En av förskolans viktigaste uppgifter är att hjälpa de barn som har problem i sin interaktion med övriga barn. Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger bemöter de barn som har svårt att socialisera och integrera i leken, hur viktig den sociala leken är samt hur miljön på förskolan påverkar barnens förutsättningar för samlek. Resultatet visar att leken spelar en central del i den dagliga verksamheten på förskolan. I leken lär barnen, har startar det livslånga lärandet. I leken tränar barnen upp sin sociala kompetens och de får på olika sätt bearbeta det som de upplever i sin vardag. Förskollärarna i studien poängterar vikten av en god psykisk miljö, finns brister i detta så påtalar flera av förskollärarna att chansen till god samlek mellan barnen minskade, råder det däremot en god psykisk balans i gruppen så ansåg förskollärarna att barnen blev lugnare.

Abstract     Nilsson, J. (2011) Waldorf preschool and municipal preschools - How they look at the preschool curriculum. Degree in the teacher education program. Gävle. University of Gävle. In this study, four pedagogues view of curriculum for preschool have been investigated. The pedagogues come from a Waldorf preschool and a municipal preschool. The study was done using qualitative interviews. The interviews were open to nature and the informants were given the room to answer questions the way they look at the curriculum for preschool and how their approach to children's learning. Informants' responses were similar on many issues but one could clearly see the differences in their approach. The major differences that emerged during the study was that teachers from the Waldorf preschool believes it is important to have continuity in children's everyday life while the pedagogues from the municipal pre-school believes that you should embrace the moment and the children. Both the municipal and Waldorf pedagogues stress the importance of the individual. Keywords: Preschool, curriculum for preschool, Waldorf, play, democracy. / Sammanfattning       Nilsson, J. (2011) Waldorfförskola och kommunalförskola - Hur de ser på förskolans läroplan. Examensarbete i lärarprogrammet. Gävle. Högskolan i Gävle.   I denna studie har fyra pedagoger synsätt på läroplanen för förskolan undersökts. Pedagogerna kommer från en Waldorfförskola och en kommunalförskola. Studien har skett med hjälp av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var öppna till karaktären och informanterna gavs utrymme att svara på frågor angående deras arbetssätt och synsätt på barns lärande. Informanternas svar var liknande i många frågor men man kunde tydligt se skillnader i deras synsätt. De stora skillnaderna som framkom under studien var att pedagogerna från Waldorfförskolan anser att det är viktigt med kontinuitet i barnens vardag medans pedagogerna från den kommunala förskolan anser att man skall utgå från stunden och barnen. Både de kommunala och Waldorfpedagogerna betonar att se till den enskilda individen.   Nyckelord: Förskola, Läroplan för förskolan, Waldorf, leken, demokrati.

Studiens syfte var att undersöka vilken rollutomhusmiljön har för barnens utveckling i förskolans verksamhet. Studien var upplagd i form av en enkätundersökning om vad förskollärare anser att utomhusmiljön bidrar med till barnens utveckling, vilka förmågor de anser att barnen övar på i utomhusmiljön samt hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan utvecklas i verksamheterna och hur den ideala utomhusmiljön kan se ut. Den metod som användes under arbetet i studien var en enkät som skickades ut online i grupper på sociala medier där medverkan var frivillig.  Studien utgår från Fröbels pedagogik där leken har en stor betydelse för barnens lärprocesser. Fröbel använde sig av olika så kallade lekgåvor och dessa lekgåvor är olika objekt som barnen fick möjlighet att använda sig av på många olika sätt. Målet med dessa lekgåvor var att barnen skulle utveckla förstående för olika begrepp som matematik, geometri och begreppsbildning. Fröbel var även intresserad av den botaniska trädgården och i förskolan får barnen tillgång till naturen med vistelse utomhus. Fröbels pedagogik lever kvar i även dag i våra kommunala förskolor, med inriktning att arbeta tematiskt och med naturen.  Studiens resultat besvarades med en kvantitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6 och en kvalitativ analys för barn i ålder 1–3 och 3–6. Resultatet visade att grovmotoriken är färdigheten som utvecklades starkast i båda barngrupperna. Förskollärarnas ideal när det kommer till utomhusmiljön i förskolan är att de vill att förskolans gård ska vara barnanpassad för de olika åldrarna samt att det ska finnas skydd från väder och vind. En stor vegetation som erbjuder grönska i olika former är något som förskollärarna ansåg att det skulle finnas mera av. Materialet utomhus skall erbjuda barnen en utmaning i deras lärande, även att förskollärarna vill att förskolans gårdar skall kunna delas in för att kunna bedriva undervisning ute utan att bli avbrutna av andra barn och pedagoger.

No description available.

Detta examensarbete syftar till att utöka förståelsen för vad begreppet meningsfull fritid kan innebära i fritidshemmets verksamhet. Vi valde detta område därför att vi upplever en oklarhet i hur begreppet meningsfull fritid kan tolkas och realiseras i fritidshemmets verksamhet. Materialet som ligger till grund för resultatet består av kvalitativa intervjuer med sex verksamma fritidslärare i tre kommuner i Sverige. Resultatet är analyserat med tematiskanalys och strukturerat utifrån de teman som synliggjordes i informanternas utsagor. Av studien framkommer att fritidslärarna anser att barns inflytande tenderar att påverka om de uppfattar sin tid på fritidshemmet som meningsfull. Vidare framkommer det att begreppet meningsfull fritid inte har någon entydig betydelse och kan därför tolkas olika vilket medför att fritidslärare också arbetar med detta på olika sätt. Alla informanter som vi intervjuat är dock överens om att en meningsfull fritid bör utformas utifrån barnens behov och intressen. Resultatet visar även att ramfaktorer begränsar och påverkar barnens möjlighet till en meningsfull fritid. Utifrån vårt arbete drar vi slutsatsen att barns inflytande och delaktighet är betydelsefullt för att de ska uppleva sin tid inom fritidshemmet som meningsfull.

Studien handlar om barn med leksvårigheter, hur pedagoger uppmärksammar de barnen, samt hur de arbetar för att stötta och hjälpa dem. Till denna studie används kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Det är fem verksamma pedagoger som intervjuas. Resultatet visar att det är pedagogernas stöd, delaktighet och närvaro som är de viktiga faktorerna för barn med leksvårigheter. Det framkommer även att pedagogerna har ett stort ansvar när det kommer till att stimulera barnens lekförmåga. De intervjuade pedagogerna framhäver även vikten av att använda regelbundna observationer i verksamheten för att kunna se barn med leksvårigheter. Resultatet visar även att barn med leksvårigheter oftast hamnar i konflikt med andra barn då de inte kan hantera de tre sociala lekreglerna.

Empati är en medfödd förmåga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, genom att känna igen känslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmåga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling är det viktigt att personalen ger stöd i de känslomässiga situationer som sker på förskolan. Det är också viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra människor. Barnet behöver stöd av vuxna på förskolan som bekräftar barnets känslor. Att arbeta med känslor är grunden till barns empatiutveckling. Förstår man sina egna känslor är det lättare att också förstå andras. Att känna empati för andra människor kan vara till hjälp för att lösa konflikter, barnet använder då sin förmåga att se till andras behov. Leken är viktig för barns utveckling, i leken bearbetar barnet starka känslor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan stödjer barns utveckling av empati. Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur resonerar pedagogerna kring empati? Hur arbetar dessa pedagoger med att främja barns empatiska förmåga?Studien är av kvalitativ karaktär där jag tagit reda på fem pedagogers tankar och åsikter genom att göra intervjuer. Respondenterna har genom öppna frågor fått möjligheten att tala fritt om sina erfarenheter av att ge stöd till barns empatiska förmåga.Resultatet visade att barn är empatiska individer som visar omsorg och ger varandra tröst vid svåra och känslomässiga situationer. Leken och det sociala samspelet bidrar till att barnet utvecklar empati och visar omsorg för varandra. Barn är kompetenta men behöver vuxna förebilder som ger stöd och vägleder dem i nya situationer. Vissa av pedagogerna berättade att det är viktigt att bekräfta barns känslor och ta dem på allvar, genom att samtala med barnet. En av informanterna önskade att det skulle finnas mer tid till att samtala med varje barn till exempel då en konflikt uppstår. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ”Hur kommunicerar barn i leken?”, ”Hur samspelar barn i leken?” samt ”Vilka regler ger barnen uttryck för i leken?”. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap. Resultatet visar även på hur barnen samarbetar med varandra, dels för att lösa problem men även för att skapa fungerande lekar. Även de regler barnen använde beskrivs och varför barnen använder sig av dessa regler tolkas. Regler visade sig vara viktigt i barnens lekar och de arbetade för att upprätthålla dem och se till att de följs. Slutligen består resultatet av beskrivningar av olika strategier barnen använde sig av för att förebygga eller lösa konflikter. Utifrån studerade material har slutsatsen dragits att barnen använder såväl verbal som icke-verbal kommunikation och att de strävar efter att förstå varandra samt kunna samspela i leken. Vidare slutsatser är även att barnen samarbetade i leken för att lösa problem, för att utforma leken samt för att förebygga konflikter. Barnen i observationerna interagerade med varandra genom att kommunicera, samspela och använda sig av regler för att skapa en fungerande och harmonisk leksituation antingen genom att anpassa sig efter varandra på lika villkor eller genom att anpassa sig efter den ena lekparten med större vilja.

No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas förhållningssätt till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö. Studien inriktas på hur pedagogerna förhåller sig i den fria leken, vilka tankar de har om sitt förhållningssätt samt vilka möjligheter och dilemman pedagogerna lyfter med den fria leken. Frågeställningarna som användes: På vilket sätt förhåller sig pedagogerna till barnen i den fria leken, i inne- respektive utemiljö? Vilka möjligheter och dilemman kan pedagogerna se i den fria leken? Vilka tankar har pedagogerna om sitt förhållningssätt, i inne- respektive utemiljö?   Resultatet tolkades i relation till det sociokulturella perspektivet och Lev Vygotskijs teorier om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och Vygotskijs teorier om lärande.   Metoden som användes var av kvalitativ ansats där öppna observationer av pedagoger i den fria leken genomfördes. Det genomfördes även semi-strukturerade intervjuer med fem förskollärare utifrån deras tankar och synsätt till den fria leken i förskolans verksamhet. I analysarbetet användes en etnografisk inspirerad hållning där flera olika svar synliggjordes.   Resultatet av observationerna visade att pedagogernas förhållningssätt påverkades av vilken miljö de befann sig i. Inomhus förhöll sig pedagogerna mer delaktiga i barnens lek, medan de utomhus var mer närvarande. I intervjuerna lyfte pedagogerna många möjligheter i den fria leken, exempelvis att det hela tiden sker lärande hos barnen men också att pedagogerna ser mycket om barnen i den fria leken, exempelvis intresse och olika behov. Pedagogerna nämnde även dilemman som de upplevde i den fria leken, så som exempelvis hur de vuxna kan gå in och vara delaktig i leken utan att ta över densamma. Pedagogernas tankar om sitt eget förhållningssätt var att delaktighet och närvaro i den fria leken var av stor vikt. Pedagogerna lyfte likaså svårigheten i att agera i barnens lek utan att störa eller förstöra den, med syfte att stärka och fördjupa den samma.