No description available.

SAMMANFATTNING Nina Leufstedt & Sofie Nilsson Handledare: Lena Stenmalm Sjöblom Den viktiga leken En studie kring barns leksvårigheter The importance of play A study about childrens difficulties at play Antal sidor: 33 Leken är en stor del i förskolans värld och vi anser därför att det är väldigt viktigt att barn med svårigheter får hjälp tidigt att komma in i lekens trygga värld. Vårt syfte med detta arbete är att uppmärksamma förskolebarn som har svårt att behärska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi även ett annat syfte, som är att ta reda på vad förskollärarna beskriver att de gör för att hjälpa barnen. För att nå vårt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer på barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi på intervjuerna med förskollärare. Våra observationsresultat visar att barnen signalerar olika då de har svårt att behärska de tre lekreglerna. De visar det genom att stå utanför leken eller förstöra för andra. I intervjuerna fick vi reda på att för att hjälpa barnet är det viktigaste att man ger sitt vuxenstöd. Det är en stor och viktig uppgift för förskolläraren att få dessa barn att leka tillsammans med andra.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Nina Leufstedt & Sofie Nilsson</p><p>Handledare: Lena Stenmalm Sjöblom</p><p>Den viktiga leken</p><p>En studie kring barns leksvårigheter</p><p>The importance of play</p><p>A study about childrens difficulties at play</p><p>Antal sidor: 33</p><p>Leken är en stor del i förskolans värld och vi anser därför att det är väldigt viktigt att barn med svårigheter får hjälp tidigt att komma in i lekens trygga värld. Vårt syfte med detta arbete är att uppmärksamma förskolebarn som har svårt att behärska de tre lekreglerna som Birgitta Knutsdotter Olofsson beskriver: samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Vidare har vi även ett annat syfte, som är att ta reda på vad förskollärarna beskriver att de gör för att hjälpa barnen. För att nå vårt syfte och komma fram till ett resultat har vi valt observationer på barngruppen och intervjuer med pedagogerna som metoder i arbetet, dock har vi lagt ner mest energi på intervjuerna med förskollärare.</p><p>Våra observationsresultat visar att barnen signalerar olika då de har svårt att behärska de tre lekreglerna. De visar det genom att stå utanför leken eller förstöra för andra. I intervjuerna fick vi reda på att för att hjälpa barnet är det viktigaste att man ger sitt vuxenstöd. Det är en stor och viktig uppgift för förskolläraren att få dessa barn att leka tillsammans med andra.</p>

Studien handlar om barn med leksvårigheter, hur pedagoger uppmärksammar de barnen, samt hur de arbetar för att stötta och hjälpa dem. Till denna studie används kvalitativa intervjuer som forskningsmetod. Det är fem verksamma pedagoger som intervjuas. Resultatet visar att det är pedagogernas stöd, delaktighet och närvaro som är de viktiga faktorerna för barn med leksvårigheter. Det framkommer även att pedagogerna har ett stort ansvar när det kommer till att stimulera barnens lekförmåga. De intervjuade pedagogerna framhäver även vikten av att använda regelbundna observationer i verksamheten för att kunna se barn med leksvårigheter. Resultatet visar även att barn med leksvårigheter oftast hamnar i konflikt med andra barn då de inte kan hantera de tre sociala lekreglerna.

<p>Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler.</p><p> </p><p>Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner. Forskning visar att pedagogen är en förebild för barns lek samt att pedagogen är en del av barnens lärande och utveckling i förskolan. Pedagogens uppgift är i så fall att visa på lekens möjligheter i förskolan för att leken ska utvecklas.</p><p> </p><p>I förskolan förväntas barn kunna ingå i en stor grupp och samspela med andra barn. Tidigare forskning visar att i leken lär sig barn samförstånd, turtagande, ömsesidighet och empati. Forskning visar att pedagoger själva bör veta vad lek är och ha ett lekfullt förhållningssätt för att kunna hjälpa barn till lek. Den här undersökningen redovisar sex förskollärare och två barnskötares uppfattningar om att leken är det viktigaste i förskoleverksamheten. Intervjupersonerna framhåller att det är genom lek barn lär sig sociala lekregler. Resultatet visar också att det är i leken som barnen lär sig att samspela med andra barn. De barn som inte kan leka tillsammans med andra barn går miste om sociala egenskaper och färdigheter enligt respondenterna. De intervjuade uppfattar dessa egenskaper som nödvändiga för att barn ska kunna fungera tillsammans med andra människor senare i livet. Intervjupersonerna uttrycker att det är deras uppgift att se till att ge alla barn möjligheter och förutsättningar att kunna leka tillsammans med andra barn. En slutsats i undersökningen är att de vuxnas arbete i förskolan, med barn som inte leker, kan stimulera och utveckla barns leksignaler som barnet behöver förstå för att kunna leka och samspela med andra barn. Här kan den vuxna i förskolan finnas med som stöd och ge barnet redskap till lek för att synliggöra de regler som finns för barns gemensamma lek.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen. Inom detta perspektiv ses orsaker till att barn inte leker, ofta läggs orsaken som en egenskap hos barnet t.ex. benämns barn som utagerande och inåtvända. I det sociokulturella perspektivet fokuseras inte orsaker till att barn hamnar i leksvårigheter, utan här betonas vikten av samspel mellan människor och att leken utvecklas genom interaktion med andra. Inom detta perspektiv ses barn i sin kontext.</p><p>Vår andra frågeställning är: Hur beskriver några verksamma pedagoger barns lek med särskilt fokus på barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår pedagogerna från? För att besvara denna frågeställning genomför vi en kvalitativ intervjustudie med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. I vår intervjustudie finner vi två skilda beskrivningar av lek med särskild inriktning mot barn som hamnar i leksvårigheter. Dels finns beskrivningar att alla barn leker, dels att det finns barn som inte leker. Förutom svaren på denna fråga finner vi både skillnader och likheter mellan pedagogernas utsagor och därigenom även i deras perspektiv.</p>

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler.   Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner. Forskning visar att pedagogen är en förebild för barns lek samt att pedagogen är en del av barnens lärande och utveckling i förskolan. Pedagogens uppgift är i så fall att visa på lekens möjligheter i förskolan för att leken ska utvecklas.   I förskolan förväntas barn kunna ingå i en stor grupp och samspela med andra barn. Tidigare forskning visar att i leken lär sig barn samförstånd, turtagande, ömsesidighet och empati. Forskning visar att pedagoger själva bör veta vad lek är och ha ett lekfullt förhållningssätt för att kunna hjälpa barn till lek. Den här undersökningen redovisar sex förskollärare och två barnskötares uppfattningar om att leken är det viktigaste i förskoleverksamheten. Intervjupersonerna framhåller att det är genom lek barn lär sig sociala lekregler. Resultatet visar också att det är i leken som barnen lär sig att samspela med andra barn. De barn som inte kan leka tillsammans med andra barn går miste om sociala egenskaper och färdigheter enligt respondenterna. De intervjuade uppfattar dessa egenskaper som nödvändiga för att barn ska kunna fungera tillsammans med andra människor senare i livet. Intervjupersonerna uttrycker att det är deras uppgift att se till att ge alla barn möjligheter och förutsättningar att kunna leka tillsammans med andra barn. En slutsats i undersökningen är att de vuxnas arbete i förskolan, med barn som inte leker, kan stimulera och utveckla barns leksignaler som barnet behöver förstå för att kunna leka och samspela med andra barn. Här kan den vuxna i förskolan finnas med som stöd och ge barnet redskap till lek för att synliggöra de regler som finns för barns gemensamma lek.

Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek. Vi fann att leken ansågs språkfrämjande enligt såväl pedagogerna och tidigare forskning. Att däremot med säkerhet hävda att barn som inte deltar i en samspelande lek inte gynnas i sin språkutveckling i lika stor utsträckning som i ensamlek går inte att fastställa.

Sammanfattning Syftet med vår uppsats är att problematisera och diskutera barns lek, med särskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvårigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvårigheter utifrån två olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. Vår första frågeställning är: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår författarna från? Här finner vi att vilket perspektiv författare utgår från kan ses utifrån vilka begrepp de använder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och här studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i beträffande leksituationen. Inom detta perspektiv ses orsaker till att barn inte leker, ofta läggs orsaken som en egenskap hos barnet t.ex. benämns barn som utagerande och inåtvända. I det sociokulturella perspektivet fokuseras inte orsaker till att barn hamnar i leksvårigheter, utan här betonas vikten av samspel mellan människor och att leken utvecklas genom interaktion med andra. Inom detta perspektiv ses barn i sin kontext. Vår andra frågeställning är: Hur beskriver några verksamma pedagoger barns lek med särskilt fokus på barn som har eller hamnar i leksvårigheter? Vilket/vilka perspektiv på lek utgår pedagogerna från? För att besvara denna frågeställning genomför vi en kvalitativ intervjustudie med fyra verksamma pedagoger inom förskolan. I vår intervjustudie finner vi två skilda beskrivningar av lek med särskild inriktning mot barn som hamnar i leksvårigheter. Dels finns beskrivningar att alla barn leker, dels att det finns barn som inte leker. Förutom svaren på denna fråga finner vi både skillnader och likheter mellan pedagogernas utsagor och därigenom även i deras perspektiv.

Syftet med den föreliggande studien är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter och uppfattningar om barn som inte leker samt om olika syn på barns utmaningar ger olika handlingsberedskap. Studien bygger på en kvalitativ metod där tio pedagoger intervjuades i fokusgrupper på två olika förskolor. I dessa intervjuer ingick både förskollärare och barnskötare. Dessa intervjuer skedde vid två olika tillfällen. Den intervjuteknik som användes för att samla in empirin var semistrukturerad intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är det kompensatoriska perspektivet och det kritiska perspektivet, dessa perspektiv användes i analysen. Den tidigare forskning som användes i denna studie har visat på att det finns olika anledningar till att barn inte leker. Det kan exempelvis vara otrygghet eller brist i den sociala kompetensen. Studiens resultat visade att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse och vikten av att pedagoger hjälper barn som inte leker till att bli lekande barn. I resultatet framkom det att pedagogerna utgick övervägande från det kompensatoriska perspektivet kontra det kritiska perspektivet som lyste igenom vid vissa tillfällen när de hjälpte och stöttade barnen, vilket skedde på olika sätt genom att de intog olika roller såsom att introducera leken eller att visa hur en lek går till. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>