<p> </p><p>Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogik</p><p>Akademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hp</p><p>Kultur, och kommunikation                                          </p><p>                                                                                      </p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p>Jenny Andersson</p><p>& Anneli Renderstedt</p><p> </p><p> <strong>Att prioritera bland måsten och krav</strong></p><p> </p><p>- En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad</p><p>på kommunala grundskolor – från rektorers perspektiv.</p><p> </p><p>2009                                                         Antal sidor: 39</p><p> </p><p>Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det <em>relationella</em>- och det <em>kategoriska perspektivet</em> som analysverktyg i denna studie. Vi tog dessutom stöd i Nilholm m.fl. (2007) undersökning av den specialpedagogiska verksamheten från tjänstemän på en kommunal nivås perspektiv.</p><p>Vårt resultat pekar på att den specialpedagogiska verksamheten förhåller sig både till det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet i sig är inte förvånansvärt eller utmärkande, i stora drag påvisar resultatet att elever uppfattas både som elever <em>i </em>behov av särskilt stöd och som elever<em> med</em> behov av särskilt stöd. De kan uppfattas som både inkluderade och stundtals också segregerade. Studiens resultat upplever vi spegla hur skolornas specialpedagogiska verksamhet ser ut, målet är att skolorna skall vara en skola för alla men de har ännu inte hittat vägen ända fram.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Nyckelord: Inkludering, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet, skolledare/rektorer, specialpedagogisk verksamhet.</p><p>___________________________________________________________________________</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogik Akademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hp Kultur, och kommunikation                                                                                                                                      SAMMANFATTNING Jenny Andersson &amp; Anneli Renderstedt    Att prioritera bland måsten och krav   - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på kommunala grundskolor – från rektorers perspektiv.   2009                                                         Antal sidor: 39   Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie. Vi tog dessutom stöd i Nilholm m.fl. (2007) undersökning av den specialpedagogiska verksamheten från tjänstemän på en kommunal nivås perspektiv. Vårt resultat pekar på att den specialpedagogiska verksamheten förhåller sig både till det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet. Resultatet i sig är inte förvånansvärt eller utmärkande, i stora drag påvisar resultatet att elever uppfattas både som elever i behov av särskilt stöd och som elever med behov av särskilt stöd. De kan uppfattas som både inkluderade och stundtals också segregerade. Studiens resultat upplever vi spegla hur skolornas specialpedagogiska verksamhet ser ut, målet är att skolorna skall vara en skola för alla men de har ännu inte hittat vägen ända fram.       ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Inkludering, kategoriska perspektivet, relationella perspektivet, skolledare/rektorer, specialpedagogisk verksamhet. ___________________________________________________________________________

Syftet var att undersöka och jämföra grundskollärares syn på elevers lärande, elevers skolsvårigheter samt specialpedagogisk verksamhet med anseende på åtgärder och specialpedagogers uppgifter i två skolor där man organiserat den specialpedagogiska verksamheten på olika sätt. Metoden som användes var kvantitativ där 31 grundskollärare besvarade en enkät. Resultatet visade att lärarna ansåg att olika faktorer är viktiga för elevers lärande, men att faktorer som rör lärare och undervisning kom i främsta rummet. Brister i dessa gällde dock inte som orsak till att elever hamnar i skolsvårigheter. Då var det istället svårigheter/brister hos eleven som främst sågs orsaka skolsvårigheter. Resultatet pekade på att lärarna ansåg att olika former av åtgärder och specialpedagogiska uppgifter var viktiga. Lärarnas syn på specialpedagogisk verksamhet var relaterad till deras erfarenheter vid de båda skolorna. Att inta och stärka det specialpedagogiska fältet är därför betydelsefullt för att skapa förutsättningar för alla elevers lärande.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur specialpedagogisk kompetens kan användas för att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Studien utgår från en kvalitativ ansats och för att få svar på studiens frågeställningar har pedagoger med specialpedagogisk kompetens som undervisar inom grundskolans olika stadier intervjuats. Resultatet synliggör två framträdande specialpedagogiska roller. För det första den undervisande rollen som framför allt arbetar med elever enskilt eller i mindre grupp. För det andra rollen som samtals- och samarbetspartner till lärare som undervisar i matematik. Dessa två roller framträder såväl i det förebyggande arbetet som i arbetet att möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik. Det framgår också att organisation, tid och resurser påverkar den specialpedagogiska personalens möjligheter och förutsättningar att förebygga och möta hinder i elevers lärande och utveckling i matematik.

Syftet med denna kvalitativa studie är att fånga vilka uppfattningar yrkesverksamma specialpedagoger på högstadiet har rörande vad specialpedagogisk handledning är och vilka förutsättningar specialpedagoger på högstadiet har att handleda. Den tidigare forskning som finns inom specialpedagogisk handledning är främst gjord på skolans låg- och mellanstadium varför den här studien syftar till att tillföra kunskap om specialpedagogisk handledning på högstadiet. Studien har ett sociokulturellt och ett kognitionsvetenskapligt perspektiv på handledning. Enkät med 75 respondenter och transkriberade intervjuer med fyra specialpedagoger utgör dataunderlaget som sedan analyserats med hjälp av en fenomenografisk ansats i syfte att fånga specialpedagogernas uppfattningar rörande handledning på högstadiet. Handledningen är situerad till vem som handleds, tid och rum och medieras med hjälp av språket i handledningssamtalet. Förväntningar hos både specialpedagogerna själva, lärarnas förväntningar på att få rådgivning och okunskap hos lärarna om vad handledning är påverkar möjligheterna till handledning. Specialpedagogerna uppfattar sig som kompetenta relationsskapande handledare och använder sig inte av någon metod, men delar av handledning- och coachingmodeller. Resultatet visar i enlighet med tidigare forskning att specialpedagogens uppdrag inte är klart definierat och så ej heller vad handledning är rörande form och innehåll. Det försvårar för specialpedagogen att handleda samtidigt som det odefinierade specialpedagogiska uppdraget skapar ett frirum för specialpedagogen att välja vilka arbetsuppgifter som ska utföras i en komplex skolvardag. Att ha rektors stöd i att skapa förutsättningar för specialpedagogisk handledning är viktigt, inte minst för att kunna utveckla skolan. Rektor behöver organisera skolan så att förutsättningar att träffa lärare finns då den här studien visar på att högstadieorganisationen i sig inte ger de bästa förutsättningarna, vilket är litet beforskat, för specialpedagog att handleda lärare.

This study hopes to provide a deeper understanding for the situation that pupils in dyslexia and special education teachers are experiencing. The aim is to examine how students with dyslexia and special education teacher / special needs education teacher are experiencing difficulties, resources, additional adjustments and support. The aim is also to examine the experience in opportunities for improvement and what similarities and differences exist between students and special education teacher / special needs education teacher regarding the allocation of resources. The study is made with focusing on a certain dilemma perspective, using methods such as interviews. The results of the study point to lack of time, time pressure, teachers 'skills, management directives and students' understanding of their own learning as factors affecting resource allocation, in which all factors influence each other and are interdependent of each other.

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Högman, Bengt & Nilsson, Johanna (2009). Rast. Elevers och pedagogers syn på rasten ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. (Schoolbreak. Pupils and teachers ideas of the break with a Special educational perspective.) Examensarbete, 15 hp. Specialpedagogiskt program - Högskolan, Kristianstad.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva rasten som fenomen ur ett relationellt/specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i elevers och pedagogers syn på den. Vi har delat in studiens problemformuleringar i tre ämnesområden; Aktivitet, Relation/interaktion och Känslor.</p><p> </p><p> Aktivitet: Vad gör elever respektive pedagoger under rasten? Vilken bild förmedlar de av varandras rast?</p><p> </p><p> Relationer/interaktion: Hur sker det sociala samspelet under rasttid? Vilken upplevelse har pedagogerna av elevernas samspel samt hur interagerar de med eleverna?</p><p> </p><p> Känslor: Hur känner eleverna och pedagoger före, under och efter rast? Hur förbereder de rasten? Vilka visioner har elever och pedagoger om rasten?</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vår undersökning är inspirerad av etnografiska studier, studien beskriver verkligheten sedd genom våra och informanternas ögon. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning kring rasten/leken samt förmedlar en historisk tillbakablick. Med hjälp av tematiserade intervjuer och observationer har vi undersökt relationer, processer och samband samt deras inbördes samspel.</p><p><strong>Resultat: </strong>Sammanfattningsvis visar resultaten av våra observationer och intervjuer att eleverna i stora drag är nöjda med rasten samt att pedagogerna har god inblick i dess innehåll. Det är också värt att notera att såväl elever som pedagoger uttrycker en önskan om att uppvärdera rasten.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>rast, leken, relationer, sociala samspelet, interagerar, specialpedagogiskt, visioner.</p><p> </p><p>Bengt Högman</p><p>Johanna Nilsson</p><p>Handledare: Lisbeth Ohlsson                                          Examinator: Christer Ohlin</p>

Abstract Högman, Bengt &amp; Nilsson, Johanna (2009). Rast. Elevers och pedagogers syn på rasten ur ett Specialpedagogiskt perspektiv. (Schoolbreak. Pupils and teachers ideas of the break with a Special educational perspective.) Examensarbete, 15 hp. Specialpedagogiskt program - Högskolan, Kristianstad. Syfte: Syftet med följande arbete är att undersöka och beskriva rasten som fenomen ur ett relationellt/specialpedagogiskt perspektiv med utgångspunkt i elevers och pedagogers syn på den. Vi har delat in studiens problemformuleringar i tre ämnesområden; Aktivitet, Relation/interaktion och Känslor.    Aktivitet: Vad gör elever respektive pedagoger under rasten? Vilken bild förmedlar de av varandras rast?    Relationer/interaktion: Hur sker det sociala samspelet under rasttid? Vilken upplevelse har pedagogerna av elevernas samspel samt hur interagerar de med eleverna?    Känslor: Hur känner eleverna och pedagoger före, under och efter rast? Hur förbereder de rasten? Vilka visioner har elever och pedagoger om rasten?   Metod: Vår undersökning är inspirerad av etnografiska studier, studien beskriver verkligheten sedd genom våra och informanternas ögon. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning kring rasten/leken samt förmedlar en historisk tillbakablick. Med hjälp av tematiserade intervjuer och observationer har vi undersökt relationer, processer och samband samt deras inbördes samspel. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultaten av våra observationer och intervjuer att eleverna i stora drag är nöjda med rasten samt att pedagogerna har god inblick i dess innehåll. Det är också värt att notera att såväl elever som pedagoger uttrycker en önskan om att uppvärdera rasten. Nyckelord: rast, leken, relationer, sociala samspelet, interagerar, specialpedagogiskt, visioner.   Bengt Högman Johanna Nilsson Handledare: Lisbeth Ohlsson                                          Examinator: Christer Ohlin

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation. Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering? Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress. De upplever att de får stöd från kollegor. Resultatet visar att deras chefer inte i tillräcklig omfattning har möjlighet att kunna bekräfta, stödja, vägleda dem. Pedagogerna anser att om de erbjöds specialpedagogisk handledning skulle detta underlätta deras arbetssituation. Kunskapsbidraget som denna studie kan bidra med är att belysa vikten av en hållbar utveckling och ett hållbart ledarskap inom pedagogisk verksamhet. Resultatet kan tillämpas genom att specialpedagogisk handledning kan bidra till att reducera pedagogers stress och kommer tredje part tillgodo, därmed barnen.

Sjösten, Karin (2016). Ökad närvaro genom distansering. En intervjuundersökning av några förskollärares och grundskollärares erfarenhet kring nyttan av specialpedagogisk handledning( Increased engagement through a sense of perspective. A study based on interviews of certain number of pre-school and primary school teachers´ experience of the value of supervision.) Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares och grundskollärares erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning och dess konsekvenser för det pedagogiska arbetet. Studien fokuserar på erfarenheter av specialpedagogisk handledning inom förskola och skola.Preciserade frågeställningar. Inom vilka problemområde och i vilka situationer söker förskollärare och grundskollärare stöd i form av specialpedagogisk handledning?På vilket sätt fyller handledningen en funktion i utvecklingen av det pedagogiska arbetet?Jag har använt mig av en kvalitativ intervjustudie med 6 pedagoger inom förskola och skola.Resultatet visar att behovet av handledning framför allt väcks inför arbetet med olika barns avvikande beteende där pedagogen känner sig rådvill och i behov av specialpedagogisk handledning. Pedagoger söker specialpedagogisk handledning för att bättre kunna bemöta barnen och för att de behöver hjälp med att utveckla det pedagogiska arbetet.Vidare kan behovet uppstå då det gäller svårigheter med föräldrakontakter. Den specialpedagogiska handledningen upplevs också som en möjlighet till att spegla den egna arbetsmetoden och till att få råd för att kunna gå vidare och bättre hantera olika situationer. Pedagoger säger sig haft stor nytta av, att genom den pedagogiska handledningen få distansera sig och reflektera över till sin arbetssituation, det har hjälpt dem att se klarare och att därigenom kunna utveckla det pedagogiska arbetet. Den specialpedagogiska handledningen har bidragit till en professionell utveckling och även till trygghet och ökad tillit till den egna kapaciteten.