Teamarbete har i det moderna samhället fått ett allt större utrymme där anställda förväntas ingå i team för att tillsammans, genom ett ömsesidigt beroende, leverera i linje med uppsatta mål. Syftet med organisationers etablering av teamarbete är dess fördelar, bland annat inkluderat snabb problemlösning, kompetensutveckling och ekonomisk vinst. Diskussioner om teamarbete berör således ofta de effekter denna arbetsform genererar för företag och organisationer, där den enskilda teammedlemmens upplevelser försummas. Med anledning i detta har ett intresse hos oss skapats och studien genomförts för att undersöka vilka upplevelser teamarbete genererar för den enskilda teammedlemmen. Genom en hermeneutisk metodansats som betonar öppenhet har tio intervjuer genomförts med teammedlemmar från olika företag och organisationer, sex kvinnor och fyra män i åldrarna 23–65. Resultatet, vilket har framkommit genom analys av det empiriska materialet och applicering av Simmels teori om former av social interaktion, belyser att upplevelsen av teamarbete starkt påverkas av subjektiva känslor och preferenser. Målorientering, delaktighet, kreativitet och rolltydlighet främjar positiva upplevelser medan brist på dessa kan leda till konflikter. Social interaktion spelar även en viktig roll, men olika preferenser kan skapa spänningar. Tillsammans ger dessa komponenter upphov till upplevelser av utmaningar och framgångar som tillsammans samverkar för att forma arbetsmiljön.

Denna produktionsuppsats har syftat till att söka ytterligare kunskap och förståelse för hur ungdomar upplever deras sociala interaktioner på Instagram. Uppsatsen har intresserat sig för hur denna medieplattform påverkar ungdomars sociala samspel, identitetsskapande och självkänsla samt hur skolans uppdrag kan förstås i relation till ungas instagramanvändning. Studien har tagit utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats, där datainsamlingen har utförst genom kvalitativa intervjuer med sju deltagare i 15 årsåldern. Den insamlade empirin har sedan behandlats enligt den interpretativa fenomenologiska analysmodellen, vilket har bidragit till att övergripande teman från intervjuernas sammantagna innehåll har kunnat sammanställas och analyserats. Vidare har uppsatsen tagit hjälp av socialpsykologiska och sociologiska teorier och begrepp för att lyfta och förklara studiens resultat.

Beauty is a phenomenon situated within society that everyone is subjected to. A lot of people perform activities of beauty everyday and when interacting socially they observe how other people have performed beauty. Previous research on the topic of beauty declares how beautiful people get more out of life and are treated better in schools and by employers. People even trust beautiful people more compared to the individuals that are argued to not be attractive. Research also claims consuming beauty is an experience in expressing once self but also physical consumption has transformed into physiological experiences where for example the corset has developed into dieting. The author’s aim is to discuss the relationship between the consumption of beauty as an activity of performance and the activity of observing. Both men and women have been incorporated in the study, creating a better understanding of the society in total and also in declaring differences and similarities between the genders. The study has a deductive approach and is based on a literature study including theories by Bourdieu, Foucault and Evans et al.. These authors are involved in topics such as dominant structures within society, the power situated in surveillance and the cause of motivation in consumption referring to Freud and Maslow. The investigation was performed using focus groups and had a qualitative method approach including interviews and questionnaires. The collection of data was divided into four main areas of where the base was the literature study. The data was analysed on the bases of the theoretical framework, and further the results were summarized. The results of this study demonstrate that for women the activity of performance and the activity of observing are just as important. Men also perform beauty but are less observant of others compared to women. Men having a higher level of education invest more time and money on beauty compared to those having less education. This division was not obvious among women who performed beauty more homogeneously. The gaze in the activities of beauty is female according to both men and women. The power within the context of beauty is situated within the dominant culture where the power is trickled down to the individuals. However, the norms changes depending on what social place and part an individual has in a specific social context. The results are in line with previous research on the topic.

Bakgrund: Social ångest yttrar sig genom att personen känner rädsla inför situationer där det finns risk att bli granskad av andra och undviker därför ofta att utsätta sig för detta.  Personer som lever med social ångest upplever ofta försämrad livskvalité till följd av begränsad delaktighet i aktivitet. Syfte: Att beskriva hur personer med social ångest upplever att begränsad delaktighet i sociala aktiviteter påverkar dem i vardagen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en kvalitativ fokusgruppsintervju genom en grupp via Facebook. Bekvämlighetsurval tillämpades via grupper på Facebook som riktar sig till personer med social ångest. Totalt elva deltagare medverkade i diskussionsgruppen. Intervjufrågorna publicerades som inlägg och deltagarna fick delge sina erfarenheter i kommentarsfälten där de även fick följdfrågor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde att begränsningar i delaktighet i sociala aktiviteter påverkade dem inom tre huvudkategorier; Bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, obehag av folksamlingar samt utanförskap.  Personerna upplevde omfattande svårigheter vid interaktion med andra människor, vilket påverkade deras delaktighet i sociala aktiviteter negativt. Slutsats: Deltagarna upplevde att begränsningar i sociala aktiviteter orsakade bristande delaktighet i vardagliga aktiviteter, begränsad förmåga att vistas bland främmande människor, platser med mycket folk, i nya miljöer samt att det kunde leda till utanförskap. / Background: Social anxiety manifest in a person as fear and avoidance for a situation where there is a risk to feel judged by others. People living with social anxiety often experience impaired quality of life due to limited participation in activity. Purpose: To describe how people with social anxiety experience that limited participation in social activities affects them in everyday life. Method: The thesis was conducted as a qualitative interview by a group discussion through Facebook. Convenience sample was applied through Facebook groups aimed at people with social anxiety. A total of eleven participants attended the discussion group. The interview questions were published as post and the participants share their experiences in the comment section, where the authors also asked follow-up questions. Data was analysed by a qualitative content analysis. Result: The participants experienced that limitations in social activity participation affected them within three main categories; insufficient participation in everyday activities, discomfort of crowds and social exclusion. The participants experienced severe difficulties in interacting with other people, which affected their participation in social activities in a negative way. Conclusion: The participants experienced that limitations in social activities caused lack of participation in everyday activities, limited ability to be around strangers, places with a lot of people, new environments and could lead to social exclusion.

Studien har syftat till att skapa förståelse för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrån detta syfte och använde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom också att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt välbefinnande. Utifrån dataanalysen drog vi en slutsats om påverkansfaktorer för den sociala interaktionens riktning gällande öppenhet/slutenhet och belyste relationerna mellan dessa i teoretiska modeller, där olika uttryck hos en heteronormativ omgivning beskrevs som centrala i detta avseende, men även den enskilda H/B/T/Q-personens interaktionsstrategier och tillgången till socialt stöd. / The aim of this study was to create an understanding of the life-views of persons identifying themselves as homosexual, bisexual, transpersons and/or queer (H/B/T/Q) in Sweden today. We had an explorative approach to this aim and used Grounded theory as a research method. We interviewed 11 H/B/T/Q-persons living in Örebro, and we found some central themes wich were frequently described, generally about how the social interaction with others had an effect on their own processes to living an open H/B/T/Q-life or having a restrictive approach. We also found that living openly as an H/B/T/Q-person seemed to be a salutogene factor. Those factors that we found to be central in the interactional processes to openly or restrictive ways of living as a H/B/T/Q-person, were illustrated in theoretical models, where the relationships between heteronormativity, individual interactional strategies and social support were focused.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. / The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.

Från mars 2020 tillkom restriktioner i Sverige, vilket har resulterat i distansundervisning ochhemarbete. Trots att vardagen nu återgått till det normala speglas samhället av pandemins efterverkningar. Utefter det är studiens syfte att undersöka skolkuratorers upplevelser avhögstadieelevers psykiska mående, det på grund av de sociala restriktioner som infann sig.Studien har huvudsakligen inriktat sig på skolkuratorers upplevelser och derastillvägagångssätt i hanteringen av restriktionerna. Det gentemot elevers påverkan och socialainteraktion mot varandra och deras omgivning. Studien har två teorier kopplade till arbetet,professionsteori och systemteori. I studien har fyra skolkuratorer intervjuats och medtematisk analys har materialet därefter sammanställts. I resultatet har tre teman identifierats Skolkuratorers arbete under pandemin, pandemins inverkan för elever och pandeminsefterverkningar. I ovanstående delar återfinns skolkuratorers upplevelser avdistansundervisningen, där påtalas pandemins påverkan genom att elevernas sociala kontakterförsämrats och därefter deras psykiska mående. I analysen har det huvudsakligaresultaten lyfts gentemot tidigare forskning och därefter har teorierna tillämpats. Slutsatsenvisar att anpassningarna efter restriktioner har medfört utmaningar för skolkuratorernas arbetepå individ- grupp- och organisationsnivå, specifikt på gruppnivå eftersom insatserna helt pausas på grund av restriktionerna. Även etiska överväganden har utgjort vidarekomplikationer för skolkuratorernas arbetssätt under pandemin. Vidare har pandemininneburit bristande möjligheter att synliggöra elever och deras mående för skolkuratorer såvälsom övrig personal i skolan. Elevernas situation under pandemin innefattar flertalet olikafaktorer som kan verka avgörande för deras psykiska hälsa och sociala behov.

Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner? Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa. Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher. Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna. Processen drivs av engagemang och företaget fåreller samlar input från kundernas engagemang. Denna input analyseras och återgår i företagetsom på så sätt kan förändra och förbättra sin output för att fortsätta engagera sina kunder isociala interaktioner. / Research-question: Which key activities do companies use to create value together with theircustomers through social interactions? Purpose: This study aims to investigate which activties the interviewed companies use in theirvalue-creation processes with their customers through social interactions. Method: The research question was examined by using a qualitative research design, throughsemi-structured interviews. A purposefull sample of eight respondents with different positions,from various companies operating in multiple fields. Conclusion: The study indicates that the interviewed companies use different kinds of keyactvities in their value-creation processes with their customers through social interactions. Someof the activities were shared in all of the companies, and some are more commonly used and hasproved to be more efficiant than others. Regardless of which activities were used by thecompanies, and regardless of which company, there was a similar process used by all companies:the company sends out output, this output reaches the customers and engages them. The processis driven by this engagement and through this engagement the company can gain information andknowledge, which they use to improve and make changes that are necessary to better match theircustomers’ needs and wishes. The improvements that are implemented by the companycontributes to the customers’ engagement and encourages them to continue with their socialinteractions with the company.

Bakgrund: Många personer med demenssjukdom riskerar att bli undernärda när de kognitiva förmågorna minskar. Förmågan att äta påverkas av minne, förmågan att utföra viljemässiga rörelser, koncentrationssvårigheter och tugg- och sväljsvårigheter. Allt detta tillsammans med svårigheter att kommunicera gör att måltidssituationen blir en utmaning. Detta har stor påverkan på både hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över måltidsmiljöns betydelse för att främja hälsan hos personer med demenssjukdom på äldreboende. Metod: En allmän litteraturöversikt, där elva kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Resultat: I resultatet framkom tre teman. Under atmosfärens betydelse hade hemkänsla och traditioner en betydande roll. Avslappnad atmosfär utan störande moment såsom ljud från diskning och hög ljudvolym bidrog till en bättre måltidssituation.Måltidpresentationens betydelse visade att utseende, konsistens och doft på maten är viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka matintaget. Social betydelse ökade förmågan att äta självständigt hos personer med demenssjukdom då gemenskapen vid matborden gjorde att de speglade varandra, dock kunde sociala interaktioner även bidra till oro och förvirring. Slutsats: Individuell anpassning vid måltidssituationen genom hemlik atmosfär och individuella hjälpmedel ökar självständigheten och hälsan hos personer med demenssjukdom. Vårdpersonalens medvetenhet kring måltidsmiljöns betydelse för hälsan hos personer med demenssjukdom är betydelsefull. / Background: Many people with dementia have a risk becoming malnourished when their cognitive abilities decrease. The ability to eat is affected by memory, the ability to perform voluntary movements, concentrationdifficulties and chewing- and swallowingdifficulties. All this, together with difficulties in communicating, makes the mealsituation a challenge. This has a major impact on both health and well-being. Aim: The aim was to create an overview of the importance of the mealenvironment in promoting the health of people with dementia in nursing homes. Method: A general literature review, in which eleven qualitative and quantitative articles have been analyzed. Results: The results revealed three themes. Under the importance of the atmosphere, feeling at home and traditions played a significant role. Relaxed atmosphere without disturbing elements such as noise from washing dishes and high soundvolume contributed to a better mealsituation. The importance of the mealpresentation showed that the appearance, texture and aroma of the food are important aspects to take into account in order to increase foodintake. Social significance increased the ability to eat independently among people with dementia as the fellowship at the dining tables made them reflect each other, but social interactions could also contribute to anxiety and confusion. Conclusion: Individual adaptation to the mealsituation through a homely atmosphere and individual aids increases the independence and health of people with dementia. The carestaff's awareness of the importance of the mealenvironment for the health of people with dementia is significant.

Today more and more courses at both universities and at the municipal adult educations (Komvux) are given as distance courses. Therefore, the need for good digital resources is ever growing, to provide the same standard of education at the distance courses as it is on the regular courses. The following study is an investigation of some of the digital resources available for both aid in information intake and subject understanding, and also on the resources available for social interactions with other students as well as teachers during the courses. The study is conducted as a systematic literature study with a thematic analysis. The resources studied are LMS, virtual classrooms, the flipped classroom model and digital textbooks and libraries. Also, the importance of adaptive digital resources as well as how digital resources are best implemented are studied. Conclusions made shows that much can be improved in the distance courses and that a combination of flipped classroom presentations together with a program for social interactions (such as Edmodo) could be a better solution. For the parts of the courses in Biology where a more in depth understanding of processes is necessary, special model building programs would be favorable. Since the possibilities for individual adaptions is very limited in distance courses it would also be advantageous with adaptive digital resources, to increase the possibilities for a student to pass the course.