help of educational research on play (Knutsdotter Olofsson), fantasy (Vygotskij) and the pedagogue significance for the child’s development in preschool (Öhman). A problem in preschool consists in the many and often unnecessary interruptions the pedagogues are causing in the children´s play. Therefore, I am in this essay investigating how one can minimize those interruptions. Here I also problematize a working method which can be used in order to give the children more time-space for play. In my text I am also questioning if all children at preschool can participate in what we call “free play”. Many children need adult support in interaction with others. This implies many times that pedagogues must guide a child into activities not chosen by the child itself. Because of that, my final question is if free play in preschool is available for all children. If not, how can we create conditions in our effort to make the free play available for all children at preschool?

Thesis (S.T.D.)--Pontificia Universitas Gregoriana, 1997. / Includes bibliographical references (p. [311]-346) and index.

This study is based on the shared view of the free play and how the pedagogue should involve them self in it. That adults get involved in children’s play have accrued in other study’s but mostly in study’s that studying the preschools playtime. In the introduction the subject is problematized. Here it is shown that free play has several different views among pedagogues and authorities. The purpose of this study will be to study how the pedagogues is involving in the free play at the after-school centre and how their involvement is affecting the play itself. This will be done through the survey and observation method. The observation was carried out at a after-school centre and the questionnaires were answered by the after-school centre’s pedagogues. Through the collected empirical material, the study will investigate the pedagogue’s involvement through a socio-cultural perspective and previous research. The previous research is based on studies and scientific articles involving adult involvement in and view on children’s free play. The socio-cultural theoretical perspective, will together with the previous research, analyse the empirical material and in the end answer the study’s purpose. The result showed that the pedagogues at the after-school centre considered themselves thrifty with its involvement in the play because they didn’t want to risk ruining the children’s play. They only involved them self if necessary, to support the free play and to give it space and contribute what is needed for the play to considered good and developing. However, it turned out in the observations that the pedagogues became involved in the play to a large extent in two separate ways, passive, and active involvement. These two types of involvement are the basis for the study. In the discussion the result is discussed, and the conclusion drawn from the study is that the pedagogue’s passive and active involvement generates positive effects and contributes to an including, developing and learning free play. But for the free play to benefit in this way, skilled pedagogues with knowledge of play are required. The pedagogue’s involvement also shows important viewed from a intercultural perspective. / Denna studie grundar sig i tvetydigheten kring den fria leken och hur pedagogerna ska involvera sig i den. Att vi vuxna involverar oss i leken har framkommit i andra studier men främst inom förskolan. I inledningen problematiseras ämnet och visar på olika syner som finns på den fria leken hos arbetande pedagoger, myndigheter och organisationer. Syftet med studien blir att ta reda på hur pedagogerna på ett fritidshem involverar sig i leken. Detta kommer görs genom att använda metoderna observation och enkät. Observationen är genomförd på ett fritidshem och enkäten gick ut till pedagogerna på fritidshemmet. Genom det insamlade materialet kommer studien undersöka pedagogernas involvering genom ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med tidigare forskning. Den tidigare forskningen grundar sig i studier och vetenskapliga artiklar inom leken där vuxnas involvering i och syn på den fria leken står för en stor del av det undersökta. Det sociokulturella teoretiska ramverket kommer tillsammans med tidigare forskning analysera empirin för att svara på syftet och forskningsfrågorna. Resultatet visade på att pedagogerna på fritidshemmet ansåg att de ska vara sparsamma i sin involvering i leken och detta för att de inte vill riskera att förstöra leken. De menar att de endast ska lägga sig i om det verkligen behövs och enbart stötta den fria leken samt ge den utrymme och bidra med det som krävs för att leken ska bli god och utvecklande. Dock visade det sig i observationen att pedagogerna involverar sig i leken i stor utsträckning och detta på två olika sätt, passiv och aktiv involvering. Båda dessa typer av involvering påverkar leken men på skilda sätt. Båda involveringarna visade sig dock vara viktiga för leken och lärandet i den. I diskussionen diskuteras resultatet och slutsatsen. I denna diskussion visar studien på att pedagogernas passiva och aktiva involvering genererar positiva effekter och bidrar till en inkluderad, utvecklande och lärande lek. Men för att den fria leken ska gynnas på detta vis krävs det skickliga pedagoger med kunskap om lek. Pedagogernas involvering visar sig också vara viktig ur ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver barns strategier i den fria leken. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer och fenomenografisk analysmodell fick jag svar på mina frågeställningar. Det insamlade materialet har analyserat och diskuterats ifrån Corsaros teori och begrepp. Studien utgår också från Pihlgrens analytiska modell av aktivitetsmönster samt Tellgrens tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier. Resultatet visar att förskollärna tycker det är viktigt att vara närvarande i barnens fria lek för att kunna se de olika tillträdesstrategierna och uteslutningsstrategierna som barnen använder sig av i leken. Majoriteten av förskollärarna i denna studie arbetar med regeln ”Alla får vara med”. Detta är en av dem olika strategierna som förskollärarna har observerat att barnen använder sig av i den fria leken. Resultatet visar därutöver att förskollärarna anser det är via leken som barnens språk, konflikthantering och gemenskap utvecklas. Förskollärarna beskriver att om man inte arbetar tidigt med gruppdynamiken kan det bli exkludering i skolåldern eller till och med i vuxen ålder. Det är därför viktigt att arbeta med detta så tidigt som möjligt. / The purpose of the study is to investigate how preschool teacher describe children’s strategies in free play. With the help of semistructured interviews and a phenomenographic analysis model, I got answers to my research questions. The collection of this material has been analyzed and discussed from Corsaro's theory and concepts. The study is also discontinued Pihlgren's analytical model of activity patterns and Tellgren's access and exclusion strategies. The results shows that preschool teachers think that it is important to be active in the children's free play in to see the different access strategies and exclusion strategies that the children use in the free play. The majority of preschool teachers in this study work with the rule "Everyone can participate". This is one of the different strategies that preschool teachers have observed that children use in free play. The result also shows that preschool teachers believe that it is through play that social interaction develops. The result also show that preschool teachers believe that the children's language, conflict management and community are developed through free play. If you do not work early with the group dynamics, the preschool teachers describe that there can be exclusion in school age or even in adulthood. It is therefore important to work with this as early as possible.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas uppfattningar om lekens betydelse för elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet och pedagogernas kompetens kring ämnet. Datainsamlingen gjordes genom att skicka ut enkäter till fritidslärare, fritidspedagoger och specialpedagoger på olika skolor i Sverige. Vid analysen av datan användes deskriptiv statistik och tematisk innehållsanalys för att koda svaren utifrån olika teman kopplade till forskningens fokus. Vi har valt att utgå från Vygotskijs sociokulturella teori samt det relationella perspektivet för att tolka och förstå resultatet bättre. Resultatet visar att leken har stor betydelse för den sociala kompetensen hos elever i behov av särskilt stöd eftersom eleverna i leken får träna på rollekar, samspel och turtagning som gynnar deras sociala relationer. Men även pedagogens närvaro och kompetens visar sig spela stor roll för elevernas förutsättningar i leken. Vår slutsats är att om leken ska ha en betydelse för elever i behov av särskilt stöd behöver en pedagog vara närvarande men det kräver då att pedagogen har tillräckligt med kompetens om hur de ska agera i dessa situationer. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om förskolebarns föreställningar om lek, i åldrarna 4-5 år. Jag studerar här barns perspektiv på lek med inspiration av fenomenologisk teori. För att besvara frågeställningarna Hur beskriver barn vad lek är för dem och Vad är det i leken som lockar barn att leka användes metoden semistrukturerade intervjuer med ett förutbestämt frågeschema i intervjuer med 17 förskolebarn. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av barns perspektiv samt det fenomenologiska perspektivet som inspiration där människan erfar världen genom kropp och sinne. Resultatet visar att merparten av förskolebarnen leker för att de tycker att det är kul, att de helst leker med kompisar än leker själva samt att de dras till leksituationer beroende på materialets placering och användningsområden. I analysen framkommer det att sociala relationer, miljöer och redskap påverkar lekens utfall. / The purpose of this study is to contribute to knowledge on 4-5 years old children's conception of play in preschool. The study is inspired by phenomenological theory. To answer the questions How do children describe what play is for them and What is it in play that attracts children to play I used semistructurered interviews with a predetermined questionnaire to interview 17 preschool children. This has been made possible by using the child's perspective as well as the phenomenological perspective as inspiration where one experiences the world through body and mind. The result shows that the majority of preschool children play because they think it's fun, they prefer to play with friends rather then play by themselves and they are drawn to playsituations depending on the location and the use of the material.

This study focuses on children’s perception on free play in relation to their learning and how they perceive the presence of a pedagogue and its role in the play. To answer the study's research questions, we conducted a qualitative study in which interviews were used as a data collection method. A total of 17 children in grade 3 were interviewed. Results from the study show that play for children is mainly associated with something that they do in interaction with others. Play is something that they themselves get to decide and most importantly something that is fun. Furthermore, the study shows that children have a broad definition of what play can include in comparison with how adults define play. One example where children and adults have a difference in their definition is when it comes to drawing, where children can call that to play while adults might not. Another outcome of the study is that children don't play to learn, but rather because it’s fun and can see a learning situation as play. Most important learning situation in conjunction with play for the children is when rules and new games are introduced. Almost all associations that the children make about learning are thus linked to play. Furthermore, according to the interviewed children the play gives their life a meaning and is therefore something very important. Play is also, according to the children, of great value as a method to get new friends. Finally, the results from this study show that the children have double perceptions about the pedagogue’s involvement in the play. On the one hand, they see pedagogues as guardians of some kind whose presence is needed to protect the game. The guardian’s role is to make sure that no one cheats, does harm or is disturbing. On the other hand the pedagogues are described as disturbing, because of the rules they create that the children have to follow. The children see it as if the pedagogue is forcing their rules, games, or participants on the play, which removes the free part in free play. That gives the children dissatisfaction about the play as their play is being destroyed. / Med den här studien belyses barnens upplevelse av den fria leken, dess innebörd, med betoning på lärandet och barnens upplevelse av pedagogers roll i leken. Studien har gjorts för att undersöka barnens definition av lek och deras subjektiva uppfattningar om vad de lär sig i den fria leken och vilken roll de anser att en pedagog har. För att besvara studiens forskningsfrågor gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts som insamlingsmetod av data, totalt intervjuades 17 barn i årskurs 3. Resultat från studien visar att lek för barnen främst associeras med något som de gör i samspel med andra. Lek är något som de själva får bestämma, där det centrala är att göra något roligt. Studien visar att barnen har en bred definition av vad lek kan innefatta i jämförelse med hur vuxna definierar lek. Exempelvis anser barnen att rita är en lek. Vidare visar resultatet att barnen inte leker för att lära, utan för att det är kul. Barnen kan ändå se att lek kan vara en situation där lärande sker. Det barnen främst ser att de lär är; regler på lekar samt nya lekar. Nästan all association som barnen gör om lärandet kopplas alltså till lek. Vidare visar resultatet att lek upplevs av barnen som något väldigt viktigt och något som ger barnen en mening med livet. Exempelvis är det genom lek man skaffar sig vänner, enligt barnen. Avslutningsvis visar resultatet från denna studie att barnen har komplexa uppfattningar om pedagogens inblandning i leken. Dels ser de på pedagoger som någon form av väktare, vars närvaro behövs för att skydda leken. Där pedagogen förväntas att se till att ingen fuskar eller gör sig illa, eller är störande. Pedagogerna uppfattas som de styr lekarna med regler och ibland tvingar in barn i leken, vilket barnen upplever resultera i att leken förstörs.

The recess is a place where many students meet and social context becomes a big part of their day. The recess offers opportunities for students to practice social interaction, which is also a large part of the leisure-time centre's mission. The study is based on the socio-cultural perspective and the investigation is based on qualitative methods such as interviews and observations. The purpose of the study is to find out more about how student’s interaction is emphasized during the recess through free play, controlled and student-led activities. Through the interviews, we want to investigate how educators view their role and the opportunity to influence students' social learning. Finally, we want to draw attention to similarities in the social learning that takes place through play and participation in activities at the recess and the learning that takes place at the leisure-time centre.  The results of the study show that the different recess activities contribute in different ways to the students' social learning. The educators see both the pros and the cons of the different forms of recess activities and the conclusion is that a variety of break activities are needed to create social contexts for all students. The social interaction that takes place during the recess is largely reminiscent of what happens in the leisure-time centre's activities. / Rasten är en plats där många elever möts i sociala sammanhang, detta är en stor del av verksamheten. Rasten erbjuder möjligheter för eleverna att öva det sociala samspelet, vilket även är en stor del av fritidshemmets uppdrag. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet och undersökningen är baserad på kvalitativa metoder som intervjuer och observationer. Syftet med studien är att ta reda på hur elevernas samspel framhävs ute på rasten genom fri lek, styrda och elevledda aktiviteter. Genom intervjuerna vill vi undersöka hur pedagoger ser på sin roll och möjligheten till att påverka elevernas sociala lärande. Avslutningsvis vill vi uppmärksamma likheter i det sociala lärande som sker genom lek och deltagande i aktiviteter på rasten och det lärande som sker på fritidshemmet.   Resultatet av studien visar att de olika rastverksamheterna på olika sätt bidrar till elevernas sociala lärande. Pedagogerna ser både för och nackdelar med de olika rastverksamhetsformerna och slutsatsen är att en variation av rastverksamheter behövs för att skapa sociala sammanhang för alla elever. Det sociala samspel som sker på rasten påminner till stor del om det som sker i fritidshemmets verksamhet.