Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger. Slutsatsen av min studie är att alla mina fyra informanter anser att den praktiska kunskapen är lika viktig som den teoretiska kunskapen. Studien visar att vi kan få in de olika kunskaper på två olika sätt; genom utbildningen som är den teoretiska kunskapen samt ute i arbetslivet som är den praktiska kunskapen.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks. Det dödliga och grova våldet minskade under perioderna vilket är förenligt med tidigare forskning, samtidigt som det milda våldet ökade. Statens inblandning i den lokala rättvisan tycks ha varit låg under alla perioder med en viss tendens till ökning under den tredje, medan kyrkans kontroll över utomäktenskaplig sexualitet ökade från mitten av 1600-talet. Den civiliseringsteori som Jarrick och Söderberg lanserat, där ökad empati är tecken på civilisering, tycks få visst stöd av denna undersökning, samtidigt som rätten tycks ha varit en konfliktlösande instans som ville upprätthålla lugnet i det lokala samhället.

<p>Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. </p><p>Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. </p><p>Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter?</p><p>- Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem?</p><p>- På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra?</p><p>- På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?</p>

I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling. Det är viktigt att reflektera över vad syftet är med de egna handlingarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarna oftast väljer att underlätta elevernas kommunikation. Genom att göra detta kan eleverna förstå varandra och själva lösa konflikten.

<p>I läraryrket är det viktigt att kunna hantera konflikter. I Skollagen kan man läsa att den som verkar inom skolan aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling. Därför är det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur lärare möter och ser på en konflikt. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som visar att lärare ser på konflikter på olika sätt och detta resulterar i olikheter vid bemötandet av konflikter. Många av respondenterna ser konflikterna som något negativt medan några ser det som en möjlighet till utveckling. Det är viktigt att reflektera över vad syftet är med de egna handlingarna. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att lärarna oftast väljer att underlätta elevernas kommunikation. Genom att göra detta kan eleverna förstå varandra och själva lösa konflikten.</p>

Denna studie genomfördes i syfte att fördjupa kunskapen både i om hur skolans värdegrund kan ta sig uttryck i undervisningen på svenska F-3 skolor och i hur verksamma lärare reflekterar över vikten av värdegrundsarbete samt över sina egna arbetssätt. Genom att intervjua åtta lärare har vi undersökt hur de arbetar med skolans värdegrund samt hur de reflekterar över sitt eget värdegrundsarbete. Med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv har vi analyserat och kategoriserat insamlade data och sedan sammanfattat det i ett resultat. Resultatet påvisar både likheter och skillnader i värdegrundsarbetet och i hur lärare ser på värdegrunden. Lärares egen tolkning av värdegrunden är det som bestämmer hur värdegrundsarbetet får uttryck i undervisningen.

This thesis battles with the question on how we can create peace and solve conflicts withoutthe use of violence. It mixes the academic disciplines of peace and conflict, sociology and thestudy of human rights. Using the theories concerning conflict and conflict resolution of JohanGaltung and the theories of strategic nonviolence of Gene Sharp the tools of creating peace bynonviolence is crafted in a comparative study. Then, by conducting hypothetical experimentswithin the conflict of Western Sahara using the tools the conclusion is reached. Differentaspects of violence, peace and power is discussed and analyzed and different weaknesses andstrengths of nonviolent strategies is scrutinized. Finally the different subjects are put togetherin a discussion of what it takes to create peace by nonviolent means. What are the costs ofpeace, what to we have to be willing to pay to solve conflicts, what should our ultimate goalbe? The conclusion is perhaps slightly underwhelming but ultimately crucial to understand.There is no shortcuts to peace and there is no quick fix to solving conflicts. / Den här uppsatsen behandlar frågan om hur vi kan skapa fred och lösa konflikter med hjälp avickevåldet. Den berör både studier om fred och konflikt, sociologi och mänskliga rättigheter. Ien jämförande studie av Johan Galtungs teorier om fred och konflikt och Gene Sharps teorierom strategiskt ickevåld så skapas verktygen för att stifta fred med ickevåldsliga medel. De härverktygen prövas sedan i hypotetiska experiment i konflikten i Västsahara. Olika aspekter avvåld, fred och makt diskuteras och analyseras. Olika svagheter och styrkor med ickevåldsligastrategier behandlas. Slutligen behandlas dessa olika ämnen i en diskussion kring vad somkrävs för att skapa fred med ickevåldsliga medel. Vad kostar fred, vad behöver vi vara villigaatt betala för att lösa konflikter och vad borde det slutgiltiga målet vara? Slutsatsen ärmåhända underväldigande men likväl avgörande att förstå. Det finns inga genvägar till fredoch det finns ingen snabb metod för att lösa konflikter.

Dagligen uppstår konflikter på förskolan mellan barn eller mellan barn och pedagog som många gånger inte främjar jämställdheten mellan pojkar och flickor. Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om konflikthantering i förskolan ur ett jämställdhetsperspektiv då ytterst få tidigare studier undersökt detta. Både jämställdhet och konflikthantering är områden som lyfts fram som viktiga för pedagoger att arbeta med i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Vår studie genomfördes på en förskola i Sverige på två avdelningar med barn i åldrarna två till tre år. Genom intervjuer med pedagoger och observationer av barn och pedagoger har vi studerat hur pojkar och flickor bemöts i konfliktsituationer samt vilka strategier för lösning av dessa konflikter som blir synliga från pedagogernas sida. Vårt resultat visar att pedagogerna använder sig av tio olika strategier för lösning av konflikter och fem olika röstlägen som kan användas ihop i olika kombinationer. Vi har funnit likheter med nio av de tio strategierna i resultatet från liknande studier men strategin släppa konflikten och/eller ignorera konflikten saknas i tidigare forskning. Under hela studiens gång har Vetenskapsrådets etiska principer tagits hänsyn till. I studien framkom att det fanns ett behov av kompetensutveckling i jämställdhet och konflikthantering då pedagogerna i intervjuerna själva ansåg att detta saknades samt att observationerna ofta visade på ett ojämställt bemötande i konfliktsituationerna. Vi har funnit att det finns en stor utvecklingspotential i arbetet med konflikthantering och jämställdhet i förskolan och ger därför slutligen förslag på alternativa vägar att bemöta barnen i konfliktsituationer för att i högre grad kunna uppnå målen i läroplanen.

Russia's invasion of Ukraine has, at the time of writing, been going on for over 14 months. Despite diplomatic efforts and international cooperation, no attempts have so far succeeded in reaching a peaceful end to the conflict. This study has aimed to investigate and analyze the factors that limited the diplomatic success of the international institutions in the conflict between Russia and Ukraine. The study has used neoliberal institutionalism as a theoretical framework to analyze and answer the question. This theory has been very helpful in identifying what flaws there may be in international systems that can affect conflict solutions. The study has analyzed a selection of factors which, according to a balance based on political relevance and theoretical starting points, are considered to be significant factors. The factors that have been analyzed are territorial, military, security policy and institutional as well as factors around international collaborations. The study's discussion shows how these factors played a role and in what way the limitations they led to may have affected the success of conflict resolution and may affect future conflicts and outcomes. The discussion also highlights the relevance and importance of a functioning and actionable international system based on the theoretical perspective. The study has contributed to highlighting important factors surrounding the Russia-Ukraine conflict that are relevant both to the case itself and to future conflicts.

No description available.