Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 & 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.

Det råder en ökning av skjutvapenvåld och ett allt råare klimat i samhället har vuxit fram där poliser allt oftare blir bemötta med hot samt låg tillit. Denna samhällsförändring väcker frågor kring hur och om det påverkar polisen dagliga arbete. Denna studie riktar därmed sitt fokus på polisers arbete och de krav samt förväntningar som finns på dem. Dessa krav och förväntningar gestaltas både internt från polisväsendet men även genom extern påverkan från allmänheten. Sett till det faktum polisens arbete innefattar många påfrestande situationer undersöker även studien vilka känsloregler som råder inom Polismyndigheten samt om poliserna får de verktyg som behövs för att hantera känslor som uppstår under arbetet. Det empiriska materialet består dels av intervjutexter från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta poliser som varit yrkesverksamma i minst ett år. Det har även genomförts en kvalitativ tematisk analys av Polismyndighetens medarbetarpolicy och värdegrund samt Polishögskolans utbildningsplan. Materialet har huvudsakligen analyserats utifrån Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt nyinstitutionell teori med utgångspunkt i Ulla Eriksson-Zetterquist, Alexander Styhre och Thomas Kalling samt Meyer och Rowan. Även Arlie Russell Hochschild teori om känsloarbete samt Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv har utgjort centrala perspektiv i analysen av det empiriska materialet. Resultatet visar att de krav och förväntningar som finns inte alltid går att leva upp till då dokumenten inte är helt anpassade efter hur arbetet ser ut samt att det råder brist på resurser inom myndigheten. Vidare visade även resultatet att det inte finns några uttalade känsloregler. Slutligen redovisade resultaten att det råder en brist på konkreta verktyg kopplat till känslohantering samt att det finns en komplexitet kring det.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kriminalvårdare vid häktet Kronoberg på avdelningen för polisarrest och säkerhet hanterar sina emotioner i det dagliga arbetet med personer som är gripna, anhållna, häktade samt personer som är omhändertagna enligt lagen om berusade personer. Studien behandlar även frågan huruvida det går att urskilja några känslomässiga konsekvenser av att arbeta på denna avdelning. För att genomföra studien intervjuades totalt fem stycken kriminalvårdare, tre män och två kvinnor. Respondenterna hade olika lång anställning och ålder. Studien utgår ifrån emotionssociologin och det dramaturgiska perspektivet.Sammantaget visar studien att kriminalvårdarnas egen inställning till hur en bra kriminalvårdare ska vara stämmer väl överens med hur kriminalvården själva definierar tjänsten som en professionell kriminalvårdare. Personalens försök att leva upp till detta stämmer överens med Hochschilds teorier om surface acting och deep acting, där de genom surface acting trycker undan sina egna känslor för att visa andra känslor och på det sättet kan de påverka hur en situation ska sluta. Den vanligaste förekommande känslan hos personalen i samband med de tillfällena kriminalvårdarna var tvungna att aktivt arbeta med sina känslor genom surface acting var ilska och aggression. En intressant iakttagelse från studien var att det fanns en gräns för personalen där de inte längre kunde, ville eller orkade tillämpa surface acting och handlandet rättfärdigades med att den intagne var så pass våldsam eller svårhanterlig att det inte längre gick att spela med längre. Var den gränsen gick var dock inte helt självklart och berodde på hur situationen såg ut och vilken kriminalvårdare som ställdes inför gränsprövningen.Miljön på häktet beskrivs som relativt hotfull och våldsam. Personalen bearbetar arbetet och miljön de befinner sig i nästan uteslutande genom att prata med sina kollegor och använda sig av en viss jargong eller som Crawley beskriver det som en ”svart humor”. Avslutningsvis visar studien att kriminalvårdarna påverkas negativt av arbetet på häktet genom att bli mer cyniska, fördomsfulla och få en ökad misstro mot människor.

Den här uppsatsen tar avstamp i en personlig erfarenhet av när representationen på sociala medier orsakat konsekvenser i den fysiska världen. Uppsatsen undersöker, genom en autoetnografisk metod, processer för normerande tillhörighet inom speciella diskurser. I texten används musikgenren Black Metal som exempel för att visa hur normer styr och kontrollerar socialt handlingsutrymme för kvinnor. Begrepp som används för att beskriva dessa processer kommer från Erving Goffman och har kallats för det dramaturgiska perspektivet. Begreppen används vidare i arbetet som verktyg i det gestaltande arbetet där normer för subjektspositioner undersöks i iscensatta fotografier. / <p>Uppsatsens bilagor har innehållit bildmaterial som tagits bort av upphovsrättsliga skäl.</p>

Studiens syfte har varit att undersöka människors ageranden på det integrerade folk- och skolbiblioteket för att med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv tydliggöra den sociala strukturen på det integrerade folk- och skolbiblioteket. Genom att observera sociala interaktioner och tolka dessa ur ett dramaturgiskt perspektiv och sätta dessa tolkningar i relation till en förförståelse av bibliotekariens roll samt bibliotekets uppdrag baserade på texterna Bibliotekariens praktiska kunskaper – om kunskap, etik och yrkesrollen (2016) av Eva Schwarz (red.) samt Olika syn på saken – Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal (2011) av Svensk Biblioteksförening visar studien på att beroende på vem som befinner sig i biblioteket aktualiseras de olika aspekterna av den integrerade folk- och skolbiblioteksverksamheten. I mötet mellan allmänhet och bibliotekarier blir folkbiblioteksaspekterna tydliga medan i inplanerade möten med skolklasser framhävs skolbiblioteksverksamheten. När elever använder biblioteket som ett ställe att hänga på under skoldagen händer något med stämningen i biblioteket och interaktionen, eller snarare bristen på interaktion, mellan elever och bibliotekarier gör något med biblioteket som varken liknar de ageranden som kan kopplas ihop med folkbiblioteksverksamheten eller skolbiblioteksverksamheten. Slutsatsen är att mötet mellan elever och bibliotekarier skulle kunna vara det som utgör kärnan i den sociala strukturen för det integrerade folk- och skolbiblioteket. Slutsatsen grundar sig dessvärre på ett mycket litet material och bör därför snarare ses som en ingång till vidare forskning mer än en tillförlitlig slutsats.

Detta examensarbete är en studie i hur samlingen iscensätts och skapas av de som deltar i den. Syftet är att utforska hur olika aktörer skapar samlingen utifrån hur dessa tar plats i samlingen. Fokus ligger på att finna de aktörer som formar samlingen, vilken betydelse förskollärarens roll har och hur hen framträder för att nå fram till sitt planerade syfte, samt om det finns gemensamma regler och på vilket sätt dessa upprätthålls. För att studera detta har jag utgått från Latours Actor -network- theory och dess tanke om att alla sociala grupperingar är skapade som ett nätverk av kopplingar där olika aktörer både mänskliga och ting agerar. Jag har även använt Goffmans teori om det sociala samspelet liknande en scen där människor spelar olika roller och agerar genom att föra sig på olika sätt. Här har även begreppen ritual, sårbarhet och frame varit viktiga verktyg. Som huvudsakligt material till studien har jag använt mig av ett antal observationer av samlingar på en förskola i Sverige. Studien har visat att samlingen i förskolan skapas av ett brett nät av aktörer i form av både förskollärare, barn och material som tillsammans skapar samlingen och dess form. Detta gör att varje samling skapar sitt eget unika nät, beroende av vilka som tar plats. Många samlingar har ritualiserade inslag så som sånger, rörelser och regler, men det finns även många sårbarheter i en samling där alla skall följa samma ramar. Desto tydligare ramarna uttrycks desto starkare blir dem, dock finns sårbarheten där och hotar eftersom ingen aktör är så stark att inte en annan kan ta över handlingen. Det är denna balansgång som förskolläraren ska hantera, men genom en skicklighet i att använda dramaturgin, inramningen och att tro på sin egen förmåga skapar hen förutsättningar för en trygg samling.

Studiens kunskapsöversikt utgår från information om grundläggande fakta om ADHD, att få diagnos, samsjuklighet, vikten av rätt diagnos samt hälso- och sjukvårdskuratorer vilket utgör studiens vetenskapliga ram. Studiens frågeställningar syftar till att dels besvara hur rådande intersektionella strukturer påverkar upplevelsen av att leva med ADHD. Dels hur behovet av stöd från sjukvården och hälso- och sjukvårdskuratorn förstås utifrån valda självbiografier. En kvalitativ ansats användes vid insamlande av studiens datamaterial där självbiografier granskades. Sedan gjordes en bearbetning och tematisering av självbiografiernas innehåll. Vidare har studien utgått från ett avgörande teoretiskt perspektiv, vilket är intersektionalitet. Inom intersektionalitet ingår begreppen: klass, kön, funktionalitet, normerande funktionalitet, normbrytande funktionalitet, ålder, maktstrukturer, konstruktion, kategorisering. Två ytterligare ansatser används, vilket är stämplingsteorin där stämplingsprocessen har en avgörande roll och det dramaturgiska perspektivet visar hur skådespeleri har en avgörande roll. Dessa tre teoretiska ansatser har därefter använts för analyserna inom varje tema. Resultaten visar på en bred bild av vilka symtom som är typiska för ADHD och vissa skillnader mellan könen framkommer. Exempelvis bär flickor på en känsla av lågt självvärde medan pojkar i en något högre utsträckning är utåtagerande. Flickor tenderar även att gömma sina problem i skolåldern och låtsas att de förstår skoluppgifter samtidigt som de egentligen inte gör det. Resultaten visade även att en hälso- och sjukvårdkurator kan komma att möta personer med odiagnostiserad ADHD och diagnostiserad ADHD i en rad olika skeenden där det viktiga i mötet handlar om att lyssna på personen och vara intresserad av att höra dennes narrativ. Studiens slutsatser visade att det är mycket viktigt för en HSK att inneha en medvetenhet om hur rådande intersektionella strukturer kan påverka till exempel möjlighet till rätt vård. Det är viktigt sett ur perspektiv där hälso- och sjukvårdskuratorn träffar en patient av andra anledningar än utredning av ADHD samt även vid utredning.

Denna studie utgår från förskolan vilken saknar tradition när det gäller att ha tillgång till specialpedagog. Frånvaron av professionen i såväl skollag som läroplan får konsekvensen att det blir den omgivande kontexten som påverkar konstruktionen av den specialpedagogiska yrkesrollen i förskolan. Syftet med studien är att bidra till en ökad kunskap om gestaltningar av specialpedagogens roll i förskoleutvecklande systematiskt kvalitetsarbete. Studien bygger på sex stycken kvalitativa intervjuer med rektorer. Forskning som framställs i studien belyser den specialpedagogiska rollen ur såväl utifrån- som inifrånperspektiv samt det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Det dramaturgiska perspektivet användes för att analysera de olika roller, fasader och scener som konstrueras om det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogen i rektorernas beskrivningar. Gestaltningen som konstrueras i resultatet belyser betydelsen av rektorns insikt och förståelse för specialpedagogens förmågor. I analysen blir det tydligt att både det systematiska kvalitetsarbetet och specialpedagogens roll blir olika beroende på betraktarens utgångspunkt. Frånvaron av en rollbeskrivning gör professionen mottagligare för omgivningens tolkningar såväl inom som utanför den egna organisationen eller om den ska finnas i förskolan och i så fall på vilken nivå. Om tillgång till specialpedagog saknas skulle det kunna få till följd att utbildningen inte blir likvärdig och tillgänglig för alla barn, att verksamheten går miste om en viktig samtalspart för rektorer, pedagoger och vårdnadshavare samt att utvecklingen av utbildningen kan utebli.

Årligen tvångsomhändertas ungdomar i Sverige och placeras för vård på någon av statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem. Sedan 2003 ger SiS ut en bok, där ungdomar som är placerade på någon av deras institutioner kan skriva en text. Den här uppsatsen är en narrativ analys på 413 texter skrivna av ungdomar placerade under åren 2015-2017. Uppsatsen belyser olika kategorier som återkommer och visar med ett konstruktionistiskt perspektiv hur ungdomarna uppfattar sin situation. Goffmans dramaturgiska perspektiv har använts för att se hur ungdomarna framställer sig själva i roller och team och upplevelsen av stigma. Mertons teori om strain har använts för att undersöka om ungdomarna påvisar en upplevd strain situation i sin miljö som påverkat dem negativt. Resultatet visar att de flesta av ungdomarna skriver om sina liv, hur det har varit och hur det är att sitta på institution. En del tycker att det trots allt är bra att de hamnade på SiS medan andra ifrågasätter inlåsningen. Övervägande har en trasig familj och allt för många har flyttats mellan olika vård former. Många av ungdomarna mår dåligt och har försökt ta sitt liv och alla vill ha en förändring i sina liv. Men de säger själva att de är bara dem som kan göra den. Den dramaturgiska rollen som visas upp är till största delen uppriktig och de som tillhör teamen är de ungdomarna som skriver texterna. Stigmatisering av att sitta på institution verkar inte finnas utan det är mer de bakomliggande orsakerna som verkar stigmatiserade. . En viss upplevd strain påvisas av socialtutsatta ungdomar. Som slutsats kan man framhålla att orsakerna till droganvändning är ett både självvalt och påtvingat outsiderskap. Men det figurerar även en grupp mitt i mellan, där outsiderskapet är självvalt men har liknande anledningar som det påtvingade outsiderskapet och denna grupp mår ofta väldigt psykiskt dåligt.