No description available.

No description available.

Syftet med studien är att ta reda på om den fysiska miljön på fritidshemmen är anpassad så att den inspirerar eleverna till olika lekar, skapande och om det finns utrymme för lugn och ro. Får fritidshemmen den plats de behöver i skolans lokaler eller hamnar fritidshemmen i skymundan? Vi vill även få en bild av vad pedagogerna tycker det finns för för- och nackdelar med att dela lokaler med skolan. Våra teoretiska utgångspunkter i denna studie har varit det sociokulturella, interaktionistiska perspektiven och den utvecklingsekologiska teorin. För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av en enkät som sex pedagoger har svarat på och sedan har vi gjort observationer på tre fritidshem. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna försöker erbjuda eleverna en bra fysisk miljö där de känner sig välkomna och blir inspirerade till lek. Detta trots att pedagogerna upplever att fritidshemmens fysiska miljö får stå tillbaka och att skolans lärandemiljö tar en större plats i skolans lokaler.

The after-school centresdevelopment has shifted from being a workplace to today's after-school centre as part of elementary school curriculum with a central content and purpose. Research in the field is in terms of conversational styles and roles but is not so much linked to the after-school centre'ssnack time. The present study has been intended to distinguish and exemplify the social interaction that is taking place in the after-school centre's snack time. Focus off interest has been how pupils talk and listen to each other and whether it is possible to discover in the conversation whether the conversation can be linked to school skills. Based on Sociocultural perspective on learning as well as Goffman's dramaturgical perspective as a frame, four recorded and observed conversations at two different after-school centres have been analysedwith an abductive approach. The purpose of this work is to identify the learning situations that occur during the after-school centre's snack, as well as describe how the students talk to each other. The roles that emerged in the result were categorized into five qualitatively distinct roles called; the conversation leader, listener, co-driver, clown and expert. The conversation leader is dependent on both the listener and the co-driver while the other roles are more independent of each other. The learning situations that can be linked to school skills are described in a separate section and are highly dependent on the role of the expert. All results are exemplified by direct quotes from the transcribed material.

I fritidshemmen möts de flerspråkiga barnen av fritidspedagoger och svenskfödda barn. Enligt undersökningar vi tagit del av är det viktigt att bemötandet av de flerspråkiga barnen är genomtänkt och anpassat efter deras behov och kulturer. Det måste också ske med ett stimulerande arbetssätt. Undersökningarna visar även att språket är en förutsättning för att kunna lära sig nya saker, att kunna kommunicera med andra och att kunna stärka sin självkänsla och identitet. Syftet i vår undersökning är att belysa hur fritidspedagoger kan underlätta språkutveckling och integrering i fritidshemmet för flerspråkiga barn. Undersökningen tar reda på vilka arbetssätt som kan användas samt vilka möjligheter kontra vilka hinder som finns med flerspråkigheten i verksamheten. För att få reda på undersökningens alla frågor intervjuades 12 fritidspedagoger som varit verksamma i mer än 3 år. Denna undersökning är en kvalitativ studie. Resultatet visar att arbetssätten varierar hos fritidspedagogerna, men det finns också arbetssätt som de flesta av fritidspedagogerna har gemensamt. Undersökningen visar att det finns fler möjligheter än hinder med flerspråkiga barn i fritidshemmet.

Syftet med denna undersökning är att ta del av hur fritidspedagoger arbetar med elever som har en neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i fritidshem. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning innefattar olika diagnoser exempelvis ADHD och autismspektrumtillstånd. Det finns olika metoder att hjälpa dessa elever på, som exempelvis bemötandet, inredningen samt miljön på fritidshemmen. Tanken är att det ska vara en skola för alla där alla elever blir inkluderade, oavsett om eleven har en nedsättning eller inte. Som det ser ut idag blir många elever exkluderade på grund av bland annat att eleverna inte klarar av att vara i storgrupp. Undersökningen baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade frågeställningar. Respondenterna använder sig av olika hjälpmedel för att eleverna ska få en lugn effekt samt få en högre koncentrationsförmåga. Vissa skolor får handledning genom stöd från rektor eller en person från en organisation hur personalen ska bemöta dessa elever. Något som genomsyrar resultatet i denna undersökning är tydlighet. Respondenterna anser att de måste vara tydliga för att eleverna ska kunna ta in vad pedagogerna säger samt förstå det.

Syftet med utvecklingsarbetet var att synliggöra elevinflytandet i fritidshemsverksamheten. Arbetet utgick från aktionsforskning som metod och presenterades via en utvecklingsmodell genom följande steg; nulägesanalys, kartläggning av tidigare forskning, planering och genomförande av aktionen samt kvalitativa intervjuer med elever före och efter aktionens genomförande. Genom multimodala verktyg infördes det förslagslåda och aktivitetstavlor på fritidshemmet för att undersöka om eleverna kunde bli mer medvetna om sitt inflytande. Det har visat sig ur tidigare forskning och vår nulägesanalys att det fanns ett stort intresse bland eleverna att vara delaktiga och ha inflytande över aktiviteter på fritidshemmet. Däremot framgick det att flertalet elever hade svårt att tolka vad elevinflytande var och när det skedde. Det framkom i studien att synliggörandet av inflytande är en betydande faktor för att göra eleverna mer medvetna om att de får vara med och påverka verksamheten. I vår slutreflektion diskuteras det faktum att resultatet tog en annan riktning än vad vi räknat med. Det visade sig finnas ett behov av en slags verktyg där eleverna anonymt kunde placera lappar med andra formuleringar än önskningar. Då önskelådan desto längre tiden gick fick ta emot allt fler personliga meddelanden av eleverna.

Utvecklingsarbetets syfte var att göra eleverna delaktiga i utformandet av den fysiska miljön på fritidshemmet samt att delaktigheten skulle öka motivationen hos eleverna till att ta eget initiativ på fritidshemmet. Detta projekt har genomförts efter en nulägesanalys på ett fritidshem där behovet av att göra eleverna delaktiga i den fysiska miljön fanns. Projektet baserades på Rönnemans (1998) beskrivning av en aktionsforskningsmodell: planera, agera, observera och reflektera. Vi genomförde tre aktioner tillsammans med eleverna på fritidshemmet. Eleverna som deltog i projektet var i åldrarna 9–12 år. Första aktionen bestod av att eleverna fick rita sina önskemål på färdiga ritningar och komma med förslag på hur de ville att fritidshemmets inomhusmiljö skulle se ut. Baserat på elevernas ritningar och förslag genomfördes aktion två och tre, där två olika ommöbleringar gjordes av den fysiska miljön på fritidshemmet. Under varje aktion genomfördes informella samtal och observationer för att få underlag till vidare reflektion. Resultatet tyder på att eleverna upplevt en ökad delaktighet och motivation när de fått önska vad som skulle finnas på fritidshemmet men projektet hade behövt mer tid för att kunna få ett hållbart resultat på längre sikt. Alla bilder som är med i arbetet har vi tagit själva med godkännande av lärarna på Rubinen. Figurerna har vi illustrerat själva.

Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

I dagens samhälle stöter barn och vuxna på digitala verktyg dagligen, tekniken och verktyg utvecklas allt mer.Skol- och fritidsverksamheten har i ansvar att utbilda och utveckla elever i digitalt användande för lärandeoch kritiskt tänkande. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare uppfattar förutsättningarnaför att arbete med IKT i fritidshem. Genom en kvalitativ studie genomfördes undersökningen av nio fritidslärarei tre olika verksamheter. Resultatet påvisar ett positivt engagemang till IKT men att den grundläggandeutbildningen är bristande och fritidslärarna påtalar om utbildning.