Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har om begreppet språkstimulering, men även hur barn som har språkliga svårigheter synliggörs samt vilka insatser och resurser som kan sättas in för att stödja dessa barn. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Vi har genomfört ostrukturerade intervjuer med sammanlagt sex olika pedagoger i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att uppfattningar kring arbetet med språkstimulering ser relativt lika ut pedagogerna i studien emellan. Att på en lagom anpassad nivå föra samtal med barnen, liksom att ta vara på vardagliga rutinsituationer anses enligt pedagogerna vara språkstimulerande arbetssätt. Även lek, såväl fri som planerad liksom aktiv högläsning beskrivs också värdefullt i sammanhanget. Färdiga modeller och material såsom Bornholmsmodellen, TAKK och TRAS ansågs också vara stödjande. Pedagogerna uppfattar att språksvårigheter synliggörs genom att barnet har en oförmåga att göra sig förstådd bland kompisarna i exempelvis leken, men också genom att barnen inte gärna uttrycker sig verbalt och tar till kroppen som kommunikationsverktyg. I de fall där andra insatser och resurser är nödvändigt så nämner majoriteten av pedagogerna hur dem i första hand diskuterar deras uppfattningar med kollegorna för att sedan lyfta det med föräldrarna. En god föräldrakontakt understryks. Att få stöd utifrån iform av exempelvis specialpedagog eller logoped anses vara en trygghet för pedagogerna. Vilka resurser och insatser som sätts in och hur dessa förvaltas skiljer sig kommunerna emellan. Den ekonomiska faktorn kan vara en avgörande faktor i många fall menar dem intervjuade.

<p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.</p><p> </p><p>By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues:</p><p>Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation?</p><p>How do parents of children in preschool describe their work with language at home?</p><p>How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?</p><p> </p><p>The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.</p>

The purpose of this study is to contribute with knowledge about parents’ perceptions of the meaning of early (0-6 years old) language stimulation of their children.   By doing interviews with open questions the parents’ perspective and perceptions became visible, based on the following issues: Which perceptions do parents of children in preschool have of early language stimulation? How do parents of children in preschool describe their work with language at home? How do parents of children in preschool think of the cooperation between preschool and the home in childrens’ language development?   The conclutions to been drawn from the findings of this study are that parents of children in preschool see that it is important to start language stimulation directly at birth, in everyday life and in social situations. The results also shows that parents are connecting language with dialects, conflicts and that parental involvement in the preschool language development is influenced by parents own engagement.