Syftet med denna studie har varit att synliggöra uppfattningar om vilket lärande som sker på fritidshemmet. Studien söker svar på frågorna, Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt grundlärarna, samt på vilket sätt arbetar de med elevernas lärande? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt dem själva, samt vilka aktiviteter ägnar de sig åt när de är på fritidshemmet? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt vårdnadshavarna? Vad lär sig eleverna på fritidshemmet enligt rektorerna, samt på vilket sätt uppfattar de att grundlärarna arbetar med elevernas lärande? Jag har valt att undersöka detta utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och tre grundlärare med inriktning mot fritidshem, tio elever, fem vårdnadshavare och tre rektorer har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av fritidspedagogikens kunskapsområden och olika centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är att det på fritidshemmet sker ett socialt, språkligt och naturvetenskapligt lärande. Resultatet visar även att lärande som har med utvecklandet av elevernas identitet och genus att göra hamnar i skymundan. En slutsats som dragits av studien är att både grundlärarna och rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande på fritidshemmet. En annan slutsats är att fritidshemmets lärande kan vara svårt att precisera för elever och vårdnadshavare. / The purpose of this study has been to visualize perceptions of what learning is taking place in the after-school centre. This study attempts to answer the following questions: What do the students learn at the after-school centre according to the teachers, and in what way do they work with the students learning? What do the students learn at the after-school centre according to themselves, and what type of activities do they speak about? What do the students learn at the after-school centre according to the guardians? What do the students learn at the after-school centre according to the principals, and in what way do they think the teachers are working with the students learning? I have chosen to examine all this from a sociocultural perspective, using a qualitative method. In total, three teachers , ten students, five guardians and three principals have been interviewed. The results have been analyzed using the available pedagogical knowledge within the field and key concepts inherent in the sociocultural perspective. Some of the most important results show that in the centre, education comes in the form of social and linguistic learning as well as in the natural sciences. The results also shows that learning in regard to the development of the students identity and gender is being overshadowed. One conclusion that can been drawn is that both the teachers and the principals are well aware of the learning capabilities of the after-school center. Another is that the exact type of learning that happens can be hard to pinpoint for both the students and their guardians.

This study is based on the shared view of the free play and how the pedagogue should involve them self in it. That adults get involved in children’s play have accrued in other study’s but mostly in study’s that studying the preschools playtime. In the introduction the subject is problematized. Here it is shown that free play has several different views among pedagogues and authorities. The purpose of this study will be to study how the pedagogues is involving in the free play at the after-school centre and how their involvement is affecting the play itself. This will be done through the survey and observation method. The observation was carried out at a after-school centre and the questionnaires were answered by the after-school centre’s pedagogues. Through the collected empirical material, the study will investigate the pedagogue’s involvement through a socio-cultural perspective and previous research. The previous research is based on studies and scientific articles involving adult involvement in and view on children’s free play. The socio-cultural theoretical perspective, will together with the previous research, analyse the empirical material and in the end answer the study’s purpose. The result showed that the pedagogues at the after-school centre considered themselves thrifty with its involvement in the play because they didn’t want to risk ruining the children’s play. They only involved them self if necessary, to support the free play and to give it space and contribute what is needed for the play to considered good and developing. However, it turned out in the observations that the pedagogues became involved in the play to a large extent in two separate ways, passive, and active involvement. These two types of involvement are the basis for the study. In the discussion the result is discussed, and the conclusion drawn from the study is that the pedagogue’s passive and active involvement generates positive effects and contributes to an including, developing and learning free play. But for the free play to benefit in this way, skilled pedagogues with knowledge of play are required. The pedagogue’s involvement also shows important viewed from a intercultural perspective. / Denna studie grundar sig i tvetydigheten kring den fria leken och hur pedagogerna ska involvera sig i den. Att vi vuxna involverar oss i leken har framkommit i andra studier men främst inom förskolan. I inledningen problematiseras ämnet och visar på olika syner som finns på den fria leken hos arbetande pedagoger, myndigheter och organisationer. Syftet med studien blir att ta reda på hur pedagogerna på ett fritidshem involverar sig i leken. Detta kommer görs genom att använda metoderna observation och enkät. Observationen är genomförd på ett fritidshem och enkäten gick ut till pedagogerna på fritidshemmet. Genom det insamlade materialet kommer studien undersöka pedagogernas involvering genom ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med tidigare forskning. Den tidigare forskningen grundar sig i studier och vetenskapliga artiklar inom leken där vuxnas involvering i och syn på den fria leken står för en stor del av det undersökta. Det sociokulturella teoretiska ramverket kommer tillsammans med tidigare forskning analysera empirin för att svara på syftet och forskningsfrågorna. Resultatet visade på att pedagogerna på fritidshemmet ansåg att de ska vara sparsamma i sin involvering i leken och detta för att de inte vill riskera att förstöra leken. De menar att de endast ska lägga sig i om det verkligen behövs och enbart stötta den fria leken samt ge den utrymme och bidra med det som krävs för att leken ska bli god och utvecklande. Dock visade det sig i observationen att pedagogerna involverar sig i leken i stor utsträckning och detta på två olika sätt, passiv och aktiv involvering. Båda dessa typer av involvering påverkar leken men på skilda sätt. Båda involveringarna visade sig dock vara viktiga för leken och lärandet i den. I diskussionen diskuteras resultatet och slutsatsen. I denna diskussion visar studien på att pedagogernas passiva och aktiva involvering genererar positiva effekter och bidrar till en inkluderad, utvecklande och lärande lek. Men för att den fria leken ska gynnas på detta vis krävs det skickliga pedagoger med kunskap om lek. Pedagogernas involvering visar sig också vara viktig ur ett interkulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att ta reda på hur olika fritidshemsverksamheter anpassar en del av den fysiska inomhusmiljön för att kunna erbjuda utrymmen för barnens livligare lek och fysisk rörelse. Jag besökte tre fritidshemsverksamheter som har varierande förutsättningar när det gäller tillgång till lokaler, lokalernas storlek och antal och elevgruppens storlek. Genom intervjuer bland fritidspedagogerna och observationer gällande lokalernas möblering, inredning och användning definierade jag fem typer av utrymmen. Dessa utrymmen presenteras samlade under varsin rubrik och analyseras utifrån arkitekturperspektivet. Resultatet av min studie visar att pedagogerna i alla tre fritidshemsverksamheter är medvetna om att barnen behöver få möjligheter att vara fysiskt aktiva och leka livligare lekar även inomhus. För att kunna erbjuda utrymmen för livliga lekar och fysisk rörelse inomhus, har de besökta fritidshemmen gjort olika lösningar och anpassningar utifrån skolbyggnadernas inbyggda möjligheter. Ett gemensamt tankesätt kring lokalernas användning och inredning är att olika aktiviteter ska ske i olika lokaler eller olika delar av ett större utrymme. Vissa avdelningar synliggjorde gränser genom att skapa rum i rummet för att ge plats för en varierad och mer flexibel verksamhet. / The aim of this study is to find out how different after-school centres adjusts parts of the physical indoor environment in order to be able to offer space for childrens’ livelier play and physical activity. I visited three after-school centres with various conditions of their access to rooms, the size and number of rooms and the size of the children groups. Through interviews among the leisure-time teachers and observations concerning the furnishing, the design and the use of the rooms, I defined five different types of areas. These areas, presented under one heading each, are analysed from an architectural perspective. The result of my study shows that the pedagogues in all three after-school centres are aware of the fact the children need to have possibilities to be physically active and play livelier games even indoors. In order to be able to offer space for lively play and physical activity indoors, the afterschool centres I visited, created various solutions and adjustments based on the school buildings inbuilt possibilities. A common way of thinking about the usage and furnishing of the rooms are to let various activities take place in different rooms or in some parts of a larger area. Some of the departments made visual borders by creating rooms in a room in order to provide place for a wider range of activities and more flexibility in the usage of the rooms.

I juli 2018 började den nya reviderade läroplanen med utökat fokus och nya krav på digitala kompetenser och digital utveckling för bland annat grundskolan och fritidshemmet gälla. Innan dess hade inte digitaliseringen varit lika definierad som uppdrag i läroplanen. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar utbildade lärare i fritidshem och fritidspedagoger i nuläget uppfattar gällande digitaliseringen utav fritidshem. Denna studie är en fenomenografisk studie som samlat data genom intervjuer med sex respondenter från fyra skolor i två städer belägna i Mellansverige. Databearbetningen har skett genom att respondenters uppfattningar sorterats in i beskrivningskategorier och tematiserats. Uppfattningarna har sedan även jämförts med tidigare forskning kring digitalisering, för att sätta dem i en forskningskontext.   Studiens resultat visar att fritidshemmet delar vissa utmaningar med andra skolformer, såsom tekniska problem och resursbrist, samt att det även tycks finnas utmaningar som är mer specifika för fritidshemmen, såsom att finna en balans mellan digitala aktiviteter och icke-digitala. Resultaten indikerar vidare på att fritidshemmet har goda möjligheter till arbete med elevers sociala utveckling med hjälp av digitala verktyg. Fritidshem verkar dessutom utifrån sitt verksamhetsuppdrag vara väl anpassade för att arbeta elevutvecklande med digitalisering. Då det finns möjligheter för elevcentrerad, kreativ, kommunikativ, individanpassad och problemlösande undervisning genom fritidshemsaktiviteter, vilka tycks kunna komplettera skolans användning utav digitalisering.

Efter genomförd nulägesanalys kunde vi konstatera att det fanns ett behov och en önskan hos fritidshemslärarna att utveckla undervisningen med digitala verktyg. Utvecklingsarbetet syftade således till att utveckla undervisningen kring digitala verktyg samt att bidra till elevernas och lärarnas kunskapsutveckling genom digitala verktyg. Arbetet grundades på aktionsmodellen i planering, agerande, observation och reflektion. Arbetets utgångspunkt till att utgå ifrån elevernas och lärarnas intressen i hur varje aktion genomfördes, detta för att få en meningsfullhet och motivation i att genomföra uppgiften. Resultatet i aktionerna varierade beroende på elevernas innehåll i filmerna. Ett innehåll i till exempel musikvideo kunde mynna ut i ett lärande kopplat till dans och samarbete medan ett innehåll i legobygge visade på abstrakta färdigheter som tålamod. Lärarnas projekt skiljde sig en del från elevernas i exempelvis fokus. Lärarna lade mer fokus vid filmskapandet och att innehållet skulle anpassas därefter medan eleverna utgick från innehållet. Efter genomförda intervjuer visade lärarna på en utvecklad kompetens i området samt en nyfunnen vilja i att arbeta med digitala verktyg. Med utgångspunkt från resultatet kan ett sådant projekt med specifikt filmskapande utveckla undervisningen utifrån lärarnas perspektiv samt bidra till elevernas lärande genom motivation och meningsfullhet. / After conducting the current situation analysis, we were able to find that there was a need and a desire of the teachers to develop the teaching with digital tools. Thus, the development-oriented project aimed to develop the teaching with digital tools and contribute to the students' and teachers' konwledge through digital tools. The work was founded on the action-model in planning, action, observation and reflection. The starting point of the work is to take into account the interests of the students and the teachers in how each action was carried out, in order to gain a meaningful and motivation in carrying out the task. The results of the actions varied depending on the students' content in the films. Content in music videos, for example, could culminate in a learning linked to dance and collaboration, while content in lego building showed abstract skills as patience. The teachers' projects differed somewhat from the students'. The teachers put more focus on filmmaking and that the content would be adapted accordingly, while the students' focus was based on the content. After the interviews, the teachers showed a developed competence in the area as well as a newfound will to work with digital tools. Based on the result, such a project with specific filmmaking can develop teaching from the teachers 'perspective and contribute to students' learning through motivation and meaningfulness.

This study focuses on children’s perception on free play in relation to their learning and how they perceive the presence of a pedagogue and its role in the play. To answer the study's research questions, we conducted a qualitative study in which interviews were used as a data collection method. A total of 17 children in grade 3 were interviewed. Results from the study show that play for children is mainly associated with something that they do in interaction with others. Play is something that they themselves get to decide and most importantly something that is fun. Furthermore, the study shows that children have a broad definition of what play can include in comparison with how adults define play. One example where children and adults have a difference in their definition is when it comes to drawing, where children can call that to play while adults might not. Another outcome of the study is that children don't play to learn, but rather because it’s fun and can see a learning situation as play. Most important learning situation in conjunction with play for the children is when rules and new games are introduced. Almost all associations that the children make about learning are thus linked to play. Furthermore, according to the interviewed children the play gives their life a meaning and is therefore something very important. Play is also, according to the children, of great value as a method to get new friends. Finally, the results from this study show that the children have double perceptions about the pedagogue’s involvement in the play. On the one hand, they see pedagogues as guardians of some kind whose presence is needed to protect the game. The guardian’s role is to make sure that no one cheats, does harm or is disturbing. On the other hand the pedagogues are described as disturbing, because of the rules they create that the children have to follow. The children see it as if the pedagogue is forcing their rules, games, or participants on the play, which removes the free part in free play. That gives the children dissatisfaction about the play as their play is being destroyed. / Med den här studien belyses barnens upplevelse av den fria leken, dess innebörd, med betoning på lärandet och barnens upplevelse av pedagogers roll i leken. Studien har gjorts för att undersöka barnens definition av lek och deras subjektiva uppfattningar om vad de lär sig i den fria leken och vilken roll de anser att en pedagog har. För att besvara studiens forskningsfrågor gjordes en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts som insamlingsmetod av data, totalt intervjuades 17 barn i årskurs 3. Resultat från studien visar att lek för barnen främst associeras med något som de gör i samspel med andra. Lek är något som de själva får bestämma, där det centrala är att göra något roligt. Studien visar att barnen har en bred definition av vad lek kan innefatta i jämförelse med hur vuxna definierar lek. Exempelvis anser barnen att rita är en lek. Vidare visar resultatet att barnen inte leker för att lära, utan för att det är kul. Barnen kan ändå se att lek kan vara en situation där lärande sker. Det barnen främst ser att de lär är; regler på lekar samt nya lekar. Nästan all association som barnen gör om lärandet kopplas alltså till lek. Vidare visar resultatet att lek upplevs av barnen som något väldigt viktigt och något som ger barnen en mening med livet. Exempelvis är det genom lek man skaffar sig vänner, enligt barnen. Avslutningsvis visar resultatet från denna studie att barnen har komplexa uppfattningar om pedagogens inblandning i leken. Dels ser de på pedagoger som någon form av väktare, vars närvaro behövs för att skydda leken. Där pedagogen förväntas att se till att ingen fuskar eller gör sig illa, eller är störande. Pedagogerna uppfattas som de styr lekarna med regler och ibland tvingar in barn i leken, vilket barnen upplever resultera i att leken förstörs.

Syftet med den här studien är att undersöka hur könsrollerna i fritidshemmet formas och upprätthålls men även hur de bryts. Forskningsfrågorna vi utgår från handlar om pojkar och flickors val utifrån ett genusperspektiv samt förändringar som uppstår när barn bryter könsroller kopplat till fria lekar och fritidsaktiviteter. För att besvara dessa frågor har vi genomfört observationer på en skolas fritidshems och deras inomhus- och utomhusmiljö. Analyseringen av det insamlade materialet har genomförts utifrån de teoretiska perspektiven socialisation och genus. Vår studies resultat visar att det finns skillnader mellan pojkar och flickor utifrån könsroller som är stereotypiska i elevernas val av aktiviteter. När det kommer till likheter i val av aktiviteter mellan pojkar och flickor, upptäckte vi det i en fri lek. Ett oväntat resultat som visar att både pojkar och flickor tycker om låtsaslek, dock är det deras roller i leken som skiljer mellan könen. Utifrån förändringar som uppstod när barn bryter könsroller, märkte vi att det beror på en sammanstötning mellan barns egna val och stereotypiska uppfattningar om deras kön. / The purpose of this study is to investigate how gender roles in the after-school environment are shaped and maintained but also how they fluctuate. The research questions we've picked are based on boys and girls choices from a gender perspective as well as changes that occur when children break gender roles linked to free play and leisure activities. In order to observe this theme, we have conducted observation in after-schools indoor and outdoor environments. Analysis of the collected material has been carried out on the basis of socialization and gender concepts. Our study's results show that there are differences between boys and girls based on gender roles that are stereotypical in the choice of activities. When it comes to similarities in choosing activities between boys and girls, we discovered those in a free play setting. An unexpected result that shows that both boys and girls enjoy free play, however it is the content of their roles in the play that differentiates the sexes. Based on changes that occurred when children break gender roles, we discovered that these are due to clashes between children's choices and stereotypical perceptions about their gender.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.